Sura Al-Kahf på svenska

Hela sura Al-Kahf: arabiska, svensk översättning och translitteration

1. 18:1

   ٱلْحَمْدُ لِلَّهِ ٱلَّذِىٓ أَنزَلَ عَلَىٰ عَبْدِهِ ٱلْكِتَـٰبَ وَلَمْ يَجْعَل لَّهُۥ عِوَجَا ۜ۝١

   Alhamdu lillahi allathee anzala ʿala ʿabdihi alkitaba walam yajʿal lahu ʿiwajan

   All lovprisning tillkommer Gud, som uppenbarat skriften för sin tjänare och inte lät någon avvikelse förekomma i den;

2. 18:2

   قَيِّمًا لِّيُنذِرَ بَأْسًا شَدِيدًا مِّن لَّدُنْهُ وَيُبَشِّرَ ٱلْمُؤْمِنِينَ ٱلَّذِينَ يَعْمَلُونَ ٱلصَّـٰلِحَـٰتِ أَنَّ لَهُمْ أَجْرًا حَسَنًا۝٢

   Qayyiman liyunthira basan shadeedan min ladunhu wayubashshira almumineena allatheena yaʿmaloona alssalihati anna lahum ajran hasanan

   rak och vägledande, för att varna för hans stränga straff och för att ge de troende som handlar rättfärdigt glädjebudet att en härlig belöning väntar dem [i paradiset],

3. 18:3

   مَّـٰكِثِينَ فِيهِ أَبَدًا۝٣

   Makitheena feehi abadan

   där de ska förbli till evig tid.

4. 18:4

   وَيُنذِرَ ٱلَّذِينَ قَالُوا۟ ٱتَّخَذَ ٱللَّهُ وَلَدًا۝٤

   Wayunthira allatheena qaloo ittakhatha Allahu waladan

   Och den varnar de som säger att Gud har en son.

5. 18:5

   مَّا لَهُم بِهِۦ مِنْ عِلْمٍ وَلَا لِـَٔابَآئِهِمْ ۚ كَبُرَتْ كَلِمَةً تَخْرُجُ مِنْ أَفْوَٰهِهِمْ ۚ إِن يَقُولُونَ إِلَّا كَذِبًا۝٥

   Ma lahum bihi min ʿilmin wala liabaihim kaburat kalimatan takhruju min afwahihim in yaqooloona illa kathiban

   Varken de eller deras förfäder har något som helst stöd för dessa [påståenden]. Orden som flödar ur deras munnar är förfärliga, och deras påståenden är ren lögn.

6. 18:6

   فَلَعَلَّكَ بَـٰخِعٌ نَّفْسَكَ عَلَىٰٓ ءَاثَـٰرِهِمْ إِن لَّمْ يُؤْمِنُوا۟ بِهَـٰذَا ٱلْحَدِيثِ أَسَفًا۝٦

   Falaʿallaka bakhiʿun nafsaka ʿala atharihim in lam yuminoo bihatha alhadeethi asafan

   Kommer du kanske att gå under av sorg över att de vägrar tro på denna skrift?

7. 18:7

   إِنَّا جَعَلْنَا مَا عَلَى ٱلْأَرْضِ زِينَةً لَّهَا لِنَبْلُوَهُمْ أَيُّهُمْ أَحْسَنُ عَمَلًا۝٧

   Inna jaʿalna ma ʿala alardi zeenatan laha linabluwahum ayyuhum ahsanu ʿamalan

   Vi har smyckat jorden med vackra ting för att pröva [människorna], och låta deras handlingar visa vilka som är de främsta bland dem;

8. 18:8

   وَإِنَّا لَجَـٰعِلُونَ مَا عَلَيْهَا صَعِيدًا جُرُزًا۝٨

   Wainna lajaʿiloona ma ʿalayha saʿeedan juruzan

   men [till slut] ska vi förvandla den till kal och ofruktbar mark.

9. 18:9

   أَمْ حَسِبْتَ أَنَّ أَصْحَـٰبَ ٱلْكَهْفِ وَٱلرَّقِيمِ كَانُوا۟ مِنْ ءَايَـٰتِنَا عَجَبًا۝٩

   Am hasibta anna ashaba alkahfi waalrraqeemi kanoo min ayatina ʿajaban

   Du ska inte tro att männen i grottan, [vars namn står nedtecknade] på tavlorna, var vårt mest mirakulösa tecken.

10. 18:10

    إِذْ أَوَى ٱلْفِتْيَةُ إِلَى ٱلْكَهْفِ فَقَالُوا۟ رَبَّنَآ ءَاتِنَا مِن لَّدُنكَ رَحْمَةً وَهَيِّئْ لَنَا مِنْ أَمْرِنَا رَشَدًا۝١٠

    Ith awa alfityatu ila alkahfi faqaloo rabbana atina min ladunka rahmatan wahayyi lana min amrina rashadan

    Minns när de unga männen sökte skydd i grottan och bad: ”Herre! Ge oss av din nåd och ordna det bästa för oss.”

11. 18:11

    فَضَرَبْنَا عَلَىٰٓ ءَاذَانِهِمْ فِى ٱلْكَهْفِ سِنِينَ عَدَدًا۝١١

    Fadarabna ʿala athanihim fee alkahfi sineena ʿadadan

    Så vi lät dem falla in i en djup sömn, i grottan, som varade i många år.

12. 18:12

    ثُمَّ بَعَثْنَـٰهُمْ لِنَعْلَمَ أَىُّ ٱلْحِزْبَيْنِ أَحْصَىٰ لِمَا لَبِثُوٓا۟ أَمَدًا۝١٢

    Thumma baʿathnahum linaʿlama ayyu alhizbayni ahsa lima labithoo amadan

    Till sist väckte vi dem för att klargöra vilken av de två grupperna som hade bäst uppfattning om hur lång tid de hade varit där.

13. 18:13

    نَّحْنُ نَقُصُّ عَلَيْكَ نَبَأَهُم بِٱلْحَقِّ ۚ إِنَّهُمْ فِتْيَةٌ ءَامَنُوا۟ بِرَبِّهِمْ وَزِدْنَـٰهُمْ هُدًى۝١٣

    Nahnu naqussu ʿalayka nabaahum bialhaqqi innahum fityatun amanoo birabbihim wazidnahum hudan

    Vi ska återge för dig den sanna berättelsen om dem: De var unga män som trodde på sin Herre, och vi ökade deras vägledning.

14. 18:14

    وَرَبَطْنَا عَلَىٰ قُلُوبِهِمْ إِذْ قَامُوا۟ فَقَالُوا۟ رَبُّنَا رَبُّ ٱلسَّمَـٰوَٰتِ وَٱلْأَرْضِ لَن نَّدْعُوَا۟ مِن دُونِهِۦٓ إِلَـٰهًا ۖ لَّقَدْ قُلْنَآ إِذًا شَطَطًا۝١٤

    Warabatna ʿala quloobihim ith qamoo faqaloo rabbuna rabbu alssamawati waalardi lan nadʿuwa min doonihi ilahan laqad qulna ithan shatatan

    Vi stärkte deras hjärtan när de reste sig och sa: ”Vår Herre är himlarnas och jordens Herre. Vi åkallar aldrig en annan gud än honom; då hade vi uttalat något fullständigt orimligt!

15. 18:15

    هَـٰٓؤُلَآءِ قَوْمُنَا ٱتَّخَذُوا۟ مِن دُونِهِۦٓ ءَالِهَةً ۖ لَّوْلَا يَأْتُونَ عَلَيْهِم بِسُلْطَـٰنٍۭ بَيِّنٍ ۖ فَمَنْ أَظْلَمُ مِمَّنِ ٱفْتَرَىٰ عَلَى ٱللَّهِ كَذِبًا۝١٥

    Haolai qawmuna ittakhathoo min doonihi alihatan lawla yatoona ʿalayhim bisultanin bayyinin faman athlamu mimmani iftara ʿala Allahi kathiban

    Vårt folk har ställt upp gudar vid hans sida. Varför kommer de inte med ett klart belägg [för dessa gudars rätt till dyrkan]? Och vem gör större orätt än den som diktar ihop lögner om Gud?”

16. 18:16

    وَإِذِ ٱعْتَزَلْتُمُوهُمْ وَمَا يَعْبُدُونَ إِلَّا ٱللَّهَ فَأْوُۥٓا۟ إِلَى ٱلْكَهْفِ يَنشُرْ لَكُمْ رَبُّكُم مِّن رَّحْمَتِهِۦ وَيُهَيِّئْ لَكُم مِّنْ أَمْرِكُم مِّرْفَقًا۝١٦

    Waithi iʿtazaltumoohum wama yaʿbudoona illa Allaha fawoo ila alkahfi yanshur lakum rabbukum min rahmatihi wayuhayyi lakum min amrikum mirfaqan

    [Sedan sa deras ledare till resten av gruppen:] ”När ni väl har övergivit dessa och det de dyrkar vid Guds sida, sök då er tillflykt i grottan. Er Herre kommer att låta sin nåd strömma över er och underlätta er situation.”

17. 18:17

    ۞ وَتَرَى ٱلشَّمْسَ إِذَا طَلَعَت تَّزَٰوَرُ عَن كَهْفِهِمْ ذَاتَ ٱلْيَمِينِ وَإِذَا غَرَبَت تَّقْرِضُهُمْ ذَاتَ ٱلشِّمَالِ وَهُمْ فِى فَجْوَةٍ مِّنْهُ ۚ ذَٰلِكَ مِنْ ءَايَـٰتِ ٱللَّهِ ۗ مَن يَهْدِ ٱللَّهُ فَهُوَ ٱلْمُهْتَدِ ۖ وَمَن يُضْلِلْ فَلَن تَجِدَ لَهُۥ وَلِيًّا مُّرْشِدًا۝١٧

    Watara alshshamsa itha talaʿat tazawaru ʿan kahfihim thata alyameeni waitha gharabat taqriduhum thata alshshimali wahum fee fajwatin minhu thalika min ayati Allahi man yahdi Allahu fahuwa almuhtadi waman yudlil falan tajida lahu waliyyan murshidan

    [Om du hade varit på plats i grottan de nu sov i skulle du] ha kunnat se hur morgonsolens strålar viker av från grottan på dess högra sida och på kvällen passerar förbi dem till vänster där de ligger i ett av dess öppna utrymmen. Detta var ett av Guds underverk! Den som Gud vägleder är verkligen på rätt väg, men för den han leder vilse finner du ingen som leder honom rätt.

18. 18:18

    وَتَحْسَبُهُمْ أَيْقَاظًا وَهُمْ رُقُودٌ ۚ وَنُقَلِّبُهُمْ ذَاتَ ٱلْيَمِينِ وَذَاتَ ٱلشِّمَالِ ۖ وَكَلْبُهُم بَـٰسِطٌ ذِرَاعَيْهِ بِٱلْوَصِيدِ ۚ لَوِ ٱطَّلَعْتَ عَلَيْهِمْ لَوَلَّيْتَ مِنْهُمْ فِرَارًا وَلَمُلِئْتَ مِنْهُمْ رُعْبًا۝١٨

    Watahsabuhum ayqathan wahum ruqoodun wanuqallibuhum thata alyameeni wathata alshshimali wakalbuhum basitun thiraʿayhi bialwaseedi lawi ittalaʿta ʿalayhim lawallayta minhum firaran walamulita minhum ruʿban

    Du skulle ha trott att de var vakna fastän de egentligen sov. Och vi lät dem vända sig än åt höger, än åt vänster, medan deras hund låg vid ingången med utsträckta framben. Om du hade stött på dem skulle du av ren fasa ha vänt dig om och sprungit därifrån.

19. 18:19

    وَكَذَٰلِكَ بَعَثْنَـٰهُمْ لِيَتَسَآءَلُوا۟ بَيْنَهُمْ ۚ قَالَ قَآئِلٌ مِّنْهُمْ كَمْ لَبِثْتُمْ ۖ قَالُوا۟ لَبِثْنَا يَوْمًا أَوْ بَعْضَ يَوْمٍ ۚ قَالُوا۟ رَبُّكُمْ أَعْلَمُ بِمَا لَبِثْتُمْ فَٱبْعَثُوٓا۟ أَحَدَكُم بِوَرِقِكُمْ هَـٰذِهِۦٓ إِلَى ٱلْمَدِينَةِ فَلْيَنظُرْ أَيُّهَآ أَزْكَىٰ طَعَامًا فَلْيَأْتِكُم بِرِزْقٍ مِّنْهُ وَلْيَتَلَطَّفْ وَلَا يُشْعِرَنَّ بِكُمْ أَحَدًا۝١٩

    Wakathalika baʿathnahum liyatasaaloo baynahum qala qailun minhum kam labithtum qaloo labithna yawman aw baʿda yawmin qaloo rabbukum aʿlamu bima labithtum faibʿathoo ahadakum biwariqikum hathihi ila almadeenati falyanthur ayyuha azka taʿaman falyatikum birizqin minhu walyatalattaf wala yushʿiranna bikum ahadan

    Och så väckte vi dem också åter så att de skulle fråga varandra [om vad som hänt]. En av dem sa: ”Hur länge har vi varit här?” Då sa några av dem: ”Vi har väl varit här en dag eller en del av en dag.” Andra sa: ”Vår Herre vet bäst hur länge vi har varit här. Låt nu en av oss gå med dessa silvermynt till staden för att köpa det bästa ätbara och införskaffa förnödenheter därifrån. Han bör dock vara diskret och inte låta någon få den minsta aning om vår existens.

20. 18:20

    إِنَّهُمْ إِن يَظْهَرُوا۟ عَلَيْكُمْ يَرْجُمُوكُمْ أَوْ يُعِيدُوكُمْ فِى مِلَّتِهِمْ وَلَن تُفْلِحُوٓا۟ إِذًا أَبَدًا۝٢٠

    Innahum in yathharoo ʿalaykum yarjumookum aw yuʿeedookum fee millatihim walan tuflihoo ithan abadan

    Om de upptäcker oss kommer de att stena oss till döds eller tvinga oss att återvända till deras tro, och då kommer det aldrig att gå oss väl.”

21. 18:21

    وَكَذَٰلِكَ أَعْثَرْنَا عَلَيْهِمْ لِيَعْلَمُوٓا۟ أَنَّ وَعْدَ ٱللَّهِ حَقٌّ وَأَنَّ ٱلسَّاعَةَ لَا رَيْبَ فِيهَآ إِذْ يَتَنَـٰزَعُونَ بَيْنَهُمْ أَمْرَهُمْ ۖ فَقَالُوا۟ ٱبْنُوا۟ عَلَيْهِم بُنْيَـٰنًا ۖ رَّبُّهُمْ أَعْلَمُ بِهِمْ ۚ قَالَ ٱلَّذِينَ غَلَبُوا۟ عَلَىٰٓ أَمْرِهِمْ لَنَتَّخِذَنَّ عَلَيْهِم مَّسْجِدًا۝٢١

    Wakathalika aʿtharna ʿalayhim liyaʿlamoo anna waʿda Allahi haqqun waanna alsaʿata la rayba feeha ith yatanazaʿoona baynahum amrahum faqaloo ibnoo ʿalayhim bunyanan rabbuhum aʿlamu bihim qala allatheena ghalaboo ʿala amrihim lanattakhithanna ʿalayhim masjidan

    Så lät vi dem upptäckas för att [stadens invånare] skulle inse att Guds löfte är sant och att det inte råder tvivel om den yttersta stundens [ankomst]. De tvistade sinsemellan om vad de skulle göra med deras [gravplats]. Somliga sa: ”Res en mur framför dem. Deras Herre känner dem bäst.” De som fick sin vilja igenom sa: ”Vi bygger en helgedom vid dem!”

22. 18:22

    سَيَقُولُونَ ثَلَـٰثَةٌ رَّابِعُهُمْ كَلْبُهُمْ وَيَقُولُونَ خَمْسَةٌ سَادِسُهُمْ كَلْبُهُمْ رَجْمًۢا بِٱلْغَيْبِ ۖ وَيَقُولُونَ سَبْعَةٌ وَثَامِنُهُمْ كَلْبُهُمْ ۚ قُل رَّبِّىٓ أَعْلَمُ بِعِدَّتِهِم مَّا يَعْلَمُهُمْ إِلَّا قَلِيلٌ ۗ فَلَا تُمَارِ فِيهِمْ إِلَّا مِرَآءً ظَـٰهِرًا وَلَا تَسْتَفْتِ فِيهِم مِّنْهُمْ أَحَدًا۝٢٢

    Sayaqooloona thalathatun rabiʿuhum kalbuhum wayaqooloona khamsatun sadisuhum kalbuhum rajman bialghaybi wayaqooloona sabʿatun wathaminuhum kalbuhum qul rabbee aʿlamu biʿiddatihim ma yaʿlamuhum illa qaleelun fala tumari feehim illa miraan thahiran wala tastafti feehim minhum ahadan

    Och [vissa människor] kommer att säga: ”De var tre och den fjärde var deras hund,” och andra kommer att säga: ”De var fem och deras hund var den sjätte” – de gissar bara på måfå – och vissa kommer att säga: ”De var sju och den åttonde var deras hund.” Säg: ”Min Herre känner bäst till deras riktiga antal och endast ett fåtal vet hur många de verkligen var.” Ge dig därför inte in i diskussioner om deras [antal], utom i allmänna termer och fråga dem inte någonting gällande dem.

23. 18:23

    وَلَا تَقُولَنَّ لِشَا۟ىْءٍ إِنِّى فَاعِلٌ ذَٰلِكَ غَدًا۝٢٣

    Wala taqoolanna lishayin innee faʿilun thalika ghadan

    Säg aldrig om något [du har avsikt att göra]: ”Det här kommer jag garanterat att göra i morgon”,

24. 18:24

    إِلَّآ أَن يَشَآءَ ٱللَّهُ ۚ وَٱذْكُر رَّبَّكَ إِذَا نَسِيتَ وَقُلْ عَسَىٰٓ أَن يَهْدِيَنِ رَبِّى لِأَقْرَبَ مِنْ هَـٰذَا رَشَدًا۝٢٤

    Illa an yashaa Allahu waothkur rabbaka itha naseeta waqul ʿasa an yahdiyani rabbee liaqraba min hatha rashadan

    utan att lägga till: ”om Gud vill.” Och om du glömmer [att säga detta] nämn då din Herres namn och säg: ”Jag hoppas att min Herre ska leda mig närmare den rätta vägen!”

25. 18:25

    وَلَبِثُوا۟ فِى كَهْفِهِمْ ثَلَـٰثَ مِا۟ئَةٍ سِنِينَ وَٱزْدَادُوا۟ تِسْعًا۝٢٥

    Walabithoo fee kahfihim thalatha miatin sineena waizdadoo tisʿan

    Och de stannade i sin grotta i trehundra år och till dessa ytterligare nio.

26. 18:26

    قُلِ ٱللَّهُ أَعْلَمُ بِمَا لَبِثُوا۟ ۖ لَهُۥ غَيْبُ ٱلسَّمَـٰوَٰتِ وَٱلْأَرْضِ ۖ أَبْصِرْ بِهِۦ وَأَسْمِعْ ۚ مَا لَهُم مِّن دُونِهِۦ مِن وَلِىٍّ وَلَا يُشْرِكُ فِى حُكْمِهِۦٓ أَحَدًا۝٢٦

    Quli Allahu aʿlamu bima labithoo lahu ghaybu alssamawati waalardi absir bihi waasmiʿ ma lahum min doonihi min waliyyin wala yushriku fee hukmihi ahadan

    Säg: ”Gud är den som bäst känner till hur länge de stannade där. Han [har all kunskap om] det som är dolt både i himlarna och på jorden. Vilken syn han har och vilken hörsel! De har ingen beskyddare utom honom, och han delar inte sitt beslut med någon.”

27. 18:27

    وَٱتْلُ مَآ أُوحِىَ إِلَيْكَ مِن كِتَابِ رَبِّكَ ۖ لَا مُبَدِّلَ لِكَلِمَـٰتِهِۦ وَلَن تَجِدَ مِن دُونِهِۦ مُلْتَحَدًا۝٢٧

    Waotlu ma oohiya ilayka min kitabi rabbika la mubaddila likalimatihi walan tajida min doonihi multahadan

    Recitera det som har uppenbarats för dig ur din Herres skrift! Ingen kan ändra hans ord, och du kommer inte att finna någon tillflykt utom hos honom.

28. 18:28

    وَٱصْبِرْ نَفْسَكَ مَعَ ٱلَّذِينَ يَدْعُونَ رَبَّهُم بِٱلْغَدَوٰةِ وَٱلْعَشِىِّ يُرِيدُونَ وَجْهَهُۥ ۖ وَلَا تَعْدُ عَيْنَاكَ عَنْهُمْ تُرِيدُ زِينَةَ ٱلْحَيَوٰةِ ٱلدُّنْيَا ۖ وَلَا تُطِعْ مَنْ أَغْفَلْنَا قَلْبَهُۥ عَن ذِكْرِنَا وَٱتَّبَعَ هَوَىٰهُ وَكَانَ أَمْرُهُۥ فُرُطًا۝٢٨

    Waisbir nafsaka maʿa allatheena yadʿoona rabbahum bialghadati waalʿashiyyi yureedoona wajhahu wala taʿdu ʿaynaka ʿanhum tureedu zeenata alhayati alddunya wala tutiʿ man aghfalna qalbahu ʿan thikrina waittabaʿa hawahu wakana amruhu furutan

    Ha tålamod med de som tillber sin Herre morgon och kväll, sökande hans ansikte. Förlora dem inte ur ditt sikte i strävan efter det jordiska livets prakt, och följ inte den vars hjärta vi har gjort likgiltigt för vår åminnelse – dessa som bara följer sina begär och vars handlingar är förgäves.

29. 18:29

    وَقُلِ ٱلْحَقُّ مِن رَّبِّكُمْ ۖ فَمَن شَآءَ فَلْيُؤْمِن وَمَن شَآءَ فَلْيَكْفُرْ ۚ إِنَّآ أَعْتَدْنَا لِلظَّـٰلِمِينَ نَارًا أَحَاطَ بِهِمْ سُرَادِقُهَا ۚ وَإِن يَسْتَغِيثُوا۟ يُغَاثُوا۟ بِمَآءٍ كَٱلْمُهْلِ يَشْوِى ٱلْوُجُوهَ ۚ بِئْسَ ٱلشَّرَابُ وَسَآءَتْ مُرْتَفَقًا۝٢٩

    Waquli alhaqqu min rabbikum faman shaa falyumin waman shaa falyakfur inna aʿtadna lilththalimeena naran ahata bihim suradiquha wain yastagheethoo yughathoo bimain kaalmuhli yashwee alwujooha bisa alshsharabu wasaat murtafaqan

    Och säg: ”Sanningen [har uppenbarats] från er Herre. Den som vill tro på den må göra det, och den som vill förkasta den må göra det.” För de orättfärdiga har vi förberett en eld vars vallar ska omringa dem helt och hållet. Om de ropar på hjälp [för att stilla sin törst], ska de få vatten hett som smält koppar och som skållar deras ansikten. Vilken förfärlig dryck och vilken outhärdlig plats att vara på!

30. 18:30

    إِنَّ ٱلَّذِينَ ءَامَنُوا۟ وَعَمِلُوا۟ ٱلصَّـٰلِحَـٰتِ إِنَّا لَا نُضِيعُ أَجْرَ مَنْ أَحْسَنَ عَمَلًا۝٣٠

    Inna allatheena amanoo waʿamiloo alssalihati inna la nudeeʿu ajra man ahsana ʿamalan

    Men de som tror och handlar rättfärdigt [ska belönas rikligt]. Ja, vi låter aldrig de som gör gott gå miste om sin belöning.

31. 18:31

    أُو۟لَـٰٓئِكَ لَهُمْ جَنَّـٰتُ عَدْنٍ تَجْرِى مِن تَحْتِهِمُ ٱلْأَنْهَـٰرُ يُحَلَّوْنَ فِيهَا مِنْ أَسَاوِرَ مِن ذَهَبٍ وَيَلْبَسُونَ ثِيَابًا خُضْرًا مِّن سُندُسٍ وَإِسْتَبْرَقٍ مُّتَّكِـِٔينَ فِيهَا عَلَى ٱلْأَرَآئِكِ ۚ نِعْمَ ٱلثَّوَابُ وَحَسُنَتْ مُرْتَفَقًا۝٣١

    Olaika lahum jannatu ʿadnin tajree min tahtihimu alanharu yuhallawna feeha min asawira min thahabin wayalbasoona thiyaban khudran min sundusin waistabraqin muttakieena feeha ʿala alaraiki niʿma alththawabu wahasunat murtafaqan

    För dem väntar Edens trädgårdar, genom vilka floder rinner. Där ska de prydas med guldarmband och bära gröna kläder av fint siden och brokad, vilande på utsmyckade troner. Vilken underbar belöning och vilken härlig plats att vara på!

32. 18:32

    ۞ وَٱضْرِبْ لَهُم مَّثَلًا رَّجُلَيْنِ جَعَلْنَا لِأَحَدِهِمَا جَنَّتَيْنِ مِنْ أَعْنَـٰبٍ وَحَفَفْنَـٰهُمَا بِنَخْلٍ وَجَعَلْنَا بَيْنَهُمَا زَرْعًا۝٣٢

    Waidrib lahum mathalan rajulayni jaʿalna liahadihima jannatayni min aʿnabin wahafafnahuma binakhlin wajaʿalna baynahuma zarʿan

    Berätta för dem liknelsen om två män av vilka vi gav den ene två vingårdar, omgärdade av dadelpalmer och åtskilda av ett åkerfält.

33. 18:33

    كِلْتَا ٱلْجَنَّتَيْنِ ءَاتَتْ أُكُلَهَا وَلَمْ تَظْلِم مِّنْهُ شَيْـًٔا ۚ وَفَجَّرْنَا خِلَـٰلَهُمَا نَهَرًا۝٣٣

    Kilta aljannatayni atat okulaha walam tathlim minhu shayan wafajjarna khilalahuma naharan

    Båda vingårdarna bar riklig frukt utan minsta knapphet, och vi lät en bäck forsa fram mellan dem.

34. 18:34

    وَكَانَ لَهُۥ ثَمَرٌ فَقَالَ لِصَـٰحِبِهِۦ وَهُوَ يُحَاوِرُهُۥٓ أَنَا۠ أَكْثَرُ مِنكَ مَالًا وَأَعَزُّ نَفَرًا۝٣٤

    Wakana lahu thamarun faqala lisahibihi wahuwa yuhawiruhu ana aktharu minka malan waaʿazzu nafaran

    Under deras samtal sa mannen, som hade rikligt med frukt, till sin vän: ”Jag är mer välbärgad än du och har ett starkare följe!”

35. 18:35

    وَدَخَلَ جَنَّتَهُۥ وَهُوَ ظَالِمٌ لِّنَفْسِهِۦ قَالَ مَآ أَظُنُّ أَن تَبِيدَ هَـٰذِهِۦٓ أَبَدًا۝٣٥

    Wadakhala jannatahu wahuwa thalimun linafsihi qala ma athunnu an tabeeda hathihi abadan

    Med sitt självskadande [högmod] trädde han så in i sin trädgård och fortsatte: ”Jag tror inte att denna någonsin kommer att vissna.

36. 18:36

    وَمَآ أَظُنُّ ٱلسَّاعَةَ قَآئِمَةً وَلَئِن رُّدِدتُّ إِلَىٰ رَبِّى لَأَجِدَنَّ خَيْرًا مِّنْهَا مُنقَلَبًا۝٣٦

    Wama athunnu alssaʿata qaimatan walain rudidtu ila rabbee laajidanna khayran minha munqalaban

    Jag tror inte heller att sista stunden någonsin kommer, och skulle den det, och jag förs åter till min Herre, ska jag helt säkert finna något bättre i dess ställe.”

37. 18:37

    قَالَ لَهُۥ صَاحِبُهُۥ وَهُوَ يُحَاوِرُهُۥٓ أَكَفَرْتَ بِٱلَّذِى خَلَقَكَ مِن تُرَابٍ ثُمَّ مِن نُّطْفَةٍ ثُمَّ سَوَّىٰكَ رَجُلًا۝٣٧

    Qala lahu sahibuhu wahuwa yuhawiruhu akafarta biallathee khalaqaka min turabin thumma min nutfatin thumma sawwaka rajulan

    Deras samtal fortgick och hans vän sa till honom: ”Tror du inte på honom som skapade din [fader Adam] av jord, och som sedan frambringade dig ur en droppe [säd] och till sist formade dig till en människa?

38. 18:38

    لَّـٰكِنَّا۠ هُوَ ٱللَّهُ رَبِّى وَلَآ أُشْرِكُ بِرَبِّىٓ أَحَدًا۝٣٨

    Lakinna huwa Allahu rabbee wala oshriku birabbee ahadan

    [Jag vet] däremot att Gud är min Herre, och jag dyrkar ingen vid min Herres sida.

39. 18:39

    وَلَوْلَآ إِذْ دَخَلْتَ جَنَّتَكَ قُلْتَ مَا شَآءَ ٱللَّهُ لَا قُوَّةَ إِلَّا بِٱللَّهِ ۚ إِن تَرَنِ أَنَا۠ أَقَلَّ مِنكَ مَالًا وَوَلَدًا۝٣٩

    Walawla ith dakhalta jannataka qulta ma shaa Allahu la quwwata illa biAllahi in tarani ana aqalla minka malan wawaladan

    När du trädde in i din trädgård, skulle du ha sagt: 'Detta är vad Gud har velat [för mig], och all styrka kommer från honom endast!' Om du säger att jag är mindre välbärgad och har färre barn än du,

40. 18:40

    فَعَسَىٰ رَبِّىٓ أَن يُؤْتِيَنِ خَيْرًا مِّن جَنَّتِكَ وَيُرْسِلَ عَلَيْهَا حُسْبَانًا مِّنَ ٱلسَّمَآءِ فَتُصْبِحَ صَعِيدًا زَلَقًا۝٤٠

    Faʿasa rabbee an yutiyani khayran min jannatika wayursila ʿalayha husbanan mina alssamai fatusbiha saʿeedan zalaqan

    kan det ju bli så att min Herre skänker mig något bättre än din trädgård och att han sänder över det [som är ditt] ett straff från himlen, som förvandlar det till torr ödemark,

41. 18:41

    أَوْ يُصْبِحَ مَآؤُهَا غَوْرًا فَلَن تَسْتَطِيعَ لَهُۥ طَلَبًا۝٤١

    Aw yusbiha maoha ghawran falan tastateeʿa lahu talaban

    eller låter dess källvatten sjunka så djupt att du inte kommer åt det.”

42. 18:42

    وَأُحِيطَ بِثَمَرِهِۦ فَأَصْبَحَ يُقَلِّبُ كَفَّيْهِ عَلَىٰ مَآ أَنفَقَ فِيهَا وَهِىَ خَاوِيَةٌ عَلَىٰ عُرُوشِهَا وَيَقُولُ يَـٰلَيْتَنِى لَمْ أُشْرِكْ بِرَبِّىٓ أَحَدًا۝٤٢

    Waoheeta bithamarihi faasbaha yuqallibu kaffayhi ʿala ma anfaqa feeha wahiya khawiyatun ʿala ʿurooshiha wayaqoolu ya laytanee lam oshrik birabbee ahadan

    [Detta inträffade] och all hans frukt förstördes. När den föll ihop på sina spaljéer började han vrida sina händer [i ånger] över vad han hade spenderat på den och sa: ”Om jag ändå hade låtit bli att dyrka någon vid min Herres sida!”

43. 18:43

    وَلَمْ تَكُن لَّهُۥ فِئَةٌ يَنصُرُونَهُۥ مِن دُونِ ٱللَّهِ وَمَا كَانَ مُنتَصِرًا۝٤٣

    Walam takun lahu fiatun yansuroonahu min dooni Allahi wama kana muntasiran

    Ingen hade han som kunde hjälpa honom mot Gud, och inte kunde han hjälpa sig själv.

44. 18:44

    هُنَالِكَ ٱلْوَلَـٰيَةُ لِلَّهِ ٱلْحَقِّ ۚ هُوَ خَيْرٌ ثَوَابًا وَخَيْرٌ عُقْبًا۝٤٤

    Hunalika alwalayatu lillahi alhaqqi huwa khayrun thawaban wakhayrun ʿuqban

    Då stod det klart att det är från Gud, den absoluta Sanningen, som det verkliga stödet står att finna! Hans belöning är högst och ingen bereder en lyckligare utgång än han.

45. 18:45

    وَٱضْرِبْ لَهُم مَّثَلَ ٱلْحَيَوٰةِ ٱلدُّنْيَا كَمَآءٍ أَنزَلْنَـٰهُ مِنَ ٱلسَّمَآءِ فَٱخْتَلَطَ بِهِۦ نَبَاتُ ٱلْأَرْضِ فَأَصْبَحَ هَشِيمًا تَذْرُوهُ ٱلرِّيَـٰحُ ۗ وَكَانَ ٱللَّهُ عَلَىٰ كُلِّ شَىْءٍ مُّقْتَدِرًا۝٤٥

    Waidrib lahum mathala alhayati alddunya kamain anzalnahu mina alssamai faikhtalata bihi nabatu alardi faasbaha hasheeman tathroohu alrriyahu wakana Allahu ʿala kulli shayin muqtadiran

    Framställ för dem en liknelse om det jordiska livet: det är som regnet som vi sänder ned från himlen, varigenom jordens växtlighet spirar upp; därefter blir den till torra strån som vinden skingrar. Gud har fullständig makt över allt.

46. 18:46

    ٱلْمَالُ وَٱلْبَنُونَ زِينَةُ ٱلْحَيَوٰةِ ٱلدُّنْيَا ۖ وَٱلْبَـٰقِيَـٰتُ ٱلصَّـٰلِحَـٰتُ خَيْرٌ عِندَ رَبِّكَ ثَوَابًا وَخَيْرٌ أَمَلًا۝٤٦

    Almalu waalbanoona zeenatu alhayati alddunya waalbaqiyatu alssalihatu khayrun ʿinda rabbika thawaban wakhayrun amalan

    Rikedom och barn är bland de glädjeämnen som det jordiska livet erbjuder, men bestående goda handlingar ger en rikligare belöning från din Herre och en säkrare grund för hopp [om denna belöning].

47. 18:47

    وَيَوْمَ نُسَيِّرُ ٱلْجِبَالَ وَتَرَى ٱلْأَرْضَ بَارِزَةً وَحَشَرْنَـٰهُمْ فَلَمْ نُغَادِرْ مِنْهُمْ أَحَدًا۝٤٧

    Wayawma nusayyiru aljibala watara alarda barizatan wahasharnahum falam nughadir minhum ahadan

    Påminn om dagen då vi ska låta bergen lösas upp och du får se jordens yta alldeles bar. Då ska vi samla dem alla och ingen ska lämnas kvar.

48. 18:48

    وَعُرِضُوا۟ عَلَىٰ رَبِّكَ صَفًّا لَّقَدْ جِئْتُمُونَا كَمَا خَلَقْنَـٰكُمْ أَوَّلَ مَرَّةٍۭ ۚ بَلْ زَعَمْتُمْ أَلَّن نَّجْعَلَ لَكُم مَّوْعِدًا۝٤٨

    Waʿuridoo ʿala rabbika saffan laqad jitumoona kama khalaqnakum awwala marratin bal zaʿamtum allan najʿala lakum mawʿidan

    Och de ska ställas i rader inför din Herre: ”Ni står nu här inför oss, precis som när vi skapade er för första gången, trots att ni påstått att vi inte skulle [återuppväcka] er för detta möte.”

49. 18:49

    وَوُضِعَ ٱلْكِتَـٰبُ فَتَرَى ٱلْمُجْرِمِينَ مُشْفِقِينَ مِمَّا فِيهِ وَيَقُولُونَ يَـٰوَيْلَتَنَا مَالِ هَـٰذَا ٱلْكِتَـٰبِ لَا يُغَادِرُ صَغِيرَةً وَلَا كَبِيرَةً إِلَّآ أَحْصَىٰهَا ۚ وَوَجَدُوا۟ مَا عَمِلُوا۟ حَاضِرًا ۗ وَلَا يَظْلِمُ رَبُّكَ أَحَدًا۝٤٩

    Wawudiʿa alkitabu fatara almujrimeena mushfiqeena mimma feehi wayaqooloona ya waylatana ma lihatha alkitabi la yughadiru sagheeratan wala kabeeratan illa ahsaha wawajadoo ma ʿamiloo hadiran wala yathlimu rabbuka ahadan

    Och boken [där människans handlingar har tecknats ned] ska läggas fram, och du ska se de trotsiga syndarna skräckslagna över dess innehåll. Och de ska säga: ”Vi är förlorade! Vad är detta för en bok som inte utelämnar vare sig litet eller stort?” Ja, de ska finna allting registrerat; och din Herre kommer inte göra någon minsta orätt.

50. 18:50

    وَإِذْ قُلْنَا لِلْمَلَـٰٓئِكَةِ ٱسْجُدُوا۟ لِـَٔادَمَ فَسَجَدُوٓا۟ إِلَّآ إِبْلِيسَ كَانَ مِنَ ٱلْجِنِّ فَفَسَقَ عَنْ أَمْرِ رَبِّهِۦٓ ۗ أَفَتَتَّخِذُونَهُۥ وَذُرِّيَّتَهُۥٓ أَوْلِيَآءَ مِن دُونِى وَهُمْ لَكُمْ عَدُوٌّۢ ۚ بِئْسَ لِلظَّـٰلِمِينَ بَدَلًا۝٥٠

    Waith qulna lilmalaikati osjudoo liadama fasajadoo illa ibleesa kana mina aljinni fafasaqa ʿan amri rabbihi afatattakhithoonahu wathurriyyatahu awliyaa min doonee wahum lakum ʿaduwwun bisa lilththalimeena badalan

    Berätta om hur vi sa till änglarna: ”Fall ned inför Adam!” Då föll alla ned utom Iblīs, en av jinnerna. Ja, han trotsade sin Herres befallning. Ska ni verkligen lyda honom och hans avkomma, i stället för mig, trots att de är era fiender? I så fall har dessa orättfärdiga människor gjort ett uselt byte!

51. 18:51

    ۞ مَّآ أَشْهَدتُّهُمْ خَلْقَ ٱلسَّمَـٰوَٰتِ وَٱلْأَرْضِ وَلَا خَلْقَ أَنفُسِهِمْ وَمَا كُنتُ مُتَّخِذَ ٱلْمُضِلِّينَ عَضُدًا۝٥١

    Ma ashhadtuhum khalqa alssamawati waalardi wala khalqa anfusihim wama kuntu muttakhitha almudilleena ʿadudan

    Jag lät dem inte bevittna skapelsen av himlarna och jorden och inte heller deras egen skapelse, och jag skulle aldrig ta hjälp av sådana som förleder andra.

52. 18:52

    وَيَوْمَ يَقُولُ نَادُوا۟ شُرَكَآءِىَ ٱلَّذِينَ زَعَمْتُمْ فَدَعَوْهُمْ فَلَمْ يَسْتَجِيبُوا۟ لَهُمْ وَجَعَلْنَا بَيْنَهُم مَّوْبِقًا۝٥٢

    Wayawma yaqoolu nadoo shurakaiya allatheena zaʿamtum fadaʿawhum falam yastajeeboo lahum wajaʿalna baynahum mawbiqan

    Påminn även om en dag då han ska säga: ”Anropa de gudar ni påstod fanns vid min sida!” Och de ska kalla på dem, men de kommer inte att svara dem, och vi ska låta ett avgrundsdjup skilja dem åt.

53. 18:53

    وَرَءَا ٱلْمُجْرِمُونَ ٱلنَّارَ فَظَنُّوٓا۟ أَنَّهُم مُّوَاقِعُوهَا وَلَمْ يَجِدُوا۟ عَنْهَا مَصْرِفًا۝٥٣

    Waraa almujrimoona alnnara fathannoo annahum muwaqiʿooha walam yajidoo ʿanha masrifan

    Och de obotfärdiga syndarna ska se elden och inse att de kommer att störta ner i den, och de kommer inte att finna något sätt att undkomma den.

54. 18:54

    وَلَقَدْ صَرَّفْنَا فِى هَـٰذَا ٱلْقُرْءَانِ لِلنَّاسِ مِن كُلِّ مَثَلٍ ۚ وَكَانَ ٱلْإِنسَـٰنُ أَكْثَرَ شَىْءٍ جَدَلًا۝٥٤

    Walaqad sarrafna fee hatha alqurani lilnnasi min kulli mathalin wakana alinsanu akthara shayin jadalan

    I denna Koran har vi framställt alla tänkbara liknelser för människorna. Men människan är ständigt benägen att tvista!

55. 18:55

    وَمَا مَنَعَ ٱلنَّاسَ أَن يُؤْمِنُوٓا۟ إِذْ جَآءَهُمُ ٱلْهُدَىٰ وَيَسْتَغْفِرُوا۟ رَبَّهُمْ إِلَّآ أَن تَأْتِيَهُمْ سُنَّةُ ٱلْأَوَّلِينَ أَوْ يَأْتِيَهُمُ ٱلْعَذَابُ قُبُلًا۝٥٥

    Wama manaʿa alnnasa an yuminoo ith jaahumu alhuda wayastaghfiroo rabbahum illa an tatiyahum sunnatu alawwaleena aw yatiyahumu alʿathabu qubulan

    Och det enda som höll människorna tillbaka från att tro och söka sin Herres förlåtelse, när vägledningen nådde dem, var [deras hånfulla och utmanande begäran] att drabbas av samma öde som tidigare folk, eller att straffet skulle manifestera sig mitt framför dem.

56. 18:56

    وَمَا نُرْسِلُ ٱلْمُرْسَلِينَ إِلَّا مُبَشِّرِينَ وَمُنذِرِينَ ۚ وَيُجَـٰدِلُ ٱلَّذِينَ كَفَرُوا۟ بِٱلْبَـٰطِلِ لِيُدْحِضُوا۟ بِهِ ٱلْحَقَّ ۖ وَٱتَّخَذُوٓا۟ ءَايَـٰتِى وَمَآ أُنذِرُوا۟ هُزُوًا۝٥٦

    Wama nursilu almursaleena illa mubashshireena wamunthireena wayujadilu allatheena kafaroo bialbatili liyudhidoo bihi alhaqqa waittakhathoo ayatee wama onthiroo huzuwan

    Vi skickar endast sändebuden som förkunnare av glädjebudskap och varningar. Men de otrogna tar till falska argument för att avfärda sanningen, och de gör narr av mina budskap och varningarna de har fått.

57. 18:57

    وَمَنْ أَظْلَمُ مِمَّن ذُكِّرَ بِـَٔايَـٰتِ رَبِّهِۦ فَأَعْرَضَ عَنْهَا وَنَسِىَ مَا قَدَّمَتْ يَدَاهُ ۚ إِنَّا جَعَلْنَا عَلَىٰ قُلُوبِهِمْ أَكِنَّةً أَن يَفْقَهُوهُ وَفِىٓ ءَاذَانِهِمْ وَقْرًا ۖ وَإِن تَدْعُهُمْ إِلَى ٱلْهُدَىٰ فَلَن يَهْتَدُوٓا۟ إِذًا أَبَدًا۝٥٧

    Waman athlamu mimman thukkira biayati rabbihi faaʿrada ʿanha wanasiya ma qaddamat yadahu inna jaʿalna ʿala quloobihim akinnatan an yafqahoohu wafee athanihim waqran wain tadʿuhum ila alhuda falan yahtadoo ithan abadan

    Och ingen är mer orättfärdig än den som när han påminns om sin Herres budskap väljer att ignorera dem och glömmer det [onda] han har gjort. Vi har förseglat deras hjärtan så att de inte kan förstå denna [Koran], och vi har gjort så att deras öron ej längre hör. Även om du kallar dem till den rätta vägen, kommer de aldrig att finna den.

58. 18:58

    وَرَبُّكَ ٱلْغَفُورُ ذُو ٱلرَّحْمَةِ ۖ لَوْ يُؤَاخِذُهُم بِمَا كَسَبُوا۟ لَعَجَّلَ لَهُمُ ٱلْعَذَابَ ۚ بَل لَّهُم مَّوْعِدٌ لَّن يَجِدُوا۟ مِن دُونِهِۦ مَوْئِلًا۝٥٨

    Warabbuka alghafooru thoo alrrahmati law yuakhithuhum bima kasaboo laʿajjala lahumu alʿathaba bal lahum mawʿidun lan yajidoo min doonihi mawilan

    Din Herre är alltid beredd att förlåta och han är källan till all nåd. Om han hade velat ställa dem till svars [omedelbart] för det [onda] de gjort, skulle han påskynda straffet för dem. Men de har en frist till en viss tidpunkt, och den kommer de aldrig att kunna fly undan.

59. 18:59

    وَتِلْكَ ٱلْقُرَىٰٓ أَهْلَكْنَـٰهُمْ لَمَّا ظَلَمُوا۟ وَجَعَلْنَا لِمَهْلِكِهِم مَّوْعِدًا۝٥٩

    Watilka alqura ahlaknahum lamma thalamoo wajaʿalna limahlikihim mawʿidan

    Vi förintade dessa samhällen för den orätt de gjort, och vi fastställde en tidpunkt för deras undergång.

60. 18:60

    وَإِذْ قَالَ مُوسَىٰ لِفَتَىٰهُ لَآ أَبْرَحُ حَتَّىٰٓ أَبْلُغَ مَجْمَعَ ٱلْبَحْرَيْنِ أَوْ أَمْضِىَ حُقُبًا۝٦٠

    Waith qala moosa lifatahu la abrahu hatta ablugha majmaʿa albahrayni aw amdiya huquban

    Och berätta om när Mose sa till sin tjänare: ”Jag ger mig inte förrän jag når den plats där de två haven möts, om det så tar mig en livstid!”

61. 18:61

    فَلَمَّا بَلَغَا مَجْمَعَ بَيْنِهِمَا نَسِيَا حُوتَهُمَا فَٱتَّخَذَ سَبِيلَهُۥ فِى ٱلْبَحْرِ سَرَبًا۝٦١

    Falamma balagha majmaʿa baynihima nasiya hootahuma faittakhatha sabeelahu fee albahri saraban

    Men när de nådde platsen där de två haven möts glömde de bort fisken [de hade med sig], och den slank iväg som i en tunnel ut i havet.

62. 18:62

    فَلَمَّا جَاوَزَا قَالَ لِفَتَىٰهُ ءَاتِنَا غَدَآءَنَا لَقَدْ لَقِينَا مِن سَفَرِنَا هَـٰذَا نَصَبًا۝٦٢

    Falamma jawaza qala lifatahu atina ghadaana laqad laqeena min safarina hatha nasaban

    När de gått vidare sa han till sin tjänare: ”Ta fram vårt middagsmål; denna resa tog verkligen på krafterna!”

63. 18:63

    قَالَ أَرَءَيْتَ إِذْ أَوَيْنَآ إِلَى ٱلصَّخْرَةِ فَإِنِّى نَسِيتُ ٱلْحُوتَ وَمَآ أَنسَىٰنِيهُ إِلَّا ٱلشَّيْطَـٰنُ أَنْ أَذْكُرَهُۥ ۚ وَٱتَّخَذَ سَبِيلَهُۥ فِى ٱلْبَحْرِ عَجَبًا۝٦٣

    Qala araayta ith awayna ila alssakhrati fainnee naseetu alhoota wama ansaneehu illa alshshaytanu an athkurahu waittakhatha sabeelahu fee albahri ʿajaban

    [Tjänaren] sa: ”Minns du när vi vilade vid klippan? Jag glömde berätta om fisken, ja, Satan måste ha fått mig att glömma det; den slingrade sig ut i havet på ett märkligt sätt!”

64. 18:64

    قَالَ ذَٰلِكَ مَا كُنَّا نَبْغِ ۚ فَٱرْتَدَّا عَلَىٰٓ ءَاثَارِهِمَا قَصَصًا۝٦٤

    Qala thalika ma kunna nabghi fairtadda ʿala atharihima qasasan

    [Mose] sa: ”Detta är ju precis vad vi var ute efter!” Och så vände de tillbaka samma väg som de kom,

65. 18:65

    فَوَجَدَا عَبْدًا مِّنْ عِبَادِنَآ ءَاتَيْنَـٰهُ رَحْمَةً مِّنْ عِندِنَا وَعَلَّمْنَـٰهُ مِن لَّدُنَّا عِلْمًا۝٦٥

    Fawajada ʿabdan min ʿibadina ataynahu rahmatan min ʿindina waʿallamnahu min ladunna ʿilman

    varpå de mötte en av våra tjänare som vi hade låtit ta del av vår nåd och skänkt djup kunskap.

66. 18:66

    قَالَ لَهُۥ مُوسَىٰ هَلْ أَتَّبِعُكَ عَلَىٰٓ أَن تُعَلِّمَنِ مِمَّا عُلِّمْتَ رُشْدًا۝٦٦

    Qala lahu moosa hal attabiʿuka ʿala an tuʿallimani mimma ʿullimta rushdan

    Mose sa till honom: ”Kan jag göra dig sällskap så att du lär mig av den kunskap du fått som leder till den rätta vägen?”

67. 18:67

    قَالَ إِنَّكَ لَن تَسْتَطِيعَ مَعِىَ صَبْرًا۝٦٧

    Qala innaka lan tastateeʿa maʿiya sabran

    Han svarade: ”Du kommer inte att kunna ha tålamod med mig.

68. 18:68

    وَكَيْفَ تَصْبِرُ عَلَىٰ مَا لَمْ تُحِطْ بِهِۦ خُبْرًا۝٦٨

    Wakayfa tasbiru ʿala ma lam tuhit bihi khubran

    För hur skulle du kunna ha tålamod med något du inte helt och hållet förstår?”

69. 18:69

    قَالَ سَتَجِدُنِىٓ إِن شَآءَ ٱللَّهُ صَابِرًا وَلَآ أَعْصِى لَكَ أَمْرًا۝٦٩

    Qala satajidunee in shaa Allahu sabiran wala aʿsee laka amran

    [Mose] svarade: ”Om Gud vill, ska du se att jag har tålamod, och jag ska inte motsätta mig något du gör.”

70. 18:70

    قَالَ فَإِنِ ٱتَّبَعْتَنِى فَلَا تَسْـَٔلْنِى عَن شَىْءٍ حَتَّىٰٓ أُحْدِثَ لَكَ مِنْهُ ذِكْرًا۝٧٠

    Qala faini ittabaʿtanee fala tasalnee ʿan shayin hatta ohditha laka minhu thikran

    Han sa: ”Om du ska slå följe med mig får du inte ifrågasätta någonting förrän jag själv tar upp det med dig.”

71. 18:71

    فَٱنطَلَقَا حَتَّىٰٓ إِذَا رَكِبَا فِى ٱلسَّفِينَةِ خَرَقَهَا ۖ قَالَ أَخَرَقْتَهَا لِتُغْرِقَ أَهْلَهَا لَقَدْ جِئْتَ شَيْـًٔا إِمْرًا۝٧١

    Faintalaqa hatta itha rakiba fee alssafeenati kharaqaha qala akharaqtaha litughriqa ahlaha laqad jita shayan imran

    Därefter gav de sig av och nådde slutligen en båt som de klev ombord på. Mannen gjorde ett hål i den och [Mose] sa: ”Har du gjort ett hål i den för att dess passagerare ska drunkna? Du har verkligen gjort något förfärligt!”

72. 18:72

    قَالَ أَلَمْ أَقُلْ إِنَّكَ لَن تَسْتَطِيعَ مَعِىَ صَبْرًا۝٧٢

    Qala alam aqul innaka lan tastateeʿa maʿiya sabran

    Han svarade: ”Jag sa ju att du inte kommer att ha tålamod med mig!”

73. 18:73

    قَالَ لَا تُؤَاخِذْنِى بِمَا نَسِيتُ وَلَا تُرْهِقْنِى مِنْ أَمْرِى عُسْرًا۝٧٣

    Qala la tuakhithnee bima naseetu wala turhiqnee min amree ʿusran

    [Mose] sa: ”Ha överseende med min glömska och var inte för sträng mot mig.”

74. 18:74

    فَٱنطَلَقَا حَتَّىٰٓ إِذَا لَقِيَا غُلَـٰمًا فَقَتَلَهُۥ قَالَ أَقَتَلْتَ نَفْسًا زَكِيَّةًۢ بِغَيْرِ نَفْسٍ لَّقَدْ جِئْتَ شَيْـًٔا نُّكْرًا۝٧٤

    Faintalaqa hatta itha laqiya ghulaman faqatalahu qala aqatalta nafsan zakiyyatan bighayri nafsin laqad jita shayan nukran

    Så fortsatte de sin vandring tills de stötte på en pojke som mannen dödade. [Mose] sa: ”Har du tagit livet av en oskyldig som inte själv gjort sig skyldig till mord? Du har verkligen begått en fruktansvärd gärning!”

75. 18:75

    ۞ قَالَ أَلَمْ أَقُل لَّكَ إِنَّكَ لَن تَسْتَطِيعَ مَعِىَ صَبْرًا۝٧٥

    Qala alam aqul laka innaka lan tastateeʿa maʿiya sabran

    Han sa: ”Jag sa ju att du inte skulle ha tålamod med mig!”

76. 18:76

    قَالَ إِن سَأَلْتُكَ عَن شَىْءٍۭ بَعْدَهَا فَلَا تُصَـٰحِبْنِى ۖ قَدْ بَلَغْتَ مِن لَّدُنِّى عُذْرًا۝٧٦

    Qala in saaltuka ʿan shayin baʿdaha fala tusahibnee qad balaghta min ladunnee ʿuthran

    [Mose] sa: ”Om jag ifrågasätter dig om något efter det här, låt mig då inte längre göra dig sällskap – du har min fulla förståelse.”

77. 18:77

    فَٱنطَلَقَا حَتَّىٰٓ إِذَآ أَتَيَآ أَهْلَ قَرْيَةٍ ٱسْتَطْعَمَآ أَهْلَهَا فَأَبَوْا۟ أَن يُضَيِّفُوهُمَا فَوَجَدَا فِيهَا جِدَارًا يُرِيدُ أَن يَنقَضَّ فَأَقَامَهُۥ ۖ قَالَ لَوْ شِئْتَ لَتَّخَذْتَ عَلَيْهِ أَجْرًا۝٧٧

    Faintalaqa hatta itha ataya ahla qaryatin istatʿama ahlaha faabaw an yudayyifoohuma fawajada feeha jidaran yureedu an yanqadda faaqamahu qala law shita laittakhathta ʿalayhi ajran

    Så gav de sig av igen, och kom till en by där de bad om mat, men byborna visade ingen gästfrihet. Där fann de sedan en mur som höll på att rasa, och mannen återställde den. [Mose] sa: ”Du hade kunnat ta betalt för detta, om du bara velat.”

78. 18:78

    قَالَ هَـٰذَا فِرَاقُ بَيْنِى وَبَيْنِكَ ۚ سَأُنَبِّئُكَ بِتَأْوِيلِ مَا لَمْ تَسْتَطِع عَّلَيْهِ صَبْرًا۝٧٨

    Qala hatha firaqu baynee wabaynika saonabbioka bitaweeli ma lam tastatiʿ ʿalayhi sabran

    [Mannen] sa: ”Här skiljs våra vägar åt, och nu ska jag förklara innebörden av det du inte kunde ha tålamod med.

79. 18:79

    أَمَّا ٱلسَّفِينَةُ فَكَانَتْ لِمَسَـٰكِينَ يَعْمَلُونَ فِى ٱلْبَحْرِ فَأَرَدتُّ أَنْ أَعِيبَهَا وَكَانَ وَرَآءَهُم مَّلِكٌ يَأْخُذُ كُلَّ سَفِينَةٍ غَصْبًا۝٧٩

    Amma alssafeenatu fakanat limasakeena yaʿmaloona fee albahri faaradtu an aʿeebaha wakana waraahum malikun yakhuthu kulla safeenatin ghasban

    Vad båten beträffar tillhörde den några fattiga män som arbetade på havet. Jag ville förstöra den en aning eftersom de längre fram skulle ha stött på en kung som tar alla [intakta] båtar med våld.

80. 18:80

    وَأَمَّا ٱلْغُلَـٰمُ فَكَانَ أَبَوَاهُ مُؤْمِنَيْنِ فَخَشِينَآ أَن يُرْهِقَهُمَا طُغْيَـٰنًا وَكُفْرًا۝٨٠

    Waamma alghulamu fakana abawahu muminayni fakhasheena an yurhiqahuma tughyanan wakufran

    Beträffande pojken är hans föräldrar troende och vi var rädda att han skulle få dem att begå överträdelser och överge tron.

81. 18:81

    فَأَرَدْنَآ أَن يُبْدِلَهُمَا رَبُّهُمَا خَيْرًا مِّنْهُ زَكَوٰةً وَأَقْرَبَ رُحْمًا۝٨١

    Faaradna an yubdilahuma rabbuhuma khayran minhu zakatan waaqraba ruhman

    Vi ville därför att deras Herre skulle ersätta honom med en son som är mer rättfärdig och kärleksfull mot dem.

82. 18:82

    وَأَمَّا ٱلْجِدَارُ فَكَانَ لِغُلَـٰمَيْنِ يَتِيمَيْنِ فِى ٱلْمَدِينَةِ وَكَانَ تَحْتَهُۥ كَنزٌ لَّهُمَا وَكَانَ أَبُوهُمَا صَـٰلِحًا فَأَرَادَ رَبُّكَ أَن يَبْلُغَآ أَشُدَّهُمَا وَيَسْتَخْرِجَا كَنزَهُمَا رَحْمَةً مِّن رَّبِّكَ ۚ وَمَا فَعَلْتُهُۥ عَنْ أَمْرِى ۚ ذَٰلِكَ تَأْوِيلُ مَا لَمْ تَسْطِع عَّلَيْهِ صَبْرًا۝٨٢

    Waamma aljidaru fakana lighulamayni yateemayni fee almadeenati wakana tahtahu kanzun lahuma wakana aboohuma salihan faarada rabbuka an yablugha ashuddahuma wayastakhrija kanzahuma rahmatan min rabbika wama faʿaltuhu ʿan amree thalika taweelu ma lam tastiʿ ʿalayhi sabran

    Vad gäller muren tillhör den två faderlösa pojkar i byn, och det finns en skatt under den som är deras. Deras far var en rättfärdig man, och det var din Herres vilja att de vid mogen ålder skulle gräva upp skatten, som en nåd från din Herre. Ingenting av detta har jag gjort på eget bevåg. Detta är innebörden av det som du inte kunde ha tålamod med.”

83. 18:83

    وَيَسْـَٔلُونَكَ عَن ذِى ٱلْقَرْنَيْنِ ۖ قُلْ سَأَتْلُوا۟ عَلَيْكُم مِّنْهُ ذِكْرًا۝٨٣

    Wayasaloonaka ʿan thee alqarnayni qul saatloo ʿalaykum minhu thikran

    De frågar dig om den tvåhornade. Säg: ”Jag ska berätta något om honom som ni kan lägga på minnet.”

84. 18:84

    إِنَّا مَكَّنَّا لَهُۥ فِى ٱلْأَرْضِ وَءَاتَيْنَـٰهُ مِن كُلِّ شَىْءٍ سَبَبًا۝٨٤

    Inna makkanna lahu fee alardi waataynahu min kulli shayin sababan

    Vi skänkte honom makt och auktoritet på jorden och försåg honom med alla nödvändiga medel [för att kunna inta andra länder].

85. 18:85

    فَأَتْبَعَ سَبَبًا۝٨٥

    Faatbaʿa sababan

    Så han tog medlen i bruk [och färdades västerut],

86. 18:86

    حَتَّىٰٓ إِذَا بَلَغَ مَغْرِبَ ٱلشَّمْسِ وَجَدَهَا تَغْرُبُ فِى عَيْنٍ حَمِئَةٍ وَوَجَدَ عِندَهَا قَوْمًا ۗ قُلْنَا يَـٰذَا ٱلْقَرْنَيْنِ إِمَّآ أَن تُعَذِّبَ وَإِمَّآ أَن تَتَّخِذَ فِيهِمْ حُسْنًا۝٨٦

    Hatta itha balagha maghriba alshshamsi wajadaha taghrubu fee ʿaynin hamiatin wawajada ʿindaha qawman qulna ya tha alqarnayni imma an tuʿaththiba waimma an tattakhitha feehim husnan

    tills han nådde den plats där solen går ned, och han fann att den gick ner i en mörk och gyttjig källa. Där fann han ett [otroget] folk och vi sa: ”Du tvåhornade! Du kan antingen straffa dem eller behandla dem väl.”

87. 18:87

    قَالَ أَمَّا مَن ظَلَمَ فَسَوْفَ نُعَذِّبُهُۥ ثُمَّ يُرَدُّ إِلَىٰ رَبِّهِۦ فَيُعَذِّبُهُۥ عَذَابًا نُّكْرًا۝٨٧

    Qala amma man thalama fasawfa nuʿaththibuhu thumma yuraddu ila rabbihi fayuʿaththibuhu ʿathaban nukran

    Han sa: ”Den som gör orättfärdiga handlingar ska vi straffa, sedan ska han föras tillbaka till sin Herre som ska ge honom ett fasansfullt straff.

88. 18:88

    وَأَمَّا مَنْ ءَامَنَ وَعَمِلَ صَـٰلِحًا فَلَهُۥ جَزَآءً ٱلْحُسْنَىٰ ۖ وَسَنَقُولُ لَهُۥ مِنْ أَمْرِنَا يُسْرًا۝٨٨

    Waamma man amana waʿamila salihan falahu jazaan alhusna wasanaqoolu lahu min amrina yusran

    Men den som tror och handlar rättfärdigt väntar den bästa belöningen, och vi ska tilltala honom på det allra vänligaste sätt.”

89. 18:89

    ثُمَّ أَتْبَعَ سَبَبًا۝٨٩

    Thumma atbaʿa sababan

    Sedan tog han åter medlen i bruk [och färdades österut],

90. 18:90

    حَتَّىٰٓ إِذَا بَلَغَ مَطْلِعَ ٱلشَّمْسِ وَجَدَهَا تَطْلُعُ عَلَىٰ قَوْمٍ لَّمْ نَجْعَل لَّهُم مِّن دُونِهَا سِتْرًا۝٩٠

    Hatta itha balagha matliʿa alshshamsi wajadaha tatluʿu ʿala qawmin lam najʿal lahum min dooniha sitran

    tills han nådde den plats där solen går upp, och han fann att den gick upp över ett folk som vi inte hade skyddat från solens strålar.

91. 18:91

    كَذَٰلِكَ وَقَدْ أَحَطْنَا بِمَا لَدَيْهِ خُبْرًا۝٩١

    Kathalika waqad ahatna bima ladayhi khubran

    Så gick det till, och vi känner till alla detaljer om hans historia.

92. 18:92

    ثُمَّ أَتْبَعَ سَبَبًا۝٩٢

    Thumma atbaʿa sababan

    Sedan tog han åter medlen i bruk [och tog en helt annan väg],

93. 18:93

    حَتَّىٰٓ إِذَا بَلَغَ بَيْنَ ٱلسَّدَّيْنِ وَجَدَ مِن دُونِهِمَا قَوْمًا لَّا يَكَادُونَ يَفْقَهُونَ قَوْلًا۝٩٣

    Hatta itha balagha bayna alssaddayni wajada min doonihima qawman la yakadoona yafqahoona qawlan

    tills han kom till en plats mellan två berg. Där fann han ett folk som knappt förstod ett enda ord.

94. 18:94

    قَالُوا۟ يَـٰذَا ٱلْقَرْنَيْنِ إِنَّ يَأْجُوجَ وَمَأْجُوجَ مُفْسِدُونَ فِى ٱلْأَرْضِ فَهَلْ نَجْعَلُ لَكَ خَرْجًا عَلَىٰٓ أَن تَجْعَلَ بَيْنَنَا وَبَيْنَهُمْ سَدًّا۝٩٤

    Qaloo ya tha alqarnayni inna yajooja wamajooja mufsidoona fee alardi fahal najʿalu laka kharjan ʿala an tajʿala baynana wabaynahum saddan

    De sa: ”Du tvåhornade! Gog och Magog skapar stor förödelse på jorden. Kan vi betala dig för att bygga en barriär mellan oss och dem?”

95. 18:95

    قَالَ مَا مَكَّنِّى فِيهِ رَبِّى خَيْرٌ فَأَعِينُونِى بِقُوَّةٍ أَجْعَلْ بَيْنَكُمْ وَبَيْنَهُمْ رَدْمًا۝٩٥

    Qala ma makkannee feehi rabbee khayrun faaʿeenoonee biquwwatin ajʿal baynakum wabaynahum radman

    Han svarade: ”Den makt min Herre har skänkt mig är bättre [än er ersättning]. Hjälp mig i stället med arbetskraft så ska jag bygga en skyddsvall mellan er och dem.

96. 18:96

    ءَاتُونِى زُبَرَ ٱلْحَدِيدِ ۖ حَتَّىٰٓ إِذَا سَاوَىٰ بَيْنَ ٱلصَّدَفَيْنِ قَالَ ٱنفُخُوا۟ ۖ حَتَّىٰٓ إِذَا جَعَلَهُۥ نَارًا قَالَ ءَاتُونِىٓ أُفْرِغْ عَلَيْهِ قِطْرًا۝٩٦

    Atoonee zubara alhadeedi hatta itha sawa bayna alsadafayni qala onfukhoo hatta itha jaʿalahu naran qala atoonee ofrigh ʿalayhi qitran

    Förse mig med järnblock!” När han hade fyllt utrymmet mellan de två bergväggarna sa han: ”Blås på det [med era blåsbälgar]!” När han hade fått [järnet] att glöda, sa han: ”Hämta smält koppar som jag kan hälla över det.”

97. 18:97

    فَمَا ٱسْطَـٰعُوٓا۟ أَن يَظْهَرُوهُ وَمَا ٱسْتَطَـٰعُوا۟ لَهُۥ نَقْبًا۝٩٧

    Fama istaʿoo an yathharoohu wama istataʿoo lahu naqban

    [Muren blev färdig, och Gog och Magog] kunde varken ta sig över den eller bryta igenom den.

98. 18:98

    قَالَ هَـٰذَا رَحْمَةٌ مِّن رَّبِّى ۖ فَإِذَا جَآءَ وَعْدُ رَبِّى جَعَلَهُۥ دَكَّآءَ ۖ وَكَانَ وَعْدُ رَبِّى حَقًّا۝٩٨

    Qala hatha rahmatun min rabbee faitha jaa waʿdu rabbee jaʿalahu dakkaa wakana waʿdu rabbee haqqan

    Han sa: ”Denna [mur] är en nåd från min Herre. Men när min Herres löfte infrias ska han jämna den med marken. Min Herres löfte blir alltid verklighet.”

99. 18:99

    ۞ وَتَرَكْنَا بَعْضَهُمْ يَوْمَئِذٍ يَمُوجُ فِى بَعْضٍ ۖ وَنُفِخَ فِى ٱلصُّورِ فَجَمَعْنَـٰهُمْ جَمْعًا۝٩٩

    Watarakna baʿdahum yawmaithin yamooju fee baʿdin wanufikha fee alssoori fajamaʿnahum jamʿan

    Den dagen ska vi låta [människorna] välla fram över varandra som vågor [på havet]. Och när det blåses i hornet ska vi samla dem alla.

100. 18:100

     وَعَرَضْنَا جَهَنَّمَ يَوْمَئِذٍ لِّلْكَـٰفِرِينَ عَرْضًا۝١٠٠

     Waʿaradna jahannama yawmaithin lilkafireena ʿardan

     Den dagen ska vi låta de otrogna se helvetet med egna ögon –

101. 18:101

     ٱلَّذِينَ كَانَتْ أَعْيُنُهُمْ فِى غِطَآءٍ عَن ذِكْرِى وَكَانُوا۟ لَا يَسْتَطِيعُونَ سَمْعًا۝١٠١

     Allatheena kanat aʿyunuhum fee ghitain ʿan thikree wakanoo la yastateeʿoona samʿan

     De vilkas ögon varit förslutna [och därför oförmögna att se tecknen som får dem] att minnas mig, och som inte förmådde lyssna [på bevisen för den sanna tron].

102. 18:102

     أَفَحَسِبَ ٱلَّذِينَ كَفَرُوٓا۟ أَن يَتَّخِذُوا۟ عِبَادِى مِن دُونِىٓ أَوْلِيَآءَ ۚ إِنَّآ أَعْتَدْنَا جَهَنَّمَ لِلْكَـٰفِرِينَ نُزُلًا۝١٠٢

     Afahasiba allatheena kafaroo an yattakhithoo ʿibadee min doonee awliyaa inna aʿtadna jahannama lilkafireena nuzulan

     Tror de otrogna att de borde dyrka mina tjänare i stället för mig? Vi har förberett helvetet för att ta emot de otrogna!

103. 18:103

     قُلْ هَلْ نُنَبِّئُكُم بِٱلْأَخْسَرِينَ أَعْمَـٰلًا۝١٠٣

     Qul hal nunabbiokum bialakhsareena aʿmalan

     Säg: ”Ska vi berätta för er om de som lidit störst nederlag i sina strävanden?”

104. 18:104

     ٱلَّذِينَ ضَلَّ سَعْيُهُمْ فِى ٱلْحَيَوٰةِ ٱلدُّنْيَا وَهُمْ يَحْسَبُونَ أَنَّهُمْ يُحْسِنُونَ صُنْعًا۝١٠٤

     Allatheena dalla saʿyuhum fee alhayati alddunya wahum yahsaboona annahum yuhsinoona sunʿan

     Det är de vars möda på jorden varit förgäves trots att de trodde sig göra gott.

105. 18:105

     أُو۟لَـٰٓئِكَ ٱلَّذِينَ كَفَرُوا۟ بِـَٔايَـٰتِ رَبِّهِمْ وَلِقَآئِهِۦ فَحَبِطَتْ أَعْمَـٰلُهُمْ فَلَا نُقِيمُ لَهُمْ يَوْمَ ٱلْقِيَـٰمَةِ وَزْنًا۝١٠٥

     Olaika allatheena kafaroo biayati rabbihim waliqaihi fahabitat aʿmaluhum fala nuqeemu lahum yawma alqiyamati waznan

     Dessa förkastade sin Herres tecken och mötet med honom. Deras handlingar är därför förgäves, och på uppståndelsens dag ska vi inte tillmäta dem någon betydelse.

106. 18:106

     ذَٰلِكَ جَزَآؤُهُمْ جَهَنَّمُ بِمَا كَفَرُوا۟ وَٱتَّخَذُوٓا۟ ءَايَـٰتِى وَرُسُلِى هُزُوًا۝١٠٦

     Thalika jazaohum jahannamu bima kafaroo waittakhathoo ayatee warusulee huzuwan

     Deras straff blir helvetet eftersom de förkastat och förlöjligat mina budskap och sändebud.

107. 18:107

     إِنَّ ٱلَّذِينَ ءَامَنُوا۟ وَعَمِلُوا۟ ٱلصَّـٰلِحَـٰتِ كَانَتْ لَهُمْ جَنَّـٰتُ ٱلْفِرْدَوْسِ نُزُلًا۝١٠٧

     Inna allatheena amanoo waʿamiloo alssalihati kanat lahum jannatu alfirdawsi nuzulan

     De som tror och handlar rättfärdigt ska få sitt hem i paradisets ädlaste trädgårdar.

108. 18:108

     خَـٰلِدِينَ فِيهَا لَا يَبْغُونَ عَنْهَا حِوَلًا۝١٠٨

     Khalideena feeha la yabghoona ʿanha hiwalan

     Där ska de förbli, och aldrig ska de önska sig bort.

109. 18:109

     قُل لَّوْ كَانَ ٱلْبَحْرُ مِدَادًا لِّكَلِمَـٰتِ رَبِّى لَنَفِدَ ٱلْبَحْرُ قَبْلَ أَن تَنفَدَ كَلِمَـٰتُ رَبِّى وَلَوْ جِئْنَا بِمِثْلِهِۦ مَدَدًا۝١٠٩

     Qul law kana albahru midadan likalimati rabbee lanafida albahru qabla an tanfada kalimatu rabbee walaw jina bimithlihi madadan

     Säg: ”Om havet vore bläck för min Herres ord, skulle det tömmas innan min Herres ord tar slut, även om vi skulle fylla det med ännu ett hav.”

110. 18:110

     قُلْ إِنَّمَآ أَنَا۠ بَشَرٌ مِّثْلُكُمْ يُوحَىٰٓ إِلَىَّ أَنَّمَآ إِلَـٰهُكُمْ إِلَـٰهٌ وَٰحِدٌ ۖ فَمَن كَانَ يَرْجُوا۟ لِقَآءَ رَبِّهِۦ فَلْيَعْمَلْ عَمَلًا صَـٰلِحًا وَلَا يُشْرِكْ بِعِبَادَةِ رَبِّهِۦٓ أَحَدًۢا۝١١٠

     Qul innama ana basharun mithlukum yooha ilayya annama ilahukum ilahun wahidun faman kana yarjoo liqaa rabbihi falyaʿmal ʿamalan salihan wala yushrik biʿibadati rabbihi ahadan

     Säg: ”Jag är bara en människa som ni, men det har uppenbarats för mig att er Gud är en enda Gud. Låt därför den som fruktar mötet med sin Herre handla rättfärdigt och inte dyrka någon vid sin Herres sida.”