سورة الأعراف

Sura Al-Araf på svenska

Höjderna

Mushaf

Mishary Rashid AlafasyLadda ner MP3Ladda ner PDF

Sura Al-Araf (الأعراف) är den sjunde suran i Koranen och har 206 verser. Namnet betyder ”Höjderna”. Det är en mekkansk sura, uppenbarad i Mecka före utvandringen till Medina, och den sträcker sig över juz 8 och 9.

På den här sidan kan du läsa hela sura Al-Araf på arabiska med translitteration, följa den svenska översättningen av Rowwad Translation Center vers för vers och lyssna på recitationen.

Hela sura Al-Araf: arabiska, svensk översättning och translitteration

بِسْمِ ٱللَّهِ ٱلرَّحْمَـٰنِ ٱلرَّحِيمِ

  1. الٓمٓصٓ۝١

    Aliflammeemsad

    Alif Lām Mīm Ṣād.1

    Fotnoter
    [1] Se fotnoten till vers 1 i sura al-Baqarah.
  2. كِتَـٰبٌ أُنزِلَ إِلَيْكَ فَلَا يَكُن فِى صَدْرِكَ حَرَجٌ مِّنْهُ لِتُنذِرَ بِهِۦ وَذِكْرَىٰ لِلْمُؤْمِنِينَ۝٢

    Kitabun onzila ilayka fala yakun fee sadrika harajun minhu litunthira bihi wathikra lilmumineena

    En skrift har uppenbarats för dig – ⁠låt dig inte tyngas av den – för att du ska varna med den och förmana de troende.

  3. ٱتَّبِعُوا۟ مَآ أُنزِلَ إِلَيْكُم مِّن رَّبِّكُمْ وَلَا تَتَّبِعُوا۟ مِن دُونِهِۦٓ أَوْلِيَآءَ ۗ قَلِيلًا مَّا تَذَكَّرُونَ۝٣

    Ittabiʿoo ma onzila ilaykum min rabbikum wala tattabiʿoo min doonihi awliyaa qaleelan ma tathakkaroona

    Följ det som uppenbarats för er från er Herre, och rätta er inte efter andra vid sidan av honom. Så lite ni låter er förmanas!

  4. وَكَم مِّن قَرْيَةٍ أَهْلَكْنَـٰهَا فَجَآءَهَا بَأْسُنَا بَيَـٰتًا أَوْ هُمْ قَآئِلُونَ۝٤

    Wakam min qaryatin ahlaknaha fajaaha basuna bayatan aw hum qailoona

    Hur många samhällen har vi inte förintat! Vårt straff drabbade dem nattetid eller under deras middagsvila.

  5. فَمَا كَانَ دَعْوَىٰهُمْ إِذْ جَآءَهُم بَأْسُنَآ إِلَّآ أَن قَالُوٓا۟ إِنَّا كُنَّا ظَـٰلِمِينَ۝٥

    Fama kana daʿwahum ith jaahum basuna illa an qaloo inna kunna thalimeena

    Och när vårt straff drabbade dem var deras rop inget annat än: ”Vi har sannerligen varit orättfärdiga”

  6. فَلَنَسْـَٔلَنَّ ٱلَّذِينَ أُرْسِلَ إِلَيْهِمْ وَلَنَسْـَٔلَنَّ ٱلْمُرْسَلِينَ۝٦

    Falanasalanna allatheena orsila ilayhim walanasalanna almursaleena

    Vi ska sannerligen utfråga de som fick ta emot budskapet, och vi ska sannerligen utfråga sändebuden.

  7. فَلَنَقُصَّنَّ عَلَيْهِم بِعِلْمٍ ۖ وَمَا كُنَّا غَآئِبِينَ۝٧

    Falanaqussanna ʿalayhim biʿilmin wama kunna ghaibeena

    Sedan ska vi med full kunskap berätta för dem [om allt de gjort]. Ingenting har gått oss förbi.

  8. وَٱلْوَزْنُ يَوْمَئِذٍ ٱلْحَقُّ ۚ فَمَن ثَقُلَتْ مَوَٰزِينُهُۥ فَأُو۟لَـٰٓئِكَ هُمُ ٱلْمُفْلِحُونَ۝٨

    Waalwaznu yawmaithini alhaqqu faman thaqulat mawazeenuhu faolaika humu almuflihoona

    Den dagen ska [alla handlingar] vägas rättvist. De vilkas vågskålar väger tungt ska det gå väl för.

  9. وَمَنْ خَفَّتْ مَوَٰزِينُهُۥ فَأُو۟لَـٰٓئِكَ ٱلَّذِينَ خَسِرُوٓا۟ أَنفُسَهُم بِمَا كَانُوا۟ بِـَٔايَـٰتِنَا يَظْلِمُونَ۝٩

    Waman khaffat mawazeenuhu faolaika allatheena khasiroo anfusahum bima kanoo biayatina yathlimoona

    Men de vars vågskålar väger lätt har förlorat sig själva för att de ständigt förkastade våra tecken.

  10. وَلَقَدْ مَكَّنَّـٰكُمْ فِى ٱلْأَرْضِ وَجَعَلْنَا لَكُمْ فِيهَا مَعَـٰيِشَ ۗ قَلِيلًا مَّا تَشْكُرُونَ۝١٠

    Walaqad makkannakum fee alardi wajaʿalna lakum feeha maʿayisha qaleelan ma tashkuroona

    Vi har gett er en plats på jorden och försett er med det ni behöver för ert uppehälle, men ni visar nästan ingen tacksamhet!

  11. وَلَقَدْ خَلَقْنَـٰكُمْ ثُمَّ صَوَّرْنَـٰكُمْ ثُمَّ قُلْنَا لِلْمَلَـٰٓئِكَةِ ٱسْجُدُوا۟ لِـَٔادَمَ فَسَجَدُوٓا۟ إِلَّآ إِبْلِيسَ لَمْ يَكُن مِّنَ ٱلسَّـٰجِدِينَ۝١١

    Walaqad khalaqnakum thumma sawwarnakum thumma qulna lilmalaikati osjudoo liadama fasajadoo illa ibleesa lam yakun mina alssajideena

    Vi skapade er och formade er och därefter sa vi till änglarna: ”Fall ned inför Adam!” Och de föll alla ned, utom Iblīs; han hörde inte till de som föll ned.

  12. قَالَ مَا مَنَعَكَ أَلَّا تَسْجُدَ إِذْ أَمَرْتُكَ ۖ قَالَ أَنَا۠ خَيْرٌ مِّنْهُ خَلَقْتَنِى مِن نَّارٍ وَخَلَقْتَهُۥ مِن طِينٍ۝١٢

    Qala ma manaʿaka alla tasjuda ith amartuka qala ana khayrun minhu khalaqtanee min narin wakhalaqtahu min teenin

    [Gud] sa: ”Vad hindrade dig från att falla ned när jag beordrade dig?” Han svarade: ”Jag är bättre än han; du skapade mig av eld, och du skapade honom av lera!”

  13. قَالَ فَٱهْبِطْ مِنْهَا فَمَا يَكُونُ لَكَ أَن تَتَكَبَّرَ فِيهَا فَٱخْرُجْ إِنَّكَ مِنَ ٱلصَّـٰغِرِينَ۝١٣

    Qala faihbit minha fama yakoonu laka an tatakabbara feeha faokhruj innaka mina alssaghireena

    [Gud] sa: ”Ned härifrån! Det anstår dig inte att visa högmod här. Försvinn! Du ska sannerligen höra till de förnedrade.”

  14. قَالَ أَنظِرْنِىٓ إِلَىٰ يَوْمِ يُبْعَثُونَ۝١٤

    Qala anthirnee ila yawmi yubʿathoona

    Han sa: ”Ge mig uppskov till den dag de återuppstår.”

  15. قَالَ إِنَّكَ مِنَ ٱلْمُنظَرِينَ۝١٥

    Qala innaka mina almunthareena

    [Gud] svarade: ”Du ska förvisso beviljas uppskov.”

  16. قَالَ فَبِمَآ أَغْوَيْتَنِى لَأَقْعُدَنَّ لَهُمْ صِرَٰطَكَ ٱلْمُسْتَقِيمَ۝١٦

    Qala fabima aghwaytanee laaqʿudanna lahum sirataka almustaqeema

    Han sa: ”Eftersom du har låtit mig gå vilse ska jag ligga i bakhåll för dem längs din raka väg,

  17. ثُمَّ لَـَٔاتِيَنَّهُم مِّنۢ بَيْنِ أَيْدِيهِمْ وَمِنْ خَلْفِهِمْ وَعَنْ أَيْمَـٰنِهِمْ وَعَن شَمَآئِلِهِمْ ۖ وَلَا تَجِدُ أَكْثَرَهُمْ شَـٰكِرِينَ۝١٧

    Thumma laatiyannahum min bayni aydeehim wamin khalfihim waʿan aymanihim waʿan shamailihim wala tajidu aktharahum shakireena

    och sedan ska jag närma mig dem framifrån och bakifrån och från höger och från vänster. Du ska se att de flesta av dem är otacksamma.”

  18. قَالَ ٱخْرُجْ مِنْهَا مَذْءُومًا مَّدْحُورًا ۖ لَّمَن تَبِعَكَ مِنْهُمْ لَأَمْلَأَنَّ جَهَنَّمَ مِنكُمْ أَجْمَعِينَ۝١٨

    Qala okhruj minha mathooman madhooran laman tabiʿaka minhum laamlaanna jahannama minkum ajmaʿeena

    [Gud] sa: ”Försvinn härifrån, föraktad och utstött! Om någon av dem följer dig ska jag förvisso fylla helvetet med er allesamman.”

  19. وَيَـٰٓـَٔادَمُ ٱسْكُنْ أَنتَ وَزَوْجُكَ ٱلْجَنَّةَ فَكُلَا مِنْ حَيْثُ شِئْتُمَا وَلَا تَقْرَبَا هَـٰذِهِ ٱلشَّجَرَةَ فَتَكُونَا مِنَ ٱلظَّـٰلِمِينَ۝١٩

    Waya adamu oskun anta wazawjuka aljannata fakula min haythu shituma wala taqraba hathihi alshshajarata fatakoona mina alththalimeena

    [Gud sa] även: ”Adam! Bo du och din hustru i paradiset och ät vad ni önskar, men närma er inte detta träd för då hör ni till de orättfärdiga!”

  20. فَوَسْوَسَ لَهُمَا ٱلشَّيْطَـٰنُ لِيُبْدِىَ لَهُمَا مَا وُۥرِىَ عَنْهُمَا مِن سَوْءَٰتِهِمَا وَقَالَ مَا نَهَىٰكُمَا رَبُّكُمَا عَنْ هَـٰذِهِ ٱلشَّجَرَةِ إِلَّآ أَن تَكُونَا مَلَكَيْنِ أَوْ تَكُونَا مِنَ ٱلْخَـٰلِدِينَ۝٢٠

    Fawaswasa lahuma alshshaytanu liyubdiya lahuma ma wooriya ʿanhuma min sawatihima waqala ma nahakuma rabbukuma ʿan hathihi alshshajarati illa an takoona malakayni aw takoona mina alkhalideena

    Men Satan frestade dem för att blotta det av deras nakenhet som hade varit dolt för dem. Han sa: ”Enda skälet till att er Herre förbjudit er från [att närma er] detta träd är för att hindra er från att bli änglar eller från att få evigt liv.”

  21. وَقَاسَمَهُمَآ إِنِّى لَكُمَا لَمِنَ ٱلنَّـٰصِحِينَ۝٢١

    Waqasamahuma innee lakuma lamina alnnasiheena

    Och han svor för dem: ”Jag råder er i all välmening!”

  22. فَدَلَّىٰهُمَا بِغُرُورٍ ۚ فَلَمَّا ذَاقَا ٱلشَّجَرَةَ بَدَتْ لَهُمَا سَوْءَٰتُهُمَا وَطَفِقَا يَخْصِفَانِ عَلَيْهِمَا مِن وَرَقِ ٱلْجَنَّةِ ۖ وَنَادَىٰهُمَا رَبُّهُمَآ أَلَمْ أَنْهَكُمَا عَن تِلْكُمَا ٱلشَّجَرَةِ وَأَقُل لَّكُمَآ إِنَّ ٱلشَّيْطَـٰنَ لَكُمَا عَدُوٌّ مُّبِينٌ۝٢٢

    Fadallahuma bighuroorin falamma thaqa alshshajarata badat lahuma sawatuhuma watafiqa yakhsifani ʿalayhima min waraqi aljannati wanadahuma rabbuhuma alam anhakuma ʿan tilkuma alshshajarati waaqul lakuma inna alshshaytana lakuma ʿaduwwun mubeenun

    Och så förledde han dem genom sitt bedrägeri. Och när de hade smakat av trädet uppenbarades deras nakenhet för dem, och de började skyla sig med löv från paradiset. Då ropade deras Herre till dem: ”Förbjöd jag er inte detta träd, och sa jag inte till er att Satan är er uppenbara fiende?”

  23. قَالَا رَبَّنَا ظَلَمْنَآ أَنفُسَنَا وَإِن لَّمْ تَغْفِرْ لَنَا وَتَرْحَمْنَا لَنَكُونَنَّ مِنَ ٱلْخَـٰسِرِينَ۝٢٣

    Qala rabbana thalamna anfusana wain lam taghfir lana watarhamna lanakoonanna mina alkhasireena

    De svarade: ”Herre! Vi har gjort orätt mot oss själva. Om du inte förlåter oss och förbarmar dig över oss kommer vi att vara förlorade.”

  24. قَالَ ٱهْبِطُوا۟ بَعْضُكُمْ لِبَعْضٍ عَدُوٌّ ۖ وَلَكُمْ فِى ٱلْأَرْضِ مُسْتَقَرٌّ وَمَتَـٰعٌ إِلَىٰ حِينٍ۝٢٤

    Qala ihbitoo baʿdukum libaʿdin ʿaduwwun walakum fee alardi mustaqarrun wamataʿun ila heenin

    Han sa: ”Ned med er! Ni ska vara varandras fiender. På jorden ska ni ha er boplats och där kan ni njuta av tillvaron under en bestämd tid.”

  25. قَالَ فِيهَا تَحْيَوْنَ وَفِيهَا تَمُوتُونَ وَمِنْهَا تُخْرَجُونَ۝٢٥

    Qala feeha tahyawna wafeeha tamootoona waminha tukhrajoona

    Och han sa: ”Där ska ni leva och där ska ni dö, och därifrån ska ni föras ut.”

  26. يَـٰبَنِىٓ ءَادَمَ قَدْ أَنزَلْنَا عَلَيْكُمْ لِبَاسًا يُوَٰرِى سَوْءَٰتِكُمْ وَرِيشًا ۖ وَلِبَاسُ ٱلتَّقْوَىٰ ذَٰلِكَ خَيْرٌ ۚ ذَٰلِكَ مِنْ ءَايَـٰتِ ٱللَّهِ لَعَلَّهُمْ يَذَّكَّرُونَ۝٢٦

    Ya banee adama qad anzalna ʿalaykum libasan yuwaree sawatikum wareeshan walibasu alttaqwa thalika khayrun thalika min ayati Allahi laʿallahum yaththakkaroona

    Adams avkomlingar! Vi har skänkt er kläder för att täcka er nakenhet och för att pryda er, men gudsfruktans klädnad är bättre. Detta hör till Guds tecken, för att de ska låta sig förmanas.

  27. يَـٰبَنِىٓ ءَادَمَ لَا يَفْتِنَنَّكُمُ ٱلشَّيْطَـٰنُ كَمَآ أَخْرَجَ أَبَوَيْكُم مِّنَ ٱلْجَنَّةِ يَنزِعُ عَنْهُمَا لِبَاسَهُمَا لِيُرِيَهُمَا سَوْءَٰتِهِمَآ ۗ إِنَّهُۥ يَرَىٰكُمْ هُوَ وَقَبِيلُهُۥ مِنْ حَيْثُ لَا تَرَوْنَهُمْ ۗ إِنَّا جَعَلْنَا ٱلشَّيَـٰطِينَ أَوْلِيَآءَ لِلَّذِينَ لَا يُؤْمِنُونَ۝٢٧

    Ya banee adama la yaftinannakumu alshshaytanu kama akhraja abawaykum mina aljannati yanziʿu ʿanhuma libasahuma liyuriyahuma sawatihima innahu yarakum huwa waqabeeluhu min haythu la tarawnahum inna jaʿalna alshshayateena awliyaa lillatheena la yuminoona

    Adams avkomlingar! Låt inte Satan förleda er så som han fick era föräldrar att förvisas från paradiset. Han berövade dem deras klädnad för att blotta deras nakenhet. Han och hans anhang ser er varifrån ni inte kan se dem. Vi har låtit djävlarna få grepp om de som inte tror.

  28. وَإِذَا فَعَلُوا۟ فَـٰحِشَةً قَالُوا۟ وَجَدْنَا عَلَيْهَآ ءَابَآءَنَا وَٱللَّهُ أَمَرَنَا بِهَا ۗ قُلْ إِنَّ ٱللَّهَ لَا يَأْمُرُ بِٱلْفَحْشَآءِ ۖ أَتَقُولُونَ عَلَى ٱللَّهِ مَا لَا تَعْلَمُونَ۝٢٨

    Waitha faʿaloo fahishatan qaloo wajadna ʿalayha abaana waAllahu amarana biha qul inna Allaha la yamuru bialfahshai ataqooloona ʿala Allahi ma la taʿlamoona

    Och när de begår en skamlös handling säger de: ”Vi fann våra förfäder göra detta, och Gud har påbjudit oss det.” Säg: ”Gud påbjuder aldrig skamlöshet! Påstår ni saker om Gud som ni inte vet?”

  29. قُلْ أَمَرَ رَبِّى بِٱلْقِسْطِ ۖ وَأَقِيمُوا۟ وُجُوهَكُمْ عِندَ كُلِّ مَسْجِدٍ وَٱدْعُوهُ مُخْلِصِينَ لَهُ ٱلدِّينَ ۚ كَمَا بَدَأَكُمْ تَعُودُونَ۝٢٩

    Qul amara rabbee bialqisti waaqeemoo wujoohakum ʿinda kulli masjidin waodʿoohu mukhliseena lahu alddeena kama badaakum taʿoodoona

    Säg: ”Min Herre påbjuder rättvisa. Vänd era ansikten mot honom vid varje böneplats och åkalla honom, med dyrkan riktad endast till honom. Som han skapade er ska ni återskapas.”

  30. فَرِيقًا هَدَىٰ وَفَرِيقًا حَقَّ عَلَيْهِمُ ٱلضَّلَـٰلَةُ ۗ إِنَّهُمُ ٱتَّخَذُوا۟ ٱلشَّيَـٰطِينَ أَوْلِيَآءَ مِن دُونِ ٱللَّهِ وَيَحْسَبُونَ أَنَّهُم مُّهْتَدُونَ۝٣٠

    Fareeqan hada wafareeqan haqqa ʿalayhimu alddalalatu innahumu ittakhathoo alshshayateena awliyaa min dooni Allahi wayahsaboona annahum muhtadoona

    En grupp har han väglett, och en grupp drabbades med rätta av villfarelse. De lydde djävlarna i stället för Gud och trodde sig vara vägledda.

  31. ۞ يَـٰبَنِىٓ ءَادَمَ خُذُوا۟ زِينَتَكُمْ عِندَ كُلِّ مَسْجِدٍ وَكُلُوا۟ وَٱشْرَبُوا۟ وَلَا تُسْرِفُوٓا۟ ۚ إِنَّهُۥ لَا يُحِبُّ ٱلْمُسْرِفِينَ۝٣١

    Ya banee adama khuthoo zeenatakum ʿinda kulli masjidin wakuloo waishraboo wala tusrifoo innahu la yuhibbu almusrifeena

    Adams avkomlingar! Klä er anständigt inför varje bön, och ät och drick, men gå inte till överdrift! Han tycker inte om de som går till överdrift.

  32. قُلْ مَنْ حَرَّمَ زِينَةَ ٱللَّهِ ٱلَّتِىٓ أَخْرَجَ لِعِبَادِهِۦ وَٱلطَّيِّبَـٰتِ مِنَ ٱلرِّزْقِ ۚ قُلْ هِىَ لِلَّذِينَ ءَامَنُوا۟ فِى ٱلْحَيَوٰةِ ٱلدُّنْيَا خَالِصَةً يَوْمَ ٱلْقِيَـٰمَةِ ۗ كَذَٰلِكَ نُفَصِّلُ ٱلْـَٔايَـٰتِ لِقَوْمٍ يَعْلَمُونَ۝٣٢

    Qul man harrama zeenata Allahi allatee akhraja liʿibadihi waalttayyibati mina alrrizqi qul hiya lillatheena amanoo fee alhayati alddunya khalisatan yawma alqiyamati kathalika nufassilu alayati liqawmin yaʿlamoona

    Säg: ”Vem har förbjudit den prydnad Gud har gett sina tjänare, och det goda han försörjt dem med?” Säg: ”Det tillkommer de troende i detta liv, och är uteslutande deras på uppståndelsens dag.” Så klargör vi tecknen för människor som förstår.

  33. قُلْ إِنَّمَا حَرَّمَ رَبِّىَ ٱلْفَوَٰحِشَ مَا ظَهَرَ مِنْهَا وَمَا بَطَنَ وَٱلْإِثْمَ وَٱلْبَغْىَ بِغَيْرِ ٱلْحَقِّ وَأَن تُشْرِكُوا۟ بِٱللَّهِ مَا لَمْ يُنَزِّلْ بِهِۦ سُلْطَـٰنًا وَأَن تَقُولُوا۟ عَلَى ٱللَّهِ مَا لَا تَعْلَمُونَ۝٣٣

    Qul innama harrama rabbiya alfawahisha ma thahara minha wama batana waalithma waalbaghya bighayri alhaqqi waan tushrikoo biAllahi ma lam yunazzil bihi sultanan waan taqooloo ʿala Allahi ma la taʿlamoona

    Säg: ”Min Herre har förbjudit skamlösa handlingar, de öppna och de dolda, och synd och oberättigade övergrepp, och att ni dyrkar något vid Guds sida – vilket han inte givit någon befogenhet till – och att ni säger om Gud sådant ni inte vet.”

  34. وَلِكُلِّ أُمَّةٍ أَجَلٌ ۖ فَإِذَا جَآءَ أَجَلُهُمْ لَا يَسْتَأْخِرُونَ سَاعَةً ۖ وَلَا يَسْتَقْدِمُونَ۝٣٤

    Walikulli ommatin ajalun faitha jaa ajaluhum la yastakhiroona saʿatan wala yastaqdimoona

    För varje samfund finns en bestämd tidsfrist, och när den utsatta tiden är inne kan de inte förlänga den ens ett ögonblick eller påskynda dess ankomst.

  35. يَـٰبَنِىٓ ءَادَمَ إِمَّا يَأْتِيَنَّكُمْ رُسُلٌ مِّنكُمْ يَقُصُّونَ عَلَيْكُمْ ءَايَـٰتِى ۙ فَمَنِ ٱتَّقَىٰ وَأَصْلَحَ فَلَا خَوْفٌ عَلَيْهِمْ وَلَا هُمْ يَحْزَنُونَ۝٣٥

    Ya banee adama imma yatiyannakum rusulun minkum yaqussoona ʿalaykum ayatee famani ittaqa waaslaha fala khawfun ʿalayhim wala hum yahzanoona

    Adams avkomlingar! När sändebud kommer till er ur era egna led och berättar för er om mina budskap, behöver de som visat gudsfruktan och förbättring varken känna rädsla eller tyngas av sorg.

  36. وَٱلَّذِينَ كَذَّبُوا۟ بِـَٔايَـٰتِنَا وَٱسْتَكْبَرُوا۟ عَنْهَآ أُو۟لَـٰٓئِكَ أَصْحَـٰبُ ٱلنَّارِ ۖ هُمْ فِيهَا خَـٰلِدُونَ۝٣٦

    Waallatheena kaththaboo biayatina waistakbaroo ʿanha olaika ashabu alnnari hum feeha khalidoona

    Men de som vägrar att tro på våra budskap och högmodigt vänder sig från dem ska bli den brinnande eldens folk, och där ska de förbli.

  37. فَمَنْ أَظْلَمُ مِمَّنِ ٱفْتَرَىٰ عَلَى ٱللَّهِ كَذِبًا أَوْ كَذَّبَ بِـَٔايَـٰتِهِۦٓ ۚ أُو۟لَـٰٓئِكَ يَنَالُهُمْ نَصِيبُهُم مِّنَ ٱلْكِتَـٰبِ ۖ حَتَّىٰٓ إِذَا جَآءَتْهُمْ رُسُلُنَا يَتَوَفَّوْنَهُمْ قَالُوٓا۟ أَيْنَ مَا كُنتُمْ تَدْعُونَ مِن دُونِ ٱللَّهِ ۖ قَالُوا۟ ضَلُّوا۟ عَنَّا وَشَهِدُوا۟ عَلَىٰٓ أَنفُسِهِمْ أَنَّهُمْ كَانُوا۟ كَـٰفِرِينَ۝٣٧

    Faman athlamu mimmani iftara ʿala Allahi kathiban aw kaththaba biayatihi olaika yanaluhum naseebuhum mina alkitabi hatta itha jaathum rusuluna yatawaffawnahum qaloo ayna ma kuntum tadʿoona min dooni Allahi qaloo dalloo ʿanna washahidoo ʿala anfusihim annahum kanoo kafireena

    Vilka är mer orättfärdiga än de som diktar ihop lögner om Gud eller vägrar tro på hans budskap? De ska få sin bestämda andel av det föreskrivna tills våra utsända tar deras själar och säger: ”Var är de som ni brukade åkalla vid Guds sida?” De ska svara: ”De har övergett oss!” Och de ska vittna mot sig själva att de var otrogna.

  38. قَالَ ٱدْخُلُوا۟ فِىٓ أُمَمٍ قَدْ خَلَتْ مِن قَبْلِكُم مِّنَ ٱلْجِنِّ وَٱلْإِنسِ فِى ٱلنَّارِ ۖ كُلَّمَا دَخَلَتْ أُمَّةٌ لَّعَنَتْ أُخْتَهَا ۖ حَتَّىٰٓ إِذَا ٱدَّارَكُوا۟ فِيهَا جَمِيعًا قَالَتْ أُخْرَىٰهُمْ لِأُولَىٰهُمْ رَبَّنَا هَـٰٓؤُلَآءِ أَضَلُّونَا فَـَٔاتِهِمْ عَذَابًا ضِعْفًا مِّنَ ٱلنَّارِ ۖ قَالَ لِكُلٍّ ضِعْفٌ وَلَـٰكِن لَّا تَعْلَمُونَ۝٣٨

    Qala odkhuloo fee omamin qad khalat min qablikum mina aljinni waalinsi fee alnnari kullama dakhalat ommatun laʿanat okhtaha hatta itha iddarakoo feeha jameeʿan qalat okhrahum lioolahum rabbana haolai adalloona faatihim ʿathaban diʿfan mina alnnari qala likullin diʿfun walakin la taʿlamoona

    Han ska säga: ”Träd in i elden bland de skaror av jinner och människor som levde före er!” Varje gång en grupp träder in förbannar de den föregående. Och när de alla har samlats där ska de sista säga om de första: ”Herre! De ledde oss vilse så fördubbla deras straff i elden!” Han ska då svara: ”Var och en får dubbelt, men ni förstår inte det.”

  39. وَقَالَتْ أُولَىٰهُمْ لِأُخْرَىٰهُمْ فَمَا كَانَ لَكُمْ عَلَيْنَا مِن فَضْلٍ فَذُوقُوا۟ ٱلْعَذَابَ بِمَا كُنتُمْ تَكْسِبُونَ۝٣٩

    Waqalat oolahum liokhrahum fama kana lakum ʿalayna min fadlin fathooqoo alʿathaba bima kuntum taksiboona

    Och de första ska säga till de sista: ”Ni var inte alls bättre än vi. Känn nu på det straff som ni har förtjänat genom era handlingar!”

  40. إِنَّ ٱلَّذِينَ كَذَّبُوا۟ بِـَٔايَـٰتِنَا وَٱسْتَكْبَرُوا۟ عَنْهَا لَا تُفَتَّحُ لَهُمْ أَبْوَٰبُ ٱلسَّمَآءِ وَلَا يَدْخُلُونَ ٱلْجَنَّةَ حَتَّىٰ يَلِجَ ٱلْجَمَلُ فِى سَمِّ ٱلْخِيَاطِ ۚ وَكَذَٰلِكَ نَجْزِى ٱلْمُجْرِمِينَ۝٤٠

    Inna allatheena kaththaboo biayatina waistakbaroo ʿanha la tufattahu lahum abwabu alssamai wala yadkhuloona aljannata hatta yalija aljamalu fee sammi alkhiyati wakathalika najzee almujrimeena

    Himlens portar ska aldrig öppnas för de som vägrar tro på våra budskap och högmodigt vänder sig från dem, och de träder inte in i paradiset förrän en kamel kommer igenom ett nålsöga. Så straffar vi de obotfärdiga syndarna.

  41. لَهُم مِّن جَهَنَّمَ مِهَادٌ وَمِن فَوْقِهِمْ غَوَاشٍ ۚ وَكَذَٰلِكَ نَجْزِى ٱلظَّـٰلِمِينَ۝٤١

    Lahum min jahannama mihadun wamin fawqihim ghawashin wakathalika najzee alththalimeena

    Dessa väntar en bädd av helveteseld och ovanför dem, täcken [av eld] – ja, så ska vi straffa de orättfärdiga.

  42. وَٱلَّذِينَ ءَامَنُوا۟ وَعَمِلُوا۟ ٱلصَّـٰلِحَـٰتِ لَا نُكَلِّفُ نَفْسًا إِلَّا وُسْعَهَآ أُو۟لَـٰٓئِكَ أَصْحَـٰبُ ٱلْجَنَّةِ ۖ هُمْ فِيهَا خَـٰلِدُونَ۝٤٢

    Waallatheena amanoo waʿamiloo alssalihati la nukallifu nafsan illa wusʿaha olaika ashabu aljannati hum feeha khalidoona

    Men de som tror och handlar rättfärdigt – vi ålägger ingen mer än den förmår – de ska bli paradisets folk, och där ska de förbli.

  43. وَنَزَعْنَا مَا فِى صُدُورِهِم مِّنْ غِلٍّ تَجْرِى مِن تَحْتِهِمُ ٱلْأَنْهَـٰرُ ۖ وَقَالُوا۟ ٱلْحَمْدُ لِلَّهِ ٱلَّذِى هَدَىٰنَا لِهَـٰذَا وَمَا كُنَّا لِنَهْتَدِىَ لَوْلَآ أَنْ هَدَىٰنَا ٱللَّهُ ۖ لَقَدْ جَآءَتْ رُسُلُ رَبِّنَا بِٱلْحَقِّ ۖ وَنُودُوٓا۟ أَن تِلْكُمُ ٱلْجَنَّةُ أُورِثْتُمُوهَا بِمَا كُنتُمْ تَعْمَلُونَ۝٤٣

    Wanazaʿna ma fee sudoorihim min ghillin tajree min tahtihimu alanharu waqaloo alhamdu lillahi allathee hadana lihatha wama kunna linahtadiya lawla an hadana Allahu laqad jaat rusulu rabbina bialhaqqi wanoodoo an tilkumu aljannatu oorithtumooha bima kuntum taʿmaloona

    Vi ska avlägsna allt agg ur deras hjärtan, och under dem ska floder strömma. Och de ska säga: ”All lovprisning tillkommer Gud som väglett oss till detta! Vi skulle aldrig ha funnit den rätta vägen om inte Gud väglett oss! Vår Herres sändebud kom med sanningen.” Och det ska ropas till dem: ”Detta är paradiset som ni tilldelats för vad ni brukade göra!”

  44. وَنَادَىٰٓ أَصْحَـٰبُ ٱلْجَنَّةِ أَصْحَـٰبَ ٱلنَّارِ أَن قَدْ وَجَدْنَا مَا وَعَدَنَا رَبُّنَا حَقًّا فَهَلْ وَجَدتُّم مَّا وَعَدَ رَبُّكُمْ حَقًّا ۖ قَالُوا۟ نَعَمْ ۚ فَأَذَّنَ مُؤَذِّنٌۢ بَيْنَهُمْ أَن لَّعْنَةُ ٱللَّهِ عَلَى ٱلظَّـٰلِمِينَ۝٤٤

    Wanada ashabu aljannati ashaba alnnari an qad wajadna ma waʿadana rabbuna haqqan fahal wajadtum ma waʿada rabbukum haqqan qaloo naʿam faaththana muaththinun baynahum an laʿnatu Allahi ʿala alththalimeena

    Och paradisets folk ska ropa till eldens folk: ”Vi har funnit vår Herres löfte sant! Har ni också funnit er Herres löfte sant?” De ska svara: ”Ja.” Då ska en utropare ropa bland dem: ”Guds fördömelse vilar över de orättfärdiga –

  45. ٱلَّذِينَ يَصُدُّونَ عَن سَبِيلِ ٱللَّهِ وَيَبْغُونَهَا عِوَجًا وَهُم بِٱلْـَٔاخِرَةِ كَـٰفِرُونَ۝٤٥

    Allatheena yasuddoona ʿan sabeeli Allahi wayabghoonaha ʿiwajan wahum bialakhirati kafiroona

    de som hindrade andra från Guds väg och ville få den att framstå som krokig, och som förkastade tron på det kommande livet.”

  46. وَبَيْنَهُمَا حِجَابٌ ۚ وَعَلَى ٱلْأَعْرَافِ رِجَالٌ يَعْرِفُونَ كُلًّۢا بِسِيمَىٰهُمْ ۚ وَنَادَوْا۟ أَصْحَـٰبَ ٱلْجَنَّةِ أَن سَلَـٰمٌ عَلَيْكُمْ ۚ لَمْ يَدْخُلُوهَا وَهُمْ يَطْمَعُونَ۝٤٦

    Wabaynahuma hijabun waʿala alaʿrafi rijalun yaʿrifoona kullan biseemahum wanadaw ashaba aljannati an salamun ʿalaykum lam yadkhulooha wahum yatmaʿoona

    Mellan dem finns en mur, och på höjderna ska män stå, som känner igen var och en på deras kännetecken. De ropar till paradisets folk: ”Frid över er!” De har ännu inte trätt in, men längtar innerligt.

  47. ۞ وَإِذَا صُرِفَتْ أَبْصَـٰرُهُمْ تِلْقَآءَ أَصْحَـٰبِ ٱلنَّارِ قَالُوا۟ رَبَّنَا لَا تَجْعَلْنَا مَعَ ٱلْقَوْمِ ٱلظَّـٰلِمِينَ۝٤٧

    Waitha surifat absaruhum tilqaa ashabi alnnari qaloo rabbana la tajʿalna maʿa alqawmi alththalimeena

    Och när deras blickar vänds mot eldens folk ska de säga: ”Herre! Låt oss inte hamna bland dessa orättfärdiga människor!”

  48. وَنَادَىٰٓ أَصْحَـٰبُ ٱلْأَعْرَافِ رِجَالًا يَعْرِفُونَهُم بِسِيمَىٰهُمْ قَالُوا۟ مَآ أَغْنَىٰ عَنكُمْ جَمْعُكُمْ وَمَا كُنتُمْ تَسْتَكْبِرُونَ۝٤٨

    Wanada ashabu alaʿrafi rijalan yaʿrifoonahum biseemahum qaloo ma aghna ʿankum jamʿukum wama kuntum tastakbiroona

    Och de på höjderna ska ropa till män som de känner igen på deras kännetecken: ”Varken det ni samlat på er eller ert högmod har gagnat er!”

  49. أَهَـٰٓؤُلَآءِ ٱلَّذِينَ أَقْسَمْتُمْ لَا يَنَالُهُمُ ٱللَّهُ بِرَحْمَةٍ ۚ ٱدْخُلُوا۟ ٱلْجَنَّةَ لَا خَوْفٌ عَلَيْكُمْ وَلَآ أَنتُمْ تَحْزَنُونَ۝٤٩

    Ahaolai allatheena aqsamtum la yanaluhumu Allahu birahmatin odkhuloo aljannata la khawfun ʿalaykum wala antum tahzanoona

    [Gud säger då till de otrogna:] ”Är det om dessa ni svor att de aldrig skulle få ta del av Guds barmhärtighet?” [Och till de troende säger Gud:] ”Träd in i paradiset! Ni ska varken känna rädsla eller tyngas av sorg.”

  50. وَنَادَىٰٓ أَصْحَـٰبُ ٱلنَّارِ أَصْحَـٰبَ ٱلْجَنَّةِ أَنْ أَفِيضُوا۟ عَلَيْنَا مِنَ ٱلْمَآءِ أَوْ مِمَّا رَزَقَكُمُ ٱللَّهُ ۚ قَالُوٓا۟ إِنَّ ٱللَّهَ حَرَّمَهُمَا عَلَى ٱلْكَـٰفِرِينَ۝٥٠

    Wanada ashabu alnari ashaba aljannati an afeedoo ʿalayna mina almai aw mimma razaqakumu Allahu qaloo inna Allaha harramahuma ʿala alkafireena

    Och eldens folk ska ropa till paradisets folk: ”Häll lite vatten över oss, eller ge oss något av det Gud har försörjt er med!” De svarar då: ”Gud har förbjudit bådadera för de otrogna –

  51. ٱلَّذِينَ ٱتَّخَذُوا۟ دِينَهُمْ لَهْوًا وَلَعِبًا وَغَرَّتْهُمُ ٱلْحَيَوٰةُ ٱلدُّنْيَا ۚ فَٱلْيَوْمَ نَنسَىٰهُمْ كَمَا نَسُوا۟ لِقَآءَ يَوْمِهِمْ هَـٰذَا وَمَا كَانُوا۟ بِـَٔايَـٰتِنَا يَجْحَدُونَ۝٥١

    Allatheena ittakhathoo deenahum lahwan walaʿiban wagharrathumu alhayatu alddunya faalyawma nansahum kama nasoo liqaa yawmihim hatha wama kanoo biayatina yajhadoona

    de som tog sin tro som lek och tidsfördriv och som lät sig bedras av det jordiska livet.” I dag ska vi lämna dem, så som de lämnade [förberedelserna] för sitt möte denna dag, och för att de brukade avvisa våra tecken.”

  52. وَلَقَدْ جِئْنَـٰهُم بِكِتَـٰبٍ فَصَّلْنَـٰهُ عَلَىٰ عِلْمٍ هُدًى وَرَحْمَةً لِّقَوْمٍ يُؤْمِنُونَ۝٥٢

    Walaqad jinahum bikitabin fassalnahu ʿala ʿilmin hudan warahmatan liqawmin yuminoona

    Vi har skänkt dem en skrift som vi klargjort med kunskap – en vägledning och nåd för människor som tror.

  53. هَلْ يَنظُرُونَ إِلَّا تَأْوِيلَهُۥ ۚ يَوْمَ يَأْتِى تَأْوِيلُهُۥ يَقُولُ ٱلَّذِينَ نَسُوهُ مِن قَبْلُ قَدْ جَآءَتْ رُسُلُ رَبِّنَا بِٱلْحَقِّ فَهَل لَّنَا مِن شُفَعَآءَ فَيَشْفَعُوا۟ لَنَآ أَوْ نُرَدُّ فَنَعْمَلَ غَيْرَ ٱلَّذِى كُنَّا نَعْمَلُ ۚ قَدْ خَسِرُوٓا۟ أَنفُسَهُمْ وَضَلَّ عَنْهُم مَّا كَانُوا۟ يَفْتَرُونَ۝٥٣

    Hal yanthuroona illa taweelahu yawma yatee taweeluhu yaqoolu allatheena nasoohu min qablu qad jaat rusulu rabbina bialhaqqi fahal lana min shufaʿaa fayashfaʿoo lana aw nuraddu fanaʿmala ghayra allathee kunna naʿmalu qad khasiroo anfusahum wadalla ʿanhum ma kanoo yaftaroona

    Väntar de på annat än att [straffet de varnats för] ska bli verklighet? Den dag det blir verklighet säger de som förut försummade det: ”Vår Herres sändebud kom sannerligen med sanningen. Finns det någon som kan medla för oss, eller kan vi sändas tillbaka så att vi handlar annorlunda?” De har förlorat sig själva, och deras inbillade [avgudar] upplöses i intet.

  54. إِنَّ رَبَّكُمُ ٱللَّهُ ٱلَّذِى خَلَقَ ٱلسَّمَـٰوَٰتِ وَٱلْأَرْضَ فِى سِتَّةِ أَيَّامٍ ثُمَّ ٱسْتَوَىٰ عَلَى ٱلْعَرْشِ يُغْشِى ٱلَّيْلَ ٱلنَّهَارَ يَطْلُبُهُۥ حَثِيثًا وَٱلشَّمْسَ وَٱلْقَمَرَ وَٱلنُّجُومَ مُسَخَّرَٰتٍۭ بِأَمْرِهِۦٓ ۗ أَلَا لَهُ ٱلْخَلْقُ وَٱلْأَمْرُ ۗ تَبَارَكَ ٱللَّهُ رَبُّ ٱلْعَـٰلَمِينَ۝٥٤

    Inna rabbakumu Allahu allathee khalaqa alssamawati waalarda fee sittati ayyamin thumma istawa ʿala alʿarshi yughshee allayla alnnahara yatlubuhu hatheethan waalshshamsa waalqamara waalnnujooma musakhkharatin biamrihi ala lahu alkhalqu waalamru tabaraka Allahu rabbu alʿalameena

    Er Herre är Gud som skapade himlarna och jorden under sex dagar och sedan höjde sig över tronen. Han låter natten svepa över dagen – de följer varandra i rask takt. Solen, månen och stjärnorna är alla underkastade hans befallning. Sannerligen – hans är skapelsen och hans är befallningen! Upphöjd är Gud, världarnas Herre, från vilken all välsignelse kommer!

  55. ٱدْعُوا۟ رَبَّكُمْ تَضَرُّعًا وَخُفْيَةً ۚ إِنَّهُۥ لَا يُحِبُّ ٱلْمُعْتَدِينَ۝٥٥

    Odʿoo rabbakum tadarruʿan wakhufyatan innahu la yuhibbu almuʿtadeena

    Åkalla er Herre ödmjukt och i hemlighet. Han tycker inte om de som överskrider gränserna.

  56. وَلَا تُفْسِدُوا۟ فِى ٱلْأَرْضِ بَعْدَ إِصْلَـٰحِهَا وَٱدْعُوهُ خَوْفًا وَطَمَعًا ۚ إِنَّ رَحْمَتَ ٱللَّهِ قَرِيبٌ مِّنَ ٱلْمُحْسِنِينَ۝٥٦

    Wala tufsidoo fee alardi baʿda islahiha waodʿoohu khawfan watamaʿan inna rahmata Allahi qareebun mina almuhsineena

    Sprid inte fördärv på jorden efter att allt har ställts till rätta där! Åkalla honom med fruktan och hopp; Guds barmhärtighet är nära de som gör gott.

  57. وَهُوَ ٱلَّذِى يُرْسِلُ ٱلرِّيَـٰحَ بُشْرًۢا بَيْنَ يَدَىْ رَحْمَتِهِۦ ۖ حَتَّىٰٓ إِذَآ أَقَلَّتْ سَحَابًا ثِقَالًا سُقْنَـٰهُ لِبَلَدٍ مَّيِّتٍ فَأَنزَلْنَا بِهِ ٱلْمَآءَ فَأَخْرَجْنَا بِهِۦ مِن كُلِّ ٱلثَّمَرَٰتِ ۚ كَذَٰلِكَ نُخْرِجُ ٱلْمَوْتَىٰ لَعَلَّكُمْ تَذَكَّرُونَ۝٥٧

    Wahuwa allathee yursilu alrriyaha bushran bayna yaday rahmatihi hatta itha aqallat sahaban thiqalan suqnahu libaladin mayyitin faanzalna bihi almaa faakhrajna bihi min kulli alththamarati kathalika nukhriju almawta laʿallakum tathakkaroona

    Det är han som sänder vindar som en föraning om sin nåd. De regntunga molnen som vindarna bär låter vi driva mot ett livlöst land, och där låter vi regnet falla, och med det frambringar vi alla slags frukter. Så frambringar vi även de döda. [Vi visar er dessa tecken] för att ni ska låta er förmanas.

  58. وَٱلْبَلَدُ ٱلطَّيِّبُ يَخْرُجُ نَبَاتُهُۥ بِإِذْنِ رَبِّهِۦ ۖ وَٱلَّذِى خَبُثَ لَا يَخْرُجُ إِلَّا نَكِدًا ۚ كَذَٰلِكَ نُصَرِّفُ ٱلْـَٔايَـٰتِ لِقَوْمٍ يَشْكُرُونَ۝٥٨

    Waalbaladu alttayyibu yakhruju nabatuhu biithni rabbihi waallathee khabutha la yakhruju illa nakidan kathalika nusarrifu alayati liqawmin yashkuroona

    Den goda jorden ger sin gröda med sin Herres vilja, men den dåliga ger inte annat än torftigt. Så varierar vi tecknen för människor som är tacksamma.

  59. لَقَدْ أَرْسَلْنَا نُوحًا إِلَىٰ قَوْمِهِۦ فَقَالَ يَـٰقَوْمِ ٱعْبُدُوا۟ ٱللَّهَ مَا لَكُم مِّنْ إِلَـٰهٍ غَيْرُهُۥٓ إِنِّىٓ أَخَافُ عَلَيْكُمْ عَذَابَ يَوْمٍ عَظِيمٍ۝٥٩

    Laqad arsalna noohan ila qawmihi faqala ya qawmi oʿbudoo Allaha ma lakum min ilahin ghayruhu innee akhafu ʿalaykum ʿathaba yawmin ʿatheemin

    Vi sände Noa till hans folk. Han sa: ”Mitt folk! Dyrka Gud – ni har ingen annan [sann] gud än honom. Jag fruktar att straffet en fruktansvärd dag ska drabba er.”

  60. قَالَ ٱلْمَلَأُ مِن قَوْمِهِۦٓ إِنَّا لَنَرَىٰكَ فِى ضَلَـٰلٍ مُّبِينٍ۝٦٠

    Qala almalao min qawmihi inna lanaraka fee dalalin mubeenin

    Ledarskapet bland hans folk sa: ”Vi ser att du har gått fullständigt vilse!”

  61. قَالَ يَـٰقَوْمِ لَيْسَ بِى ضَلَـٰلَةٌ وَلَـٰكِنِّى رَسُولٌ مِّن رَّبِّ ٱلْعَـٰلَمِينَ۝٦١

    Qala ya qawmi laysa bee dalalatun walakinnee rasoolun min rabbi alʿalameena

    Han svarade: ”Nej, mitt folk! Jag har inte gått vilse. Jag är snarare ett sändebud från världarnas Herre.

  62. أُبَلِّغُكُمْ رِسَـٰلَـٰتِ رَبِّى وَأَنصَحُ لَكُمْ وَأَعْلَمُ مِنَ ٱللَّهِ مَا لَا تَعْلَمُونَ۝٦٢

    Oballighukum risalati rabbee waansahu lakum waaʿlamu mina Allahi ma la taʿlamoona

    Jag förmedlar min Herres budskap till er och vill er uppriktigt väl, och jag har kunskap från Gud som ni själva saknar.

  63. أَوَعَجِبْتُمْ أَن جَآءَكُمْ ذِكْرٌ مِّن رَّبِّكُمْ عَلَىٰ رَجُلٍ مِّنكُمْ لِيُنذِرَكُمْ وَلِتَتَّقُوا۟ وَلَعَلَّكُمْ تُرْحَمُونَ۝٦٣

    Awaʿajibtum an jaakum thikrun min rabbikum ʿala rajulin minkum liyunthirakum walitattaqoo walaʿallakum turhamoona

    Förvånar det er att en påminnelse nått er från er Herre genom en man ur era egna led, för att varna er så att ni blir gudfruktiga och skänks nåd?”

  64. فَكَذَّبُوهُ فَأَنجَيْنَـٰهُ وَٱلَّذِينَ مَعَهُۥ فِى ٱلْفُلْكِ وَأَغْرَقْنَا ٱلَّذِينَ كَذَّبُوا۟ بِـَٔايَـٰتِنَآ ۚ إِنَّهُمْ كَانُوا۟ قَوْمًا عَمِينَ۝٦٤

    Fakaththaboohu faanjaynahu waallatheena maʿahu fee alfulki waaghraqna allatheena kaththaboo biayatina innahum kanoo qawman ʿameena

    Men de vägrade tro på honom, så vi räddade honom och de som var med honom i arken, och vi dränkte de som vägrade tro på våra tecken. De var sannerligen ett folk utan insikt.

  65. ۞ وَإِلَىٰ عَادٍ أَخَاهُمْ هُودًا ۗ قَالَ يَـٰقَوْمِ ٱعْبُدُوا۟ ٱللَّهَ مَا لَكُم مِّنْ إِلَـٰهٍ غَيْرُهُۥٓ ۚ أَفَلَا تَتَّقُونَ۝٦٥

    Waila ʿadin akhahum hoodan qala ya qawmi oʿbudoo Allaha ma lakum min ilahin ghayruhu afala tattaqoona

    Och till [stammen] ʿĀd sände vi deras broder Hūd. Han sa: ”Mitt folk! Dyrka Gud – ni har ingen annan [sann] gud än honom. Fruktar ni inte honom?”

  66. قَالَ ٱلْمَلَأُ ٱلَّذِينَ كَفَرُوا۟ مِن قَوْمِهِۦٓ إِنَّا لَنَرَىٰكَ فِى سَفَاهَةٍ وَإِنَّا لَنَظُنُّكَ مِنَ ٱلْكَـٰذِبِينَ۝٦٦

    Qala almalao allatheena kafaroo min qawmihi inna lanaraka fee safahatin wainna lanathunnuka mina alkathibeena

    De otrogna ledarna bland hans folk sa: ”Såvitt vi kan se är du en dåre och vi är övertygade om att du ljuger!”

  67. قَالَ يَـٰقَوْمِ لَيْسَ بِى سَفَاهَةٌ وَلَـٰكِنِّى رَسُولٌ مِّن رَّبِّ ٱلْعَـٰلَمِينَ۝٦٧

    Qala ya qawmi laysa bee safahatun walakinnee rasoolun min rabbi alʿalameena

    Han sa: ”Mitt folk! Jag är ingen dåre, utan jag är ett sändebud från världarnas Herre.

  68. أُبَلِّغُكُمْ رِسَـٰلَـٰتِ رَبِّى وَأَنَا۠ لَكُمْ نَاصِحٌ أَمِينٌ۝٦٨

    Oballighukum risalati rabbee waana lakum nasihun ameenun

    Jag förmedlar min Herres budskap till er, och jag vill er uppriktigt väl och jag är pålitlig.

  69. أَوَعَجِبْتُمْ أَن جَآءَكُمْ ذِكْرٌ مِّن رَّبِّكُمْ عَلَىٰ رَجُلٍ مِّنكُمْ لِيُنذِرَكُمْ ۚ وَٱذْكُرُوٓا۟ إِذْ جَعَلَكُمْ خُلَفَآءَ مِنۢ بَعْدِ قَوْمِ نُوحٍ وَزَادَكُمْ فِى ٱلْخَلْقِ بَصْۜطَةً ۖ فَٱذْكُرُوٓا۟ ءَالَآءَ ٱللَّهِ لَعَلَّكُمْ تُفْلِحُونَ۝٦٩

    Awaʿajibtum an jaakum thikrun min rabbikum ʿala rajulin minkum liyunthirakum waothkuroo ith jaʿalakum khulafaa min baʿdi qawmi noohin wazadakum fee alkhalqi bastatan faothkuroo alaa Allahi laʿallakum tuflihoona

    Förvånar det er att en påminnelse nått er från er Herre, genom en man ur era egna led, för att varna er? Minns hur han gjorde er till efterträdare efter Noas folk och ökade er kroppsstyrka. Minns Guds gåvor, så att det ska gå väl för er!”

  70. قَالُوٓا۟ أَجِئْتَنَا لِنَعْبُدَ ٱللَّهَ وَحْدَهُۥ وَنَذَرَ مَا كَانَ يَعْبُدُ ءَابَآؤُنَا ۖ فَأْتِنَا بِمَا تَعِدُنَآ إِن كُنتَ مِنَ ٱلصَّـٰدِقِينَ۝٧٠

    Qaloo ajitana linaʿbuda Allaha wahdahu wanathara ma kana yaʿbudu abaona fatina bima taʿiduna in kunta mina alssadiqeena

    De sa: ”Har du kommit för att vi ska dyrka Gud endast och överge det våra förfäder dyrkade? Låt det du hotar oss med drabba oss, om du talar sanning!”

  71. قَالَ قَدْ وَقَعَ عَلَيْكُم مِّن رَّبِّكُمْ رِجْسٌ وَغَضَبٌ ۖ أَتُجَـٰدِلُونَنِى فِىٓ أَسْمَآءٍ سَمَّيْتُمُوهَآ أَنتُمْ وَءَابَآؤُكُم مَّا نَزَّلَ ٱللَّهُ بِهَا مِن سُلْطَـٰنٍ ۚ فَٱنتَظِرُوٓا۟ إِنِّى مَعَكُم مِّنَ ٱلْمُنتَظِرِينَ۝٧١

    Qala qad waqaʿa ʿalaykum min rabbikum rijsun waghadabun atujadiloonanee fee asmain sammaytumooha antum waabaokum ma nazzala Allahu biha min sultanin faintathiroo innee maʿakum mina almuntathireena

    Han sa: ”Er Herres straff och vrede har redan fallit över er! Tvistar ni med mig om namn som ni och era förfäder hittat på, utan att Gud gett er någon befogenhet till det? Vänta då! Jag väntar med er.”

  72. فَأَنجَيْنَـٰهُ وَٱلَّذِينَ مَعَهُۥ بِرَحْمَةٍ مِّنَّا وَقَطَعْنَا دَابِرَ ٱلَّذِينَ كَذَّبُوا۟ بِـَٔايَـٰتِنَا ۖ وَمَا كَانُوا۟ مُؤْمِنِينَ۝٧٢

    Faanjaynahu waallatheena maʿahu birahmatin minna waqataʿna dabira allatheena kaththaboo biayatina wama kanoo mumineena

    Så vi räddade honom och de som var med honom, genom vår nåd, och utplånade till sista man de som vägrade tro på våra tecken. De var inte troende.

  73. وَإِلَىٰ ثَمُودَ أَخَاهُمْ صَـٰلِحًا ۗ قَالَ يَـٰقَوْمِ ٱعْبُدُوا۟ ٱللَّهَ مَا لَكُم مِّنْ إِلَـٰهٍ غَيْرُهُۥ ۖ قَدْ جَآءَتْكُم بَيِّنَةٌ مِّن رَّبِّكُمْ ۖ هَـٰذِهِۦ نَاقَةُ ٱللَّهِ لَكُمْ ءَايَةً ۖ فَذَرُوهَا تَأْكُلْ فِىٓ أَرْضِ ٱللَّهِ ۖ وَلَا تَمَسُّوهَا بِسُوٓءٍ فَيَأْخُذَكُمْ عَذَابٌ أَلِيمٌ۝٧٣

    Waila thamooda akhahum salihan qala ya qawmi oʿbudoo Allaha ma lakum min ilahin ghayruhu qad jaatkum bayyinatun min rabbikum hathihi naqatu Allahi lakum ayatan fatharooha takul fee ardi Allahi wala tamassooha bisooin fayakhuthakum ʿathabun aleemun

    Och till [stammen] Thamūd sände vi deras broder Ṣāliḥ. Han sa: ”Mitt folk! Dyrka Gud – ni har ingen annan [sann] gud än honom. Ni har fått ett klart bevis från er Herre: detta är Guds kamelsto, ett tecken för er. Låt det beta fritt på Guds jord och gör det inget ont för då kommer ni att drabbas av ett smärtsamt straff.

  74. وَٱذْكُرُوٓا۟ إِذْ جَعَلَكُمْ خُلَفَآءَ مِنۢ بَعْدِ عَادٍ وَبَوَّأَكُمْ فِى ٱلْأَرْضِ تَتَّخِذُونَ مِن سُهُولِهَا قُصُورًا وَتَنْحِتُونَ ٱلْجِبَالَ بُيُوتًا ۖ فَٱذْكُرُوٓا۟ ءَالَآءَ ٱللَّهِ وَلَا تَعْثَوْا۟ فِى ٱلْأَرْضِ مُفْسِدِينَ۝٧٤

    Waothkuroo ith jaʿalakum khulafaa min baʿdi ʿadin wabawwaakum fee alardi tattakhithoona min suhooliha qusooran watanhitoona aljibala buyootan faothkuroo alaa Allahi wala taʿthaw fee alardi mufsideena

    Minns även att han har gjort er till 'Ᾱds efterträdare och gjort er bofasta i trakten. Ni har byggt palats på dess slätter och karvat fram hus ur bergen. Minns Guds gåvor och sprid inte fördärv på jorden!”

  75. قَالَ ٱلْمَلَأُ ٱلَّذِينَ ٱسْتَكْبَرُوا۟ مِن قَوْمِهِۦ لِلَّذِينَ ٱسْتُضْعِفُوا۟ لِمَنْ ءَامَنَ مِنْهُمْ أَتَعْلَمُونَ أَنَّ صَـٰلِحًا مُّرْسَلٌ مِّن رَّبِّهِۦ ۚ قَالُوٓا۟ إِنَّا بِمَآ أُرْسِلَ بِهِۦ مُؤْمِنُونَ۝٧٥

    Qala almalao allatheena istakbaroo min qawmihi lillatheena istudʿifoo liman amana minhum ataʿlamoona anna salihan mursalun min rabbihi qaloo inna bima orsila bihi muminoona

    Det högmodiga ledarskapet i hans folk sa till de förtryckta bland de som trodde: ”Vet ni säkert att Ṣāliḥ är sänd av sin Herre?” De svarade: ”Vi tror på det han har sänts med!”

  76. قَالَ ٱلَّذِينَ ٱسْتَكْبَرُوٓا۟ إِنَّا بِٱلَّذِىٓ ءَامَنتُم بِهِۦ كَـٰفِرُونَ۝٧٦

    Qala allatheena istakbaroo inna biallathee amantum bihi kafiroona

    Då sa de högmodiga: ”Vi förkastar det ni tror på!”

  77. فَعَقَرُوا۟ ٱلنَّاقَةَ وَعَتَوْا۟ عَنْ أَمْرِ رَبِّهِمْ وَقَالُوا۟ يَـٰصَـٰلِحُ ٱئْتِنَا بِمَا تَعِدُنَآ إِن كُنتَ مِنَ ٱلْمُرْسَلِينَ۝٧٧

    Faʿaqaroo alnnaqata waʿataw ʿan amri rabbihim waqaloo ya salihu itina bima taʿiduna in kunta mina almursaleena

    Så de slaktade kamelstoet och trotsade sin Herres befallning och sa: ”Ṣāliḥ! Låt det du hotar oss med drabba oss, om du verkligen är ett sändebud!”

  78. فَأَخَذَتْهُمُ ٱلرَّجْفَةُ فَأَصْبَحُوا۟ فِى دَارِهِمْ جَـٰثِمِينَ۝٧٨

    Faakhathathumu alrrajfatu faasbahoo fee darihim jathimeena

    Då drabbades de av jordskalvet och blev liggande framstupa i sina hem.

  79. فَتَوَلَّىٰ عَنْهُمْ وَقَالَ يَـٰقَوْمِ لَقَدْ أَبْلَغْتُكُمْ رِسَالَةَ رَبِّى وَنَصَحْتُ لَكُمْ وَلَـٰكِن لَّا تُحِبُّونَ ٱلنَّـٰصِحِينَ۝٧٩

    Fatawalla ʿanhum waqala ya qawmi laqad ablaghtukum risalata rabbee wanasahtu lakum walakin la tuhibboona alnnasiheena

    Han lämnade dem med orden: ”Mitt folk! Jag förmedlade min Herres budskap till er och ville er bara väl, men ni har ju aldrig tyckt om välvilliga människor.”

  80. وَلُوطًا إِذْ قَالَ لِقَوْمِهِۦٓ أَتَأْتُونَ ٱلْفَـٰحِشَةَ مَا سَبَقَكُم بِهَا مِنْ أَحَدٍ مِّنَ ٱلْعَـٰلَمِينَ۝٨٠

    Walootan ith qala liqawmihi atatoona alfahishata ma sabaqakum biha min ahadin mina alʿalameena

    Och Lot sa till sitt folk: ”Begår ni en skamlöshet som ingen på jorden begått före er?

  81. إِنَّكُمْ لَتَأْتُونَ ٱلرِّجَالَ شَهْوَةً مِّن دُونِ ٱلنِّسَآءِ ۚ بَلْ أَنتُمْ قَوْمٌ مُّسْرِفُونَ۝٨١

    Innakum latatoona alrrijala shahwatan min dooni alnnisai bal antum qawmun musrifoona

    Ni söker er till män i stället för kvinnor för att stilla er lust. Ja, ni är ett folk som överskrider alla gränser.”

  82. وَمَا كَانَ جَوَابَ قَوْمِهِۦٓ إِلَّآ أَن قَالُوٓا۟ أَخْرِجُوهُم مِّن قَرْيَتِكُمْ ۖ إِنَّهُمْ أُنَاسٌ يَتَطَهَّرُونَ۝٨٢

    Wama kana jawaba qawmihi illa an qaloo akhrijoohum min qaryatikum innahum onasun yatatahharoona

    Hans folks enda svar var: ”Driv ut dem ur ert samhälle! De är människor som vill hålla sig rena!”

  83. فَأَنجَيْنَـٰهُ وَأَهْلَهُۥٓ إِلَّا ٱمْرَأَتَهُۥ كَانَتْ مِنَ ٱلْغَـٰبِرِينَ۝٨٣

    Faanjaynahu waahlahu illa imraatahu kanat mina alghabireena

    Så vi räddade honom och hans familj, utom hans hustru – hon blev kvar.

  84. وَأَمْطَرْنَا عَلَيْهِم مَّطَرًا ۖ فَٱنظُرْ كَيْفَ كَانَ عَـٰقِبَةُ ٱلْمُجْرِمِينَ۝٨٤

    Waamtarna ʿalayhim mataran faonthur kayfa kana ʿaqibatu almujrimeena

    Och vi lät ett regn [av stenar] ösa ner över dem. Se hur det slutade för de obotfärdiga syndarna!

  85. وَإِلَىٰ مَدْيَنَ أَخَاهُمْ شُعَيْبًا ۗ قَالَ يَـٰقَوْمِ ٱعْبُدُوا۟ ٱللَّهَ مَا لَكُم مِّنْ إِلَـٰهٍ غَيْرُهُۥ ۖ قَدْ جَآءَتْكُم بَيِّنَةٌ مِّن رَّبِّكُمْ ۖ فَأَوْفُوا۟ ٱلْكَيْلَ وَٱلْمِيزَانَ وَلَا تَبْخَسُوا۟ ٱلنَّاسَ أَشْيَآءَهُمْ وَلَا تُفْسِدُوا۟ فِى ٱلْأَرْضِ بَعْدَ إِصْلَـٰحِهَا ۚ ذَٰلِكُمْ خَيْرٌ لَّكُمْ إِن كُنتُم مُّؤْمِنِينَ۝٨٥

    Waila madyana akhahum shuʿayban qala ya qawmi oʿbudoo Allaha ma lakum min ilahin ghayruhu qad jaatkum bayyinatun min rabbikum faawfoo alkayla waalmeezana wala tabkhasoo alnnasa ashyaahum wala tufsidoo fee alardi baʿda islahiha thalikum khayrun lakum in kuntum mumineena

    Och till [stammen] Midjan sände vi deras broder Shuʿayb. Han sa: ”Mitt folk! Dyrka Gud – ni har ingen annan [sann] gud än honom. Ni har fått ett klart bevis från er Herre. Ge fullt mått och full vikt, och beröva inte folk deras egendom, och sprid inte fördärv på jorden efter att allt ställts till rätta där! Detta är bäst för er, om ni verkligen är troende.

  86. وَلَا تَقْعُدُوا۟ بِكُلِّ صِرَٰطٍ تُوعِدُونَ وَتَصُدُّونَ عَن سَبِيلِ ٱللَّهِ مَنْ ءَامَنَ بِهِۦ وَتَبْغُونَهَا عِوَجًا ۚ وَٱذْكُرُوٓا۟ إِذْ كُنتُمْ قَلِيلًا فَكَثَّرَكُمْ ۖ وَٱنظُرُوا۟ كَيْفَ كَانَ عَـٰقِبَةُ ٱلْمُفْسِدِينَ۝٨٦

    Wala taqʿudoo bikulli siratin tooʿidoona watasuddoona ʿan sabeeli Allahi man amana bihi watabghoonaha ʿiwajan waothkuroo ith kuntum qaleelan fakaththarakum waonthuroo kayfa kana ʿaqibatu almufsideena

    Lägg er inte i bakhåll vid varje väg för att hota andra, och hindra inte de troende från Guds väg och framställ den inte som krokig! Och minns att ni var få, men att han ökade ert antal, och se hur slutet blev för de som spred fördärv.

  87. وَإِن كَانَ طَآئِفَةٌ مِّنكُمْ ءَامَنُوا۟ بِٱلَّذِىٓ أُرْسِلْتُ بِهِۦ وَطَآئِفَةٌ لَّمْ يُؤْمِنُوا۟ فَٱصْبِرُوا۟ حَتَّىٰ يَحْكُمَ ٱللَّهُ بَيْنَنَا ۚ وَهُوَ خَيْرُ ٱلْحَـٰكِمِينَ۝٨٧

    Wain kana taifatun minkum amanoo biallathee orsiltu bihi wataifatun lam yuminoo faisbiroo hatta yahkuma Allahu baynana wahuwa khayru alhakimeena

    Om en grupp bland er tror på det jag sänts med och en annan inte tror, ha då tålamod tills Gud dömer mellan oss. Han är den bäste domaren.”

  88. ۞ قَالَ ٱلْمَلَأُ ٱلَّذِينَ ٱسْتَكْبَرُوا۟ مِن قَوْمِهِۦ لَنُخْرِجَنَّكَ يَـٰشُعَيْبُ وَٱلَّذِينَ ءَامَنُوا۟ مَعَكَ مِن قَرْيَتِنَآ أَوْ لَتَعُودُنَّ فِى مِلَّتِنَا ۚ قَالَ أَوَلَوْ كُنَّا كَـٰرِهِينَ۝٨٨

    Qala almalao allatheena istakbaroo min qawmihi lanukhrijannaka ya shuʿaybu waallatheena amanoo maʿaka min qaryatina aw lataʿoodunna fee millatina qala awalaw kunna kariheena

    Det högmodiga ledarskapet i hans folk sa: ”Shuʿayb! Vi ska driva ut dig och de troende med dig ur vårt samhälle om ni inte återgår till vår religion.” Han sa: ”Även om vi avskyr den?

  89. قَدِ ٱفْتَرَيْنَا عَلَى ٱللَّهِ كَذِبًا إِنْ عُدْنَا فِى مِلَّتِكُم بَعْدَ إِذْ نَجَّىٰنَا ٱللَّهُ مِنْهَا ۚ وَمَا يَكُونُ لَنَآ أَن نَّعُودَ فِيهَآ إِلَّآ أَن يَشَآءَ ٱللَّهُ رَبُّنَا ۚ وَسِعَ رَبُّنَا كُلَّ شَىْءٍ عِلْمًا ۚ عَلَى ٱللَّهِ تَوَكَّلْنَا ۚ رَبَّنَا ٱفْتَحْ بَيْنَنَا وَبَيْنَ قَوْمِنَا بِٱلْحَقِّ وَأَنتَ خَيْرُ ٱلْفَـٰتِحِينَ۝٨٩

    Qadi iftarayna ʿala Allahi kathiban in ʿudna fee millatikum baʿda ith najjana Allahu minha wama yakoonu lana an naʿooda feeha illa an yashaa Allahu rabbuna wasiʿa rabbuna kulla shayin ʿilman ʿala Allahi tawakkalna rabbana iftah baynana wabayna qawmina bialhaqqi waanta khayru alfatiheena

    Vi skulle ljuga om Gud om vi återgick till er religion efter att han räddat oss ur den. Det är fullkomligt otänkbart för oss att återvända till den om det nu inte är Guds, vår Herres, vilja. Vår Herres kunskap omfattar allting och till Gud sätter vi vår lit. Herre! Döm i sanning mellan oss och vårt folk! Du är den bäste skiljedomaren.”

  90. وَقَالَ ٱلْمَلَأُ ٱلَّذِينَ كَفَرُوا۟ مِن قَوْمِهِۦ لَئِنِ ٱتَّبَعْتُمْ شُعَيْبًا إِنَّكُمْ إِذًا لَّخَـٰسِرُونَ۝٩٠

    Waqala almalao allatheena kafaroo min qawmihi laini ittabaʿtum shuʿayban innakum ithan lakhasiroona

    Det otrogna ledarskapet i hans folk sa: ”Om ni följer Shuʿayb kommer ni att stå som förlorare!”

  91. فَأَخَذَتْهُمُ ٱلرَّجْفَةُ فَأَصْبَحُوا۟ فِى دَارِهِمْ جَـٰثِمِينَ۝٩١

    Faakhathathumu alrrajfatu faasbahoo fee darihim jathimeena

    Då drabbades de av jordskalvet och blev liggande framstupa i sina hem.

  92. ٱلَّذِينَ كَذَّبُوا۟ شُعَيْبًا كَأَن لَّمْ يَغْنَوْا۟ فِيهَا ۚ ٱلَّذِينَ كَذَّبُوا۟ شُعَيْبًا كَانُوا۟ هُمُ ٱلْخَـٰسِرِينَ۝٩٢

    Allatheena kaththaboo shuʿayban kaan lam yaghnaw feeha allatheena kaththaboo shuʿayban kanoo humu alkhasireena

    De som vägrade tro Shuʿayb – det var som om de aldrig bott där. Ja, de som vägrade tro på Shuʿayb, det var de som förlorade.

  93. فَتَوَلَّىٰ عَنْهُمْ وَقَالَ يَـٰقَوْمِ لَقَدْ أَبْلَغْتُكُمْ رِسَـٰلَـٰتِ رَبِّى وَنَصَحْتُ لَكُمْ ۖ فَكَيْفَ ءَاسَىٰ عَلَىٰ قَوْمٍ كَـٰفِرِينَ۝٩٣

    Fatawalla ʿanhum waqala ya qawmi laqad ablaghtukum risalati rabbee wanasahtu lakum fakayfa asa ʿala qawmin kafireena

    Han vände sig från dem och sa: ”Mitt folk! Jag förmedlade min Herres budskap till er och ville er uppriktigt väl. Hur kan jag sörja över ett så otroget folk?”

  94. وَمَآ أَرْسَلْنَا فِى قَرْيَةٍ مِّن نَّبِىٍّ إِلَّآ أَخَذْنَآ أَهْلَهَا بِٱلْبَأْسَآءِ وَٱلضَّرَّآءِ لَعَلَّهُمْ يَضَّرَّعُونَ۝٩٤

    Wama arsalna fee qaryatin min nabiyyin illa akhathna ahlaha bialbasai waalddarrai laʿallahum yaddarraʿoona

    Vi har aldrig sänt en profet till ett samhälle utan att låta dess invånare uppleva lidande och motgång för att de skulle ödmjuka sig.

  95. ثُمَّ بَدَّلْنَا مَكَانَ ٱلسَّيِّئَةِ ٱلْحَسَنَةَ حَتَّىٰ عَفَوا۟ وَّقَالُوا۟ قَدْ مَسَّ ءَابَآءَنَا ٱلضَّرَّآءُ وَٱلسَّرَّآءُ فَأَخَذْنَـٰهُم بَغْتَةً وَهُمْ لَا يَشْعُرُونَ۝٩٥

    Thumma baddalna makana alssayyiati alhasanata hatta ʿafaw waqaloo qad massa abaana alddarrao waalssarrao faakhathnahum baghtatan wahum la yashʿuroona

    Sedan lät vi det onda följas av välgång, tills de frodades, och sa: ”Lidande och medgång drabbade även våra förfäder.” Då straffade vi dem helt plötsligt, när de minst anade det.

  96. وَلَوْ أَنَّ أَهْلَ ٱلْقُرَىٰٓ ءَامَنُوا۟ وَٱتَّقَوْا۟ لَفَتَحْنَا عَلَيْهِم بَرَكَـٰتٍ مِّنَ ٱلسَّمَآءِ وَٱلْأَرْضِ وَلَـٰكِن كَذَّبُوا۟ فَأَخَذْنَـٰهُم بِمَا كَانُوا۟ يَكْسِبُونَ۝٩٦

    Walaw anna ahla alqura amanoo waittaqaw lafatahna ʿalayhim barakatin mina alssamai waalardi walakin kaththaboo faakhathnahum bima kanoo yaksiboona

    Om invånarna i dessa samhällen bara hade varit troende och gudfruktiga hade vi skänkt dem välsignelser från himmel och jord, men de vägrade tro, så vi straffade dem för deras handlingar.

  97. أَفَأَمِنَ أَهْلُ ٱلْقُرَىٰٓ أَن يَأْتِيَهُم بَأْسُنَا بَيَـٰتًا وَهُمْ نَآئِمُونَ۝٩٧

    Afaamina ahlu alqura an yatiyahum basuna bayatan wahum naimoona

    Kan invånarna i dessa samhällen vara säkra på att vårt straff inte drabbar dem om natten, medan de sover?

  98. أَوَأَمِنَ أَهْلُ ٱلْقُرَىٰٓ أَن يَأْتِيَهُم بَأْسُنَا ضُحًى وَهُمْ يَلْعَبُونَ۝٩٨

    Awa amina ahlu alqura an yatiyahum basuna duhan wahum yalʿaboona

    Eller kan invånarna i dessa samhällen vara säkra på att vårt straff inte drabbar dem om förmiddagen, medan de roar sig?

  99. أَفَأَمِنُوا۟ مَكْرَ ٱللَّهِ ۚ فَلَا يَأْمَنُ مَكْرَ ٱللَّهِ إِلَّا ٱلْقَوْمُ ٱلْخَـٰسِرُونَ۝٩٩

    Afaaminoo makra Allahi fala yamanu makra Allahi illa alqawmu alkhasiroona

    Känner de sig trygga mot Guds plan? Ingen känner sig trygg mot Guds plan utom de som är förlorade.

  100. أَوَلَمْ يَهْدِ لِلَّذِينَ يَرِثُونَ ٱلْأَرْضَ مِنۢ بَعْدِ أَهْلِهَآ أَن لَّوْ نَشَآءُ أَصَبْنَـٰهُم بِذُنُوبِهِمْ ۚ وَنَطْبَعُ عَلَىٰ قُلُوبِهِمْ فَهُمْ لَا يَسْمَعُونَ۝١٠٠

    Awalam yahdi lillatheena yarithoona alarda min baʿdi ahliha an law nashao asabnahum bithunoobihim wanatbaʿu ʿala quloobihim fahum la yasmaʿoona

    Har det inte blivit klart för de som övertagit landet efter dess tidigare invånare att vi, om vi ville, skulle kunna straffa dem för deras synder och försegla deras hjärtan så att de inte hör?

  101. تِلْكَ ٱلْقُرَىٰ نَقُصُّ عَلَيْكَ مِنْ أَنۢبَآئِهَا ۚ وَلَقَدْ جَآءَتْهُمْ رُسُلُهُم بِٱلْبَيِّنَـٰتِ فَمَا كَانُوا۟ لِيُؤْمِنُوا۟ بِمَا كَذَّبُوا۟ مِن قَبْلُ ۚ كَذَٰلِكَ يَطْبَعُ ٱللَّهُ عَلَىٰ قُلُوبِ ٱلْكَـٰفِرِينَ۝١٠١

    Tilka alqura naqussu ʿalayka min anbaiha walaqad jaathum rusuluhum bialbayyinati fama kanoo liyuminoo bima kaththaboo min qablu kathalika yatbaʿu Allahu ʿala quloobi alkafireena

    Detta är en del av det vi berättar för dig om dessa samhällen: deras sändebud kom till dem med klara bevis, men de kunde inte tro på det de förut hade förnekat. Så förseglar Gud de otrognas hjärtan.

  102. وَمَا وَجَدْنَا لِأَكْثَرِهِم مِّنْ عَهْدٍ ۖ وَإِن وَجَدْنَآ أَكْثَرَهُمْ لَفَـٰسِقِينَ۝١٠٢

    Wama wajadna liaktharihim min ʿahdin wain wajadna aktharahum lafasiqeena

    Vi fann att de flesta av dem saknade trohet, och vi fann att de flesta av dem var trotsiga syndare.

  103. ثُمَّ بَعَثْنَا مِنۢ بَعْدِهِم مُّوسَىٰ بِـَٔايَـٰتِنَآ إِلَىٰ فِرْعَوْنَ وَمَلَإِي۟هِۦ فَظَلَمُوا۟ بِهَا ۖ فَٱنظُرْ كَيْفَ كَانَ عَـٰقِبَةُ ٱلْمُفْسِدِينَ۝١٠٣

    Thumma baʿathna min baʿdihim moosa biayatina ila firʿawna wamalaihi fathalamoo biha faonuthur kayfa kana ʿaqibatu almufsideena

    Sedan, efter dem, sände vi Mose med våra tecken till Farao och hans folk, men de förkastade dem. Se hur det slutade för de som spred fördärv!

  104. وَقَالَ مُوسَىٰ يَـٰفِرْعَوْنُ إِنِّى رَسُولٌ مِّن رَّبِّ ٱلْعَـٰلَمِينَ۝١٠٤

    Waqala moosa ya firʿawnu innee rasoolun min rabbi alʿalameena

    Mose sa: ”Farao! Jag är ett sändebud från världarnas Herre.

  105. حَقِيقٌ عَلَىٰٓ أَن لَّآ أَقُولَ عَلَى ٱللَّهِ إِلَّا ٱلْحَقَّ ۚ قَدْ جِئْتُكُم بِبَيِّنَةٍ مِّن رَّبِّكُمْ فَأَرْسِلْ مَعِىَ بَنِىٓ إِسْرَٰٓءِيلَ۝١٠٥

    Haqeequn ʿala an la aqoola ʿala Allahi illa alhaqqa qad jitukum bibayyinatin min rabbikum faarsil maʿiya banee israeela

    Det är min plikt att bara säga sanningen om Gud. Jag har kommit till er med ett klart bevis från er Herre; frisläpp därför israeliterna med mig!”

  106. قَالَ إِن كُنتَ جِئْتَ بِـَٔايَةٍ فَأْتِ بِهَآ إِن كُنتَ مِنَ ٱلصَّـٰدِقِينَ۝١٠٦

    Qala in kunta jita biayatin fati biha in kunta mina alssadiqeena

    [Farao] sa: ”Om du har kommit med bevis, visa det då – om du verkligen talar sanning!”

  107. فَأَلْقَىٰ عَصَاهُ فَإِذَا هِىَ ثُعْبَانٌ مُّبِينٌ۝١٠٧

    Faalqa ʿasahu faitha hiya thuʿbanun mubeenun

    Då kastade han sin stav och den blev till en orm, klar och tydlig.

  108. وَنَزَعَ يَدَهُۥ فَإِذَا هِىَ بَيْضَآءُ لِلنَّـٰظِرِينَ۝١٠٨

    Wanazaʿa yadahu faitha hiya baydao lilnnathireena

    Och han drog fram sin hand, och den var skinande vit för alla att se.

  109. قَالَ ٱلْمَلَأُ مِن قَوْمِ فِرْعَوْنَ إِنَّ هَـٰذَا لَسَـٰحِرٌ عَلِيمٌ۝١٠٩

    Qala almalao min qawmi firʿawna inna hatha lasahirun ʿaleemun

    Ledarskapet i Faraos folk sa: ”Detta är en kunnig magiker!

  110. يُرِيدُ أَن يُخْرِجَكُم مِّنْ أَرْضِكُمْ ۖ فَمَاذَا تَأْمُرُونَ۝١١٠

    Yureedu an yukhrijakum min ardikum famatha tamuroona

    Han vill fördriva er från ert land.” [Farao sa:] ”Vad råder ni mig?”

  111. قَالُوٓا۟ أَرْجِهْ وَأَخَاهُ وَأَرْسِلْ فِى ٱلْمَدَآئِنِ حَـٰشِرِينَ۝١١١

    Qaloo arjih waakhahu waarsil fee almadaini hashireena

    De svarade: ”Låt honom och hans bror vänta medan du sänder bud till städerna,

  112. يَأْتُوكَ بِكُلِّ سَـٰحِرٍ عَلِيمٍ۝١١٢

    Yatooka bikulli sahirin ʿaleemin

    för att föra inför dig varje kunnig magiker.”

  113. وَجَآءَ ٱلسَّحَرَةُ فِرْعَوْنَ قَالُوٓا۟ إِنَّ لَنَا لَأَجْرًا إِن كُنَّا نَحْنُ ٱلْغَـٰلِبِينَ۝١١٣

    Wajaa alssaharatu firʿawna qaloo inna lana laajran in kunna nahnu alghalibeena

    Och magikerna kom till Farao och sa: ”Vi får väl en belöning, om vi nu står som segrare?”

  114. قَالَ نَعَمْ وَإِنَّكُمْ لَمِنَ ٱلْمُقَرَّبِينَ۝١١٤

    Qala naʿam wainnakum lamina almuqarrabeena

    Han sa: ”Ja, och ni ska höra till min närmsta krets.”

  115. قَالُوا۟ يَـٰمُوسَىٰٓ إِمَّآ أَن تُلْقِىَ وَإِمَّآ أَن نَّكُونَ نَحْنُ ٱلْمُلْقِينَ۝١١٥

    Qaloo ya moosa imma an tulqiya waimma an nakoona nahnu almulqeena

    De sa: ”Mose! Antingen kastar du, eller så kastar vi.”

  116. قَالَ أَلْقُوا۟ ۖ فَلَمَّآ أَلْقَوْا۟ سَحَرُوٓا۟ أَعْيُنَ ٱلنَّاسِ وَٱسْتَرْهَبُوهُمْ وَجَآءُو بِسِحْرٍ عَظِيمٍ۝١١٦

    Qala alqoo falamma alqaw saharoo aʿyuna alnnasi waistarhaboohum wajaoo bisihrin ʿatheemin

    Han sa: ”Kasta ni!” Och när de kastade förtrollade de folks ögon och skrämde dem, och de framförde svindlande magi.

  117. ۞ وَأَوْحَيْنَآ إِلَىٰ مُوسَىٰٓ أَنْ أَلْقِ عَصَاكَ ۖ فَإِذَا هِىَ تَلْقَفُ مَا يَأْفِكُونَ۝١١٧

    Waawhayna ila moosa an alqi ʿasaka faitha hiya talqafu ma yafikoona

    Vi ingav Mose: ”Kasta din stav!”, och den slukade deras bländverk.

  118. فَوَقَعَ ٱلْحَقُّ وَبَطَلَ مَا كَانُوا۟ يَعْمَلُونَ۝١١٨

    Fawaqaʿa alhaqqu wabatala ma kanoo yaʿmaloona

    Så segrade sanningen och det de hade gjort blev till intet.

  119. فَغُلِبُوا۟ هُنَالِكَ وَٱنقَلَبُوا۟ صَـٰغِرِينَ۝١١٩

    Faghuliboo hunalika wainqalaboo saghireena

    De besegrades på plats och stod alldeles förödmjukade.

  120. وَأُلْقِىَ ٱلسَّحَرَةُ سَـٰجِدِينَ۝١٢٠

    Waolqiya alssaharatu sajideena

    Och magikerna kastade sig ned på sina ansikten,

  121. قَالُوٓا۟ ءَامَنَّا بِرَبِّ ٱلْعَـٰلَمِينَ۝١٢١

    Qaloo amanna birabbi alʿalameena

    och sa: ”Vi tror på världarnas Herre,

  122. رَبِّ مُوسَىٰ وَهَـٰرُونَ۝١٢٢

    Rabbi moosa waharoona

    Moses och Arons Herre!”

  123. قَالَ فِرْعَوْنُ ءَامَنتُم بِهِۦ قَبْلَ أَنْ ءَاذَنَ لَكُمْ ۖ إِنَّ هَـٰذَا لَمَكْرٌ مَّكَرْتُمُوهُ فِى ٱلْمَدِينَةِ لِتُخْرِجُوا۟ مِنْهَآ أَهْلَهَا ۖ فَسَوْفَ تَعْلَمُونَ۝١٢٣

    Qala firʿawnu amantum bihi qabla an athana lakum inna hatha lamakrun makartumoohu fee almadeenati litukhrijoo minha ahlaha fasawfa taʿlamoona

    Farao sa: ”Tror ni på honom utan mitt tillstånd? Detta är en sammansvärjning ni smitt i staden för att fördriva dess folk. Ni ska snart få veta!

  124. لَأُقَطِّعَنَّ أَيْدِيَكُمْ وَأَرْجُلَكُم مِّنْ خِلَـٰفٍ ثُمَّ لَأُصَلِّبَنَّكُمْ أَجْمَعِينَ۝١٢٤

    Laoqatiʿanna aydiyakum waarjulakum min khilafin thumma laosallibannakum ajmaʿeena

    Jag ska hugga av era händer och fötter på motsatta sidor och sedan korsfästa er allesammans!”

  125. قَالُوٓا۟ إِنَّآ إِلَىٰ رَبِّنَا مُنقَلِبُونَ۝١٢٥

    Qaloo inna ila rabbina munqaliboona

    De sa: ”Vi ska ändå återvända till vår Herre.

  126. وَمَا تَنقِمُ مِنَّآ إِلَّآ أَنْ ءَامَنَّا بِـَٔايَـٰتِ رَبِّنَا لَمَّا جَآءَتْنَا ۚ رَبَّنَآ أَفْرِغْ عَلَيْنَا صَبْرًا وَتَوَفَّنَا مُسْلِمِينَ۝١٢٦

    Wama tanqimu minna illa an amanna biayati rabbina lamma jaatna rabbana afrigh ʿalayna sabran watawaffana muslimeena

    Du hämnas bara på oss för att vi trodde på vår Herres tecken när de nådde oss.” – ”Herre! Gjut tålamod över oss och låt oss dö som muslimer!”

  127. وَقَالَ ٱلْمَلَأُ مِن قَوْمِ فِرْعَوْنَ أَتَذَرُ مُوسَىٰ وَقَوْمَهُۥ لِيُفْسِدُوا۟ فِى ٱلْأَرْضِ وَيَذَرَكَ وَءَالِهَتَكَ ۚ قَالَ سَنُقَتِّلُ أَبْنَآءَهُمْ وَنَسْتَحْىِۦ نِسَآءَهُمْ وَإِنَّا فَوْقَهُمْ قَـٰهِرُونَ۝١٢٧

    Waqala almalao min qawmi firʿawna atatharu moosa waqawmahu liyufsidoo fee alardi wayatharaka waalihataka qala sanuqattilu abnaahum wanastahyee nisaahum wainna fawqahum qahiroona

    Ledarskapet i Faraos folk sa: ”Ska du låta Mose och hans folk sprida fördärv i landet och överge dig och dina gudar?” Han svarade: ”Vi ska döda deras söner och låta deras döttrar leva; vi har dem fullständigt i vårt grepp!”

  128. قَالَ مُوسَىٰ لِقَوْمِهِ ٱسْتَعِينُوا۟ بِٱللَّهِ وَٱصْبِرُوٓا۟ ۖ إِنَّ ٱلْأَرْضَ لِلَّهِ يُورِثُهَا مَن يَشَآءُ مِنْ عِبَادِهِۦ ۖ وَٱلْعَـٰقِبَةُ لِلْمُتَّقِينَ۝١٢٨

    Qala moosa liqawmihi istaʿeenoo biAllahi waisbiroo inna alarda lillahi yoorithuha man yashao min ʿibadihi waalʿaqibatu lilmuttaqeena

    Mose sa till sitt folk: ”Sök hjälp hos Gud och ha tålamod! Jorden tillhör Gud och han låter vem han vill av sina tjänare ta över den. Det goda slutet tillhör de gudfruktiga.”

  129. قَالُوٓا۟ أُوذِينَا مِن قَبْلِ أَن تَأْتِيَنَا وَمِنۢ بَعْدِ مَا جِئْتَنَا ۚ قَالَ عَسَىٰ رَبُّكُمْ أَن يُهْلِكَ عَدُوَّكُمْ وَيَسْتَخْلِفَكُمْ فِى ٱلْأَرْضِ فَيَنظُرَ كَيْفَ تَعْمَلُونَ۝١٢٩

    Qaloo ootheena min qabli an tatiyana wamin baʿdi ma jitana qala ʿasa rabbukum an yuhlika ʿaduwwakum wayastakhlifakum fee alardi fayanthura kayfa taʿmaloona

    De svarade: ”Vi plågades innan du kom till oss och även efter att du kommit!” Han sa: ”Er Herre ska kanske förgöra er fiende och göra er till efterträdare i landet, för att se hur ni handlar.”

  130. وَلَقَدْ أَخَذْنَآ ءَالَ فِرْعَوْنَ بِٱلسِّنِينَ وَنَقْصٍ مِّنَ ٱلثَّمَرَٰتِ لَعَلَّهُمْ يَذَّكَّرُونَ۝١٣٠

    Walaqad akhathna ala firʿawna bialssineena wanaqsin mina alththamarati laʿallahum yaththakkaroona

    Vi straffade förvisso Faraos folk med torka och svaga skördar, för att de skulle låta sig förmanas.

  131. فَإِذَا جَآءَتْهُمُ ٱلْحَسَنَةُ قَالُوا۟ لَنَا هَـٰذِهِۦ ۖ وَإِن تُصِبْهُمْ سَيِّئَةٌ يَطَّيَّرُوا۟ بِمُوسَىٰ وَمَن مَّعَهُۥٓ ۗ أَلَآ إِنَّمَا طَـٰٓئِرُهُمْ عِندَ ٱللَّهِ وَلَـٰكِنَّ أَكْثَرَهُمْ لَا يَعْلَمُونَ۝١٣١

    Faitha jaathumu alhasanatu qaloo lana hathihi wain tusibhum sayyiatun yattayyaroo bimoosa waman maʿahu ala innama tairuhum ʿinda Allahi walakinna aktharahum la yaʿlamoona

    När goda tider kom sa de: ”Detta är vad vi förtjänar!” Men när något dåligt drabbade dem skyllde de på Mose och hans följe. Deras öde vilar hos Gud allena, men de flesta av dem vet inte.

  132. وَقَالُوا۟ مَهْمَا تَأْتِنَا بِهِۦ مِنْ ءَايَةٍ لِّتَسْحَرَنَا بِهَا فَمَا نَحْنُ لَكَ بِمُؤْمِنِينَ۝١٣٢

    Waqaloo mahma tatina bihi min ayatin litasharana biha fama nahnu laka bimumineena

    De sa: ”Vilka tecken du än visar oss för att förtrolla oss, kommer vi ändå aldrig att tro dig!”

  133. فَأَرْسَلْنَا عَلَيْهِمُ ٱلطُّوفَانَ وَٱلْجَرَادَ وَٱلْقُمَّلَ وَٱلضَّفَادِعَ وَٱلدَّمَ ءَايَـٰتٍ مُّفَصَّلَـٰتٍ فَٱسْتَكْبَرُوا۟ وَكَانُوا۟ قَوْمًا مُّجْرِمِينَ۝١٣٣

    Faarsalna ʿalayhimu alttoofana waaljarada waalqummala waalddafadiʿa waalddama ayatin mufassalatin faistakbaroo wakanoo qawman mujrimeena

    Då lät vi dem drabbas av översvämningar, gräshoppssvärmar, löss, paddor och blod som tydliga tecken, men de var högmodiga och gjorde sig ständigt skyldiga till brott.

  134. وَلَمَّا وَقَعَ عَلَيْهِمُ ٱلرِّجْزُ قَالُوا۟ يَـٰمُوسَى ٱدْعُ لَنَا رَبَّكَ بِمَا عَهِدَ عِندَكَ ۖ لَئِن كَشَفْتَ عَنَّا ٱلرِّجْزَ لَنُؤْمِنَنَّ لَكَ وَلَنُرْسِلَنَّ مَعَكَ بَنِىٓ إِسْرَٰٓءِيلَ۝١٣٤

    Walamma waqaʿa ʿalayhimu alrrijzu qaloo ya moosa odʿu lana rabbaka bima ʿahida ʿindaka lain kashafta ʿanna alrrijza lanuminanna laka walanursilanna maʿaka banee israeela

    Och när de drabbades av straffet sa de: ”Mose! Be till din Herre för vår skull, att infria löftet han gav dig [att straffet lyfts om vi ångrar oss]! Om du skonar oss från detta straff ska vi tro på dig och låta israeliterna gå fria med dig.”

  135. فَلَمَّا كَشَفْنَا عَنْهُمُ ٱلرِّجْزَ إِلَىٰٓ أَجَلٍ هُم بَـٰلِغُوهُ إِذَا هُمْ يَنكُثُونَ۝١٣٥

    Falamma kashafna ʿanhumu alrrijza ila ajalin hum balighoohu itha hum yankuthoona

    Men när vi lyfte straffet från dem, fram till en bestämd tid som de skulle nå, bröt de sitt löfte.

  136. فَٱنتَقَمْنَا مِنْهُمْ فَأَغْرَقْنَـٰهُمْ فِى ٱلْيَمِّ بِأَنَّهُمْ كَذَّبُوا۟ بِـَٔايَـٰتِنَا وَكَانُوا۟ عَنْهَا غَـٰفِلِينَ۝١٣٦

    Faintaqamna minhum faaghraqnahum fee alyammi biannahum kaththaboo biayatina wakanoo ʿanha ghafileena

    Så lät vi vedergällningen drabba dem och dränkte dem i havet, för att de vägrade tro på våra tecken och var likgiltiga inför dem.

  137. وَأَوْرَثْنَا ٱلْقَوْمَ ٱلَّذِينَ كَانُوا۟ يُسْتَضْعَفُونَ مَشَـٰرِقَ ٱلْأَرْضِ وَمَغَـٰرِبَهَا ٱلَّتِى بَـٰرَكْنَا فِيهَا ۖ وَتَمَّتْ كَلِمَتُ رَبِّكَ ٱلْحُسْنَىٰ عَلَىٰ بَنِىٓ إِسْرَٰٓءِيلَ بِمَا صَبَرُوا۟ ۖ وَدَمَّرْنَا مَا كَانَ يَصْنَعُ فِرْعَوْنُ وَقَوْمُهُۥ وَمَا كَانُوا۟ يَعْرِشُونَ۝١٣٧

    Waawrathna alqawma allatheena kanoo yustadʿafoona mashariqa alardi wamagharibaha allatee barakna feeha watammat kalimatu rabbika alhusna ʿala banee israeela bima sabaroo wadammarna ma kana yasnaʿu firʿawnu waqawmuhu wama kanoo yaʿrishoona

    Och vi lät det folk som hade förtryckts ta över de östra och västra delarna av det land vi välsignat. Och din Herres goda löfte till israeliterna uppfylldes tack vare deras tålamod. Och vi lade i ruiner allt som Farao och hans folk hade rest och byggt.

  138. وَجَـٰوَزْنَا بِبَنِىٓ إِسْرَٰٓءِيلَ ٱلْبَحْرَ فَأَتَوْا۟ عَلَىٰ قَوْمٍ يَعْكُفُونَ عَلَىٰٓ أَصْنَامٍ لَّهُمْ ۚ قَالُوا۟ يَـٰمُوسَى ٱجْعَل لَّنَآ إِلَـٰهًا كَمَا لَهُمْ ءَالِهَةٌ ۚ قَالَ إِنَّكُمْ قَوْمٌ تَجْهَلُونَ۝١٣٨

    Wajawazna bibanee israeela albahra faataw ʿala qawmin yaʿkufoona ʿala asnamin lahum qaloo ya moosa ijʿal lana ilahan kama lahum alihatun qala innakum qawmun tajhaloona

    Vi förde israeliterna genom havet, och de kom till ett folk som hängav sig åt sina avgudabilder. De sa: ”Mose! Gör en gud åt oss likadan som deras gudar!” Han svarade: ”Ni är verkligen ett ovetande folk!

  139. إِنَّ هَـٰٓؤُلَآءِ مُتَبَّرٌ مَّا هُمْ فِيهِ وَبَـٰطِلٌ مَّا كَانُوا۟ يَعْمَلُونَ۝١٣٩

    Inna haolai mutabbarun ma hum feehi wabatilun ma kanoo yaʿmaloona

    Vad dessa människor ägnar sig åt leder till deras undergång, och det de gör är bortkastat.”

  140. قَالَ أَغَيْرَ ٱللَّهِ أَبْغِيكُمْ إِلَـٰهًا وَهُوَ فَضَّلَكُمْ عَلَى ٱلْعَـٰلَمِينَ۝١٤٠

    Qala aghayra Allahi abgheekum ilahan wahuwa faddalakum ʿala alʿalameena

    Han sa även: ”Ska jag söka en gud åt er, annan än Gud, när han gett er företräde framför alla folk?”

  141. وَإِذْ أَنجَيْنَـٰكُم مِّنْ ءَالِ فِرْعَوْنَ يَسُومُونَكُمْ سُوٓءَ ٱلْعَذَابِ ۖ يُقَتِّلُونَ أَبْنَآءَكُمْ وَيَسْتَحْيُونَ نِسَآءَكُمْ ۚ وَفِى ذَٰلِكُم بَلَآءٌ مِّن رَّبِّكُمْ عَظِيمٌ۝١٤١

    Waith anjaynakum min ali firʿawna yasoomoonakum sooa alʿathabi yuqattiloona abnaakum wayastahyoona nisaakum wafee thalikum balaon min rabbikum ʿatheemun

    Och vi räddade er från Faraos folk som utsatte er för svårt lidande och som dödade era söner och lät era döttrar leva. Det var en oerhörd prövning från er Herre.

  142. ۞ وَوَٰعَدْنَا مُوسَىٰ ثَلَـٰثِينَ لَيْلَةً وَأَتْمَمْنَـٰهَا بِعَشْرٍ فَتَمَّ مِيقَـٰتُ رَبِّهِۦٓ أَرْبَعِينَ لَيْلَةً ۚ وَقَالَ مُوسَىٰ لِأَخِيهِ هَـٰرُونَ ٱخْلُفْنِى فِى قَوْمِى وَأَصْلِحْ وَلَا تَتَّبِعْ سَبِيلَ ٱلْمُفْسِدِينَ۝١٤٢

    Wawaʿadna moosa thalatheena laylatan waatmamnaha biʿashrin fatamma meeqatu rabbihi arbaʿeena laylatan waqala moosa liakheehi haroona okhlufnee fee qawmee waaslih wala tattabiʿ sabeela almufsideena

    Trettio nätter utsatte vi åt Mose och vi fullbordade dem med tio till, så att tiden som hans Herre fastställt blev totalt fyrtio nätter. Och Mose sa till sin bror, Aron: ”Var min ställföreträdare för mitt folk, gör det som är rätt och följ inte de som sprider fördärv!”

  143. وَلَمَّا جَآءَ مُوسَىٰ لِمِيقَـٰتِنَا وَكَلَّمَهُۥ رَبُّهُۥ قَالَ رَبِّ أَرِنِىٓ أَنظُرْ إِلَيْكَ ۚ قَالَ لَن تَرَىٰنِى وَلَـٰكِنِ ٱنظُرْ إِلَى ٱلْجَبَلِ فَإِنِ ٱسْتَقَرَّ مَكَانَهُۥ فَسَوْفَ تَرَىٰنِى ۚ فَلَمَّا تَجَلَّىٰ رَبُّهُۥ لِلْجَبَلِ جَعَلَهُۥ دَكًّا وَخَرَّ مُوسَىٰ صَعِقًا ۚ فَلَمَّآ أَفَاقَ قَالَ سُبْحَـٰنَكَ تُبْتُ إِلَيْكَ وَأَنَا۠ أَوَّلُ ٱلْمُؤْمِنِينَ۝١٤٣

    Walamma jaa moosa limeeqatina wakallamahu rabbuhu qala rabbi arinee anthur ilayka qala lan taranee walakini onthur ila aljabali faini istaqarra makanahu fasawfa taranee falamma tajalla rabbuhu liljabali jaʿalahu dakkan wakharra moosa saʿiqan falamma afaqa qala subhanaka tubtu ilayka waana awwalu almumineena

    Och när Mose kom till vårt utsatta möte och hans Herre talade till honom, sa han: ”Herre! Visa dig för mig så att jag kan se dig!” Han sa: ”Du kan inte se mig, men se på berget. Om det förblir stadigt på sin plats ska du se mig.” När hans Herre visade sig för berget krossades det, och Mose föll medvetslös. När han återfick medvetande sa han: ”Upphöjd är du! Jag vänder mig till dig i ånger, och jag är den förste att tro.”

  144. قَالَ يَـٰمُوسَىٰٓ إِنِّى ٱصْطَفَيْتُكَ عَلَى ٱلنَّاسِ بِرِسَـٰلَـٰتِى وَبِكَلَـٰمِى فَخُذْ مَآ ءَاتَيْتُكَ وَكُن مِّنَ ٱلشَّـٰكِرِينَ۝١٤٤

    Qala ya moosa innee istafaytuka ʿala alnnasi birisalatee wabikalamee fakhuth ma ataytuka wakun mina alshshakireena

    Han sa: ”Mose! Jag har utvalt dig framför alla människor genom mina budskap och mitt tal. Ta därför det jag ger dig och var tacksam!”

  145. وَكَتَبْنَا لَهُۥ فِى ٱلْأَلْوَاحِ مِن كُلِّ شَىْءٍ مَّوْعِظَةً وَتَفْصِيلًا لِّكُلِّ شَىْءٍ فَخُذْهَا بِقُوَّةٍ وَأْمُرْ قَوْمَكَ يَأْخُذُوا۟ بِأَحْسَنِهَا ۚ سَأُو۟رِيكُمْ دَارَ ٱلْفَـٰسِقِينَ۝١٤٥

    Wakatabna lahu fee alalwahi min kulli shayin mawʿithatan watafseelan likulli shayin fakhuthha biquwwatin wamur qawmaka yakhuthoo biahsaniha saoreekum dara alfasiqeena

    Och på skrifttavlorna skrev vi ned åt honom förmaningar och utläggningar om allt. ”Håll fast vid detta med beslutsamhet och uppmana ditt folk att följa det bästa däri!” Jag ska visa er de trotsiga syndarnas hemvist.

  146. سَأَصْرِفُ عَنْ ءَايَـٰتِىَ ٱلَّذِينَ يَتَكَبَّرُونَ فِى ٱلْأَرْضِ بِغَيْرِ ٱلْحَقِّ وَإِن يَرَوْا۟ كُلَّ ءَايَةٍ لَّا يُؤْمِنُوا۟ بِهَا وَإِن يَرَوْا۟ سَبِيلَ ٱلرُّشْدِ لَا يَتَّخِذُوهُ سَبِيلًا وَإِن يَرَوْا۟ سَبِيلَ ٱلْغَىِّ يَتَّخِذُوهُ سَبِيلًا ۚ ذَٰلِكَ بِأَنَّهُمْ كَذَّبُوا۟ بِـَٔايَـٰتِنَا وَكَانُوا۟ عَنْهَا غَـٰفِلِينَ۝١٤٦

    Saasrifu ʿan ayatiya allatheena yatakabbaroona fee alardi bighayri alhaqqi wain yaraw kulla ayatin la yuminoo biha wain yaraw sabeela alrrushdi la yattakhithoohu sabeelan wain yaraw sabeela alghayyi yattakhithoohu sabeelan thalika biannahum kaththaboo biayatina wakanoo ʿanha ghafileena

    De som utan rätt uppträder högmodigt på jorden ska jag avleda från mina tecken. Även om de ser alla tecken ska de inte tro på dem. Om de ser rättfärdighetens väg kommer de inte att följa den, men om de ser villfarelsens väg kommer de att följa den. Detta för att de vägrade att tro på våra tecken och var likgiltiga inför dem.

  147. وَٱلَّذِينَ كَذَّبُوا۟ بِـَٔايَـٰتِنَا وَلِقَآءِ ٱلْـَٔاخِرَةِ حَبِطَتْ أَعْمَـٰلُهُمْ ۚ هَلْ يُجْزَوْنَ إِلَّا مَا كَانُوا۟ يَعْمَلُونَ۝١٤٧

    Waallatheena kaththaboo biayatina waliqai alakhirati habitat aʿmaluhum hal yujzawna illa ma kanoo yaʿmaloona

    För de som vägrar tro på våra tecken och på mötet i det kommande livet ska handlingarna gå om intet. Lönas de för annat än vad de själva gjort?

  148. وَٱتَّخَذَ قَوْمُ مُوسَىٰ مِنۢ بَعْدِهِۦ مِنْ حُلِيِّهِمْ عِجْلًا جَسَدًا لَّهُۥ خُوَارٌ ۚ أَلَمْ يَرَوْا۟ أَنَّهُۥ لَا يُكَلِّمُهُمْ وَلَا يَهْدِيهِمْ سَبِيلًا ۘ ٱتَّخَذُوهُ وَكَانُوا۟ ظَـٰلِمِينَ۝١٤٨

    Waittakhatha qawmu moosa min baʿdihi min huliyyihim ʿijlan jasadan lahu khuwarun alam yaraw annahu la yukallimuhum wala yahdeehim sabeelan ittakhathoohu wakanoo thalimeena

    Medan Mose var borta tillverkade hans folk en skulptur av sina smycken, i form av en kalv, som gav ifrån sig ett bölande ljud. Insåg de inte att den varken kunde tala till dem eller vägleda dem? De gjorde den till sin [avgud] och begick därmed en allvarlig orätt.

  149. وَلَمَّا سُقِطَ فِىٓ أَيْدِيهِمْ وَرَأَوْا۟ أَنَّهُمْ قَدْ ضَلُّوا۟ قَالُوا۟ لَئِن لَّمْ يَرْحَمْنَا رَبُّنَا وَيَغْفِرْ لَنَا لَنَكُونَنَّ مِنَ ٱلْخَـٰسِرِينَ۝١٤٩

    Walamma suqita fee aydeehim waraaw annahum qad dalloo qaloo lain lam yarhamna rabbuna wayaghfir lana lanakoonanna mina alkhasireena

    När de ångrade sig och insåg att de hade gått vilse sa de: ”Om inte vår Herre förbarmar sig över oss och förlåter oss är vi förlorade!”

  150. وَلَمَّا رَجَعَ مُوسَىٰٓ إِلَىٰ قَوْمِهِۦ غَضْبَـٰنَ أَسِفًا قَالَ بِئْسَمَا خَلَفْتُمُونِى مِنۢ بَعْدِىٓ ۖ أَعَجِلْتُمْ أَمْرَ رَبِّكُمْ ۖ وَأَلْقَى ٱلْأَلْوَاحَ وَأَخَذَ بِرَأْسِ أَخِيهِ يَجُرُّهُۥٓ إِلَيْهِ ۚ قَالَ ٱبْنَ أُمَّ إِنَّ ٱلْقَوْمَ ٱسْتَضْعَفُونِى وَكَادُوا۟ يَقْتُلُونَنِى فَلَا تُشْمِتْ بِىَ ٱلْأَعْدَآءَ وَلَا تَجْعَلْنِى مَعَ ٱلْقَوْمِ ٱلظَّـٰلِمِينَ۝١٥٠

    Walamma rajaʿa moosa ila qawmihi ghadbana asifan qala bisama khalaftumoonee min baʿdee aʿajiltum amra rabbikum waalqa alalwaha waakhatha birasi akheehi yajurruhu ilayhi qala ibna omma inna alqawma istadʿafoonee wakadoo yaqtuloonanee fala tushmit biya alaʿdaa wala tajʿalnee maʿa alqawmi alththalimeena

    När Mose återvände till sitt folk, fylld av vrede och bedrövelse, utbrast han: ”Avskyvärt är det ni gjort i min frånvaro! Kunde ni inte invänta er Herres befallning?” Han kastade tavlorna och grep sin brors huvud och drog honom till sig. Aron sa: ”Son till min moder! Folket försvagade mig och var nära att döda mig. Låt inte våra fiender glädjas över det du gör mot mig, och betrakta mig inte som en av dessa orättfärdiga människor!”

  151. قَالَ رَبِّ ٱغْفِرْ لِى وَلِأَخِى وَأَدْخِلْنَا فِى رَحْمَتِكَ ۖ وَأَنتَ أَرْحَمُ ٱلرَّٰحِمِينَ۝١٥١

    Qala rabbi ighfir lee waliakhee waadkhilna fee rahmatika waanta arhamu alrrahimeena

    Han sa: ”Herre! Förlåt mig och min bror och inneslut oss i din barmhärtighet; du är den barmhärtigaste av de barmhärtiga.”

  152. إِنَّ ٱلَّذِينَ ٱتَّخَذُوا۟ ٱلْعِجْلَ سَيَنَالُهُمْ غَضَبٌ مِّن رَّبِّهِمْ وَذِلَّةٌ فِى ٱلْحَيَوٰةِ ٱلدُّنْيَا ۚ وَكَذَٰلِكَ نَجْزِى ٱلْمُفْتَرِينَ۝١٥٢

    Inna allatheena ittakhathoo alʿijla sayanaluhum ghadabun min rabbihim wathillatun fee alhayati alddunya wakathalika najzee almuftareena

    De som gjorde kalven [till sin avgud] ska drabbas av sin Herres vrede och förnedring i det jordiska livet. Ja, så straffar vi de som smider lögner.

  153. وَٱلَّذِينَ عَمِلُوا۟ ٱلسَّيِّـَٔاتِ ثُمَّ تَابُوا۟ مِنۢ بَعْدِهَا وَءَامَنُوٓا۟ إِنَّ رَبَّكَ مِنۢ بَعْدِهَا لَغَفُورٌ رَّحِيمٌ۝١٥٣

    Waallatheena ʿamiloo alssayyiati thumma taboo min baʿdiha waamanoo inna rabbaka min baʿdiha laghafoorun raheemun

    Mot de som begår dåliga handlingar men sedan ångrar sig och tror är din Herre ständigt förlåtande, barmhärtig.

  154. وَلَمَّا سَكَتَ عَن مُّوسَى ٱلْغَضَبُ أَخَذَ ٱلْأَلْوَاحَ ۖ وَفِى نُسْخَتِهَا هُدًى وَرَحْمَةٌ لِّلَّذِينَ هُمْ لِرَبِّهِمْ يَرْهَبُونَ۝١٥٤

    Walamma sakata ʿan moosa alghadabu akhatha alalwaha wafee nuskhatiha hudan warahmatun lillatheena hum lirabbihim yarhaboona

    När Moses vrede lagt sig plockade han upp skrifttavlorna vilkas text innehöll vägledning och barmhärtighet för de som bävar inför sin Herre.

  155. وَٱخْتَارَ مُوسَىٰ قَوْمَهُۥ سَبْعِينَ رَجُلًا لِّمِيقَـٰتِنَا ۖ فَلَمَّآ أَخَذَتْهُمُ ٱلرَّجْفَةُ قَالَ رَبِّ لَوْ شِئْتَ أَهْلَكْتَهُم مِّن قَبْلُ وَإِيَّـٰىَ ۖ أَتُهْلِكُنَا بِمَا فَعَلَ ٱلسُّفَهَآءُ مِنَّآ ۖ إِنْ هِىَ إِلَّا فِتْنَتُكَ تُضِلُّ بِهَا مَن تَشَآءُ وَتَهْدِى مَن تَشَآءُ ۖ أَنتَ وَلِيُّنَا فَٱغْفِرْ لَنَا وَٱرْحَمْنَا ۖ وَأَنتَ خَيْرُ ٱلْغَـٰفِرِينَ۝١٥٥

    Waikhtara moosa qawmahu sabʿeena rajulan limeeqatina falamma akhathathumu alrrajfatu qala rabbi law shita ahlaktahum min qablu waiyyaya atuhlikuna bima faʿala alssufahao minna in hiya illa fitnatuka tudillu biha man tashao watahdee man tashao anta waliyyuna faighfir lana wairhamna waanta khayru alghafireena

    Sedan valde Mose ut sjuttio män ur sitt folk till vår utsatta tid. När skalvet grep dem utbrast han: ”Herre! Om du hade velat hade du förgjort dem och mig dessförinnan. Ska du förgöra oss för vad de oförståndiga bland oss gjort? Det här var endast ditt test. Genom det vilseleder du vem du vill och vägleder vem du vill. Du är vår beskyddare, förlåt oss och förbarma dig över oss – ingen förlåter som du!

  156. ۞ وَٱكْتُبْ لَنَا فِى هَـٰذِهِ ٱلدُّنْيَا حَسَنَةً وَفِى ٱلْـَٔاخِرَةِ إِنَّا هُدْنَآ إِلَيْكَ ۚ قَالَ عَذَابِىٓ أُصِيبُ بِهِۦ مَنْ أَشَآءُ ۖ وَرَحْمَتِى وَسِعَتْ كُلَّ شَىْءٍ ۚ فَسَأَكْتُبُهَا لِلَّذِينَ يَتَّقُونَ وَيُؤْتُونَ ٱلزَّكَوٰةَ وَٱلَّذِينَ هُم بِـَٔايَـٰتِنَا يُؤْمِنُونَ۝١٥٦

    Waoktub lana fee hathihi alddunya hasanatan wafee alakhirati inna hudna ilayka qala ʿathabee oseebu bihi man ashao warahmatee wasiʿat kulla shayin fasaaktubuha lillatheena yattaqoona wayutoona alzzakata waallatheena hum biayatina yuminoona

    Och beskär oss gott både i detta liv och i det kommande – vi har vänt tillbaka till dig!” Han sa: ”Jag låter mitt straff drabba den jag vill, men min barmhärtighet omfattar allt. Jag ska skänka den till de gudfruktiga som betalar allmosan och som tror på våra tecken –

  157. ٱلَّذِينَ يَتَّبِعُونَ ٱلرَّسُولَ ٱلنَّبِىَّ ٱلْأُمِّىَّ ٱلَّذِى يَجِدُونَهُۥ مَكْتُوبًا عِندَهُمْ فِى ٱلتَّوْرَىٰةِ وَٱلْإِنجِيلِ يَأْمُرُهُم بِٱلْمَعْرُوفِ وَيَنْهَىٰهُمْ عَنِ ٱلْمُنكَرِ وَيُحِلُّ لَهُمُ ٱلطَّيِّبَـٰتِ وَيُحَرِّمُ عَلَيْهِمُ ٱلْخَبَـٰٓئِثَ وَيَضَعُ عَنْهُمْ إِصْرَهُمْ وَٱلْأَغْلَـٰلَ ٱلَّتِى كَانَتْ عَلَيْهِمْ ۚ فَٱلَّذِينَ ءَامَنُوا۟ بِهِۦ وَعَزَّرُوهُ وَنَصَرُوهُ وَٱتَّبَعُوا۟ ٱلنُّورَ ٱلَّذِىٓ أُنزِلَ مَعَهُۥٓ ۙ أُو۟لَـٰٓئِكَ هُمُ ٱلْمُفْلِحُونَ۝١٥٧

    Allatheena yattabiʿoona alrrasoola alnnabiyya alommiyya allathee yajidoonahu maktooban ʿindahum fee alttawrati waalinjeeli yamuruhum bialmaʿroofi wayanhahum ʿani almunkari wayuhillu lahumu alttayyibati wayuharrimu ʿalayhimu alkhabaitha wayadaʿu ʿanhum israhum waalaghlala allatee kanat ʿalayhim faallatheena amanoo bihi waʿazzaroohu wanasaroohu waittabaʿoo alnnoora allathee onzila maʿahu olaika humu almuflihoona

    de som följer sändebudet; den icke läs– och skrivkunnige profeten, som de finner omnämnd hos sig i Tawrāt och Injīl. Han påbjuder dem det goda och förbjuder dem det onda, och tillåter alla goda saker för dem och förbjuder dem från allt skadligt. Han befriar dem från de bördor och bojor som tyngde dem. De som tror på honom, ärar honom och stöder honom, och följer det ljus som har uppenbarats till honom – dessa är de som det ska gå väl för.”

  158. قُلْ يَـٰٓأَيُّهَا ٱلنَّاسُ إِنِّى رَسُولُ ٱللَّهِ إِلَيْكُمْ جَمِيعًا ٱلَّذِى لَهُۥ مُلْكُ ٱلسَّمَـٰوَٰتِ وَٱلْأَرْضِ ۖ لَآ إِلَـٰهَ إِلَّا هُوَ يُحْىِۦ وَيُمِيتُ ۖ فَـَٔامِنُوا۟ بِٱللَّهِ وَرَسُولِهِ ٱلنَّبِىِّ ٱلْأُمِّىِّ ٱلَّذِى يُؤْمِنُ بِٱللَّهِ وَكَلِمَـٰتِهِۦ وَٱتَّبِعُوهُ لَعَلَّكُمْ تَهْتَدُونَ۝١٥٨

    Qul ya ayyuha alnnasu innee rasoolu Allahi ilaykum jameeʿan allathee lahu mulku alssamawati waalardi la ilaha illa huwa yuhyee wayumeetu faaminoo biAllahi warasoolihi alnnabiyyi alommiyyi allathee yuminu biAllahi wakalimatihi waittabiʿoohu laʿallakum tahtadoona

    Säg: ”Människor! Jag är Guds sändebud till er alla, [sänd av] honom som har herraväldet över himlarna och jorden. Ingen är värd dyrkan utom han, som ger liv och tar liv. Tro därför på Gud och hans sändebud, den icke läs- och skrivkunnige profeten, som tror på Gud och hans ord, och följ honom så att ni blir vägledda.”

  159. وَمِن قَوْمِ مُوسَىٰٓ أُمَّةٌ يَهْدُونَ بِٱلْحَقِّ وَبِهِۦ يَعْدِلُونَ۝١٥٩

    Wamin qawmi moosa ommatun yahdoona bialhaqqi wabihi yaʿdiloona

    Bland Moses folk finns en grupp som vägleder till sanningen och dömer rättvist.

  160. وَقَطَّعْنَـٰهُمُ ٱثْنَتَىْ عَشْرَةَ أَسْبَاطًا أُمَمًا ۚ وَأَوْحَيْنَآ إِلَىٰ مُوسَىٰٓ إِذِ ٱسْتَسْقَىٰهُ قَوْمُهُۥٓ أَنِ ٱضْرِب بِّعَصَاكَ ٱلْحَجَرَ ۖ فَٱنۢبَجَسَتْ مِنْهُ ٱثْنَتَا عَشْرَةَ عَيْنًا ۖ قَدْ عَلِمَ كُلُّ أُنَاسٍ مَّشْرَبَهُمْ ۚ وَظَلَّلْنَا عَلَيْهِمُ ٱلْغَمَـٰمَ وَأَنزَلْنَا عَلَيْهِمُ ٱلْمَنَّ وَٱلسَّلْوَىٰ ۖ كُلُوا۟ مِن طَيِّبَـٰتِ مَا رَزَقْنَـٰكُمْ ۚ وَمَا ظَلَمُونَا وَلَـٰكِن كَانُوٓا۟ أَنفُسَهُمْ يَظْلِمُونَ۝١٦٠

    Waqattaʿnahumu ithnatay ʿashrata asbatan omaman waawhayna ila moosa ithi istasqahu qawmuhu ani idrib biʿasaka alhajara fainbajasat minhu ithnata ʿashrata ʿaynan qad ʿalima kullu onasin mashrabahum wathallalna ʿalayhimu alghamama waanzalna ʿalayhimu almanna waalssalwa kuloo min tayyibati ma razaqnakum wama thalamoona walakin kanoo anfusahum yathlimoona

    Vi delade upp dem i tolv stammar. När folket bad Mose om vatten ingav vi honom: ”Slå med din stav på stenen!” Då vällde tolv källor fram ur den, och varje stam visste vilken de skulle dricka ur. Vi lät molnen skugga dem och sände ned manna och vaktlar till dem: ”Ät av det goda vi försörjt er med!” De skadade inte oss. De skadade bara sig själva.

  161. وَإِذْ قِيلَ لَهُمُ ٱسْكُنُوا۟ هَـٰذِهِ ٱلْقَرْيَةَ وَكُلُوا۟ مِنْهَا حَيْثُ شِئْتُمْ وَقُولُوا۟ حِطَّةٌ وَٱدْخُلُوا۟ ٱلْبَابَ سُجَّدًا نَّغْفِرْ لَكُمْ خَطِيٓـَٔـٰتِكُمْ ۚ سَنَزِيدُ ٱلْمُحْسِنِينَ۝١٦١

    Waith qeela lahumu oskunoo hathihi alqaryata wakuloo minha haythu shitum waqooloo hittatun waodkhuloo albaba sujjadan naghfir lakum khateeatikum sanazeedu almuhsineena

    Och det sades till dem: ”Bo i denna stad och ät varifrån ni vill av det som finns i den, och säg: 'Befria oss från synd!', och gå in genom porten bugande. Då ska vi förlåta era illgärningar och ge de som gör gott ännu mer.”

  162. فَبَدَّلَ ٱلَّذِينَ ظَلَمُوا۟ مِنْهُمْ قَوْلًا غَيْرَ ٱلَّذِى قِيلَ لَهُمْ فَأَرْسَلْنَا عَلَيْهِمْ رِجْزًا مِّنَ ٱلسَّمَآءِ بِمَا كَانُوا۟ يَظْلِمُونَ۝١٦٢

    Fabaddala allatheena thalamoo minhum qawlan ghayra allathee qeela lahum faarsalna ʿalayhim rijzan mina alssamai bima kanoo yathlimoona

    Men de orättfärdiga bland dem ersatte orden de uppmanats att säga mot något annat, så vi sände ett straff från himlen över dem för deras orättfärdighet.

  163. وَسْـَٔلْهُمْ عَنِ ٱلْقَرْيَةِ ٱلَّتِى كَانَتْ حَاضِرَةَ ٱلْبَحْرِ إِذْ يَعْدُونَ فِى ٱلسَّبْتِ إِذْ تَأْتِيهِمْ حِيتَانُهُمْ يَوْمَ سَبْتِهِمْ شُرَّعًا وَيَوْمَ لَا يَسْبِتُونَ ۙ لَا تَأْتِيهِمْ ۚ كَذَٰلِكَ نَبْلُوهُم بِمَا كَانُوا۟ يَفْسُقُونَ۝١٦٣

    Waisalhum ʿani alqaryati allatee kanat hadirata albahri ith yaʿdoona fee alssabti ith tateehim heetanuhum yawma sabtihim shurraʿan wayawma la yasbitoona la tateehim kathalika nabloohum bima kanoo yafsuqoona

    Fråga dem om staden vid havet, vars invånare bröt sabbatsbudet. På sabbaten kom fiskarna till dem i mängd vid vattenytan, men dagar utanför sabbaten syntes de inte till. På detta sätt prövade vi dem för deras olydnad.

  164. وَإِذْ قَالَتْ أُمَّةٌ مِّنْهُمْ لِمَ تَعِظُونَ قَوْمًا ۙ ٱللَّهُ مُهْلِكُهُمْ أَوْ مُعَذِّبُهُمْ عَذَابًا شَدِيدًا ۖ قَالُوا۟ مَعْذِرَةً إِلَىٰ رَبِّكُمْ وَلَعَلَّهُمْ يَتَّقُونَ۝١٦٤

    Waith qalat ommatun minhum lima taʿithoona qawman Allahu muhlikuhum aw muʿaththibuhum ʿathaban shadeedan qaloo maʿthiratan ila rabbikum walaʿallahum yattaqoona

    När en grupp av dem sa: ”Varför förmanar ni ett folk som Gud ändå ska förgöra eller utsätta för ett strängt straff?” De svarade: ”För att ha en ursäkt hos er Herre, och i hopp att de ska frukta honom.”

  165. فَلَمَّا نَسُوا۟ مَا ذُكِّرُوا۟ بِهِۦٓ أَنجَيْنَا ٱلَّذِينَ يَنْهَوْنَ عَنِ ٱلسُّوٓءِ وَأَخَذْنَا ٱلَّذِينَ ظَلَمُوا۟ بِعَذَابٍۭ بَـِٔيسٍۭ بِمَا كَانُوا۟ يَفْسُقُونَ۝١٦٥

    Falamma nasoo ma thukkiroo bihi anjayna allatheena yanhawna ʿani alssooi waakhathna allatheena thalamoo biʿathabin baeesin bima kanoo yafsuqoona

    När de struntade i förmaningarna räddade vi de som förbjudit det onda och lät de orättfärdiga drabbas av ett plågsamt straff för sin olydnad.

  166. فَلَمَّا عَتَوْا۟ عَن مَّا نُهُوا۟ عَنْهُ قُلْنَا لَهُمْ كُونُوا۟ قِرَدَةً خَـٰسِـِٔينَ۝١٦٦

    Falamma ʿataw ʿan ma nuhoo ʿanhu qulna lahum koonoo qiradatan khasieena

    När de trotsigt fortsatte med det de förbjudits sa vi till dem: ”Bli föraktade apor!”

  167. وَإِذْ تَأَذَّنَ رَبُّكَ لَيَبْعَثَنَّ عَلَيْهِمْ إِلَىٰ يَوْمِ ٱلْقِيَـٰمَةِ مَن يَسُومُهُمْ سُوٓءَ ٱلْعَذَابِ ۗ إِنَّ رَبَّكَ لَسَرِيعُ ٱلْعِقَابِ ۖ وَإِنَّهُۥ لَغَفُورٌ رَّحِيمٌ۝١٦٧

    Waith taaththana rabbuka layabʿathanna ʿalayhim ila yawmi alqiyamati man yasoomuhum sooa alʿathabi inna rabbaka lasareeʿu alʿiqabi wainnahu laghafoorun raheemun

    Och din Herre förkunnade att han ända till uppståndelsens dag ska sända dem folk som utsätter dem för svårt lidande. Din Herre är snabb att straffa, men han är också ständigt förlåtande, barmhärtig.

  168. وَقَطَّعْنَـٰهُمْ فِى ٱلْأَرْضِ أُمَمًا ۖ مِّنْهُمُ ٱلصَّـٰلِحُونَ وَمِنْهُمْ دُونَ ذَٰلِكَ ۖ وَبَلَوْنَـٰهُم بِٱلْحَسَنَـٰتِ وَٱلسَّيِّـَٔاتِ لَعَلَّهُمْ يَرْجِعُونَ۝١٦٨

    Waqattaʿnahum fee alardi omaman minhumu alssalihoona waminhum doona thalika wabalawnahum bialhasanati waalssayyiati laʿallahum yarjiʿoona

    Vi skingrade dem i grupper över jorden. Bland dem fanns rättfärdiga människor och andra som inte var det. Vi prövade dem med medgång och motgång för att de skulle vända om.

  169. فَخَلَفَ مِنۢ بَعْدِهِمْ خَلْفٌ وَرِثُوا۟ ٱلْكِتَـٰبَ يَأْخُذُونَ عَرَضَ هَـٰذَا ٱلْأَدْنَىٰ وَيَقُولُونَ سَيُغْفَرُ لَنَا وَإِن يَأْتِهِمْ عَرَضٌ مِّثْلُهُۥ يَأْخُذُوهُ ۚ أَلَمْ يُؤْخَذْ عَلَيْهِم مِّيثَـٰقُ ٱلْكِتَـٰبِ أَن لَّا يَقُولُوا۟ عَلَى ٱللَّهِ إِلَّا ٱلْحَقَّ وَدَرَسُوا۟ مَا فِيهِ ۗ وَٱلدَّارُ ٱلْـَٔاخِرَةُ خَيْرٌ لِّلَّذِينَ يَتَّقُونَ ۗ أَفَلَا تَعْقِلُونَ۝١٦٩

    Fakhalafa min baʿdihim khalfun warithoo alkitaba yakhuthoona ʿarada hatha aladna wayaqooloona sayughfaru lana wain yatihim ʿaradun mithluhu yakhuthoohu alam yukhath ʿalayhim meethaqu alkitabi an la yaqooloo ʿala Allahi illa alhaqqa wadarasoo ma feehi waalddaru alakhiratu khayrun lillatheena yattaqoona afala taʿqiloona

    Efter dem kom usla efterträdare som fick skriften i arv. De tog för sig av denna världs vinning och sa: ”Vi kommer ändå att bli förlåtna!” Och om liknande vinningar erbjuds dem tar de dem igen. Har de inte bundit sig vid skriftens förbund att bara säga sanningen om Gud? De har ju studerat dess innehåll! Det kommande livets boning är bättre för de gudfruktiga. Förstår ni inte?

  170. وَٱلَّذِينَ يُمَسِّكُونَ بِٱلْكِتَـٰبِ وَأَقَامُوا۟ ٱلصَّلَوٰةَ إِنَّا لَا نُضِيعُ أَجْرَ ٱلْمُصْلِحِينَ۝١٧٠

    Waallatheena yumassikoona bialkitabi waaqamoo alssalata inna la nudeeʿu ajra almusliheena

    De som håller fast vid skriften och förrättar bönen [ska veta att] vi inte låter de som gör det rätta bli utan belöning.

  171. ۞ وَإِذْ نَتَقْنَا ٱلْجَبَلَ فَوْقَهُمْ كَأَنَّهُۥ ظُلَّةٌ وَظَنُّوٓا۟ أَنَّهُۥ وَاقِعٌۢ بِهِمْ خُذُوا۟ مَآ ءَاتَيْنَـٰكُم بِقُوَّةٍ وَٱذْكُرُوا۟ مَا فِيهِ لَعَلَّكُمْ تَتَّقُونَ۝١٧١

    Waith nataqna aljabala fawqahum kaannahu thullatun wathannoo annahu waqiʿun bihim khuthoo ma ataynakum biquwwatin waothkuroo ma feehi laʿallakum tattaqoona

    Och kom ihåg när vi lyfte berget över dem som om det vore ett molntäcke och de var övertygade om att det skulle falla ned över dem: ”Håll med kraft fast vid det vi gett er och minns dess innehåll, för att ni ska bli gudfruktiga!”

  172. وَإِذْ أَخَذَ رَبُّكَ مِنۢ بَنِىٓ ءَادَمَ مِن ظُهُورِهِمْ ذُرِّيَّتَهُمْ وَأَشْهَدَهُمْ عَلَىٰٓ أَنفُسِهِمْ أَلَسْتُ بِرَبِّكُمْ ۖ قَالُوا۟ بَلَىٰ ۛ شَهِدْنَآ ۛ أَن تَقُولُوا۟ يَوْمَ ٱلْقِيَـٰمَةِ إِنَّا كُنَّا عَنْ هَـٰذَا غَـٰفِلِينَ۝١٧٢

    Waith akhatha rabbuka min banee adama min thuhoorihim thurriyyatahum waashhadahum ʿala anfusihim alastu birabbikum qaloo bala shahidna an taqooloo yawma alqiyamati inna kunna ʿan hatha ghafileena

    Och minns när din Herre tog fram avkomman ur Adams avkomlingars länder och fick dem att vittna om sig själva: ”Är jag inte er Herre?” De sa: ”Jo, vi vittnar!” Detta skedde för att ni inte ska säga på uppståndelsens dag: ”Vi hade ingen aning om detta!”

  173. أَوْ تَقُولُوٓا۟ إِنَّمَآ أَشْرَكَ ءَابَآؤُنَا مِن قَبْلُ وَكُنَّا ذُرِّيَّةً مِّنۢ بَعْدِهِمْ ۖ أَفَتُهْلِكُنَا بِمَا فَعَلَ ٱلْمُبْطِلُونَ۝١٧٣

    Aw taqooloo innama ashraka abaona min qablu wakunna thurriyyatan min baʿdihim afatuhlikuna bima faʿala almubtiloona

    Och inte heller säga: ”Det var våra förfäder som var avgudadyrkare, och vi var bara deras avkomma. Ska du straffa oss för vad de som omintetgjorde [sin tro] gjorde?”

  174. وَكَذَٰلِكَ نُفَصِّلُ ٱلْـَٔايَـٰتِ وَلَعَلَّهُمْ يَرْجِعُونَ۝١٧٤

    Wakathalika nufassilu alayati walaʿallahum yarjiʿoona

    Så klargör vi tecknen för att de ska vända om.

  175. وَٱتْلُ عَلَيْهِمْ نَبَأَ ٱلَّذِىٓ ءَاتَيْنَـٰهُ ءَايَـٰتِنَا فَٱنسَلَخَ مِنْهَا فَأَتْبَعَهُ ٱلشَّيْطَـٰنُ فَكَانَ مِنَ ٱلْغَاوِينَ۝١٧٥

    Waotlu ʿalayhim nabaa allathee ataynahu ayatina fainsalakha minha faatbaʿahu alshshaytanu fakana mina alghaweena

    Återge för dem berättelsen om den som fick våra tecken men slet sig loss från dem. Satan hann då ifatt honom och han gick under.

  176. وَلَوْ شِئْنَا لَرَفَعْنَـٰهُ بِهَا وَلَـٰكِنَّهُۥٓ أَخْلَدَ إِلَى ٱلْأَرْضِ وَٱتَّبَعَ هَوَىٰهُ ۚ فَمَثَلُهُۥ كَمَثَلِ ٱلْكَلْبِ إِن تَحْمِلْ عَلَيْهِ يَلْهَثْ أَوْ تَتْرُكْهُ يَلْهَث ۚ ذَّٰلِكَ مَثَلُ ٱلْقَوْمِ ٱلَّذِينَ كَذَّبُوا۟ بِـَٔايَـٰتِنَا ۚ فَٱقْصُصِ ٱلْقَصَصَ لَعَلَّهُمْ يَتَفَكَّرُونَ۝١٧٦

    Walaw shina larafaʿnahu biha walakinnahu akhlada ila alardi waittabaʿa hawahu famathaluhu kamathali alkalbi in tahmil ʿalayhi yalhath aw tatrukhu yalhath thalika mathalu alqawmi allatheena kaththaboo biayatina faoqsusi alqasasa laʿallahum yatafakkaroona

    Om vi hade velat hade vi upphöjt honom genom dem, men han klamrade sig fast vid det världsliga och följde sina begär. Han är som en hund som flåsar med hängande tunga vare sig du jagar bort den eller låter den vara. Sådan är liknelsen för de som förnekar våra tecken. Berätta dessa berättelser så att de må tänka efter.

  177. سَآءَ مَثَلًا ٱلْقَوْمُ ٱلَّذِينَ كَذَّبُوا۟ بِـَٔايَـٰتِنَا وَأَنفُسَهُمْ كَانُوا۟ يَظْلِمُونَ۝١٧٧

    Saa mathalan alqawmu allatheena kaththaboo biayatina waanfusahum kanoo yathlimoona

    Usel är liknelsen för de som vägrar tro på våra tecken – de gör bara orätt mot sig själva.

  178. مَن يَهْدِ ٱللَّهُ فَهُوَ ٱلْمُهْتَدِى ۖ وَمَن يُضْلِلْ فَأُو۟لَـٰٓئِكَ هُمُ ٱلْخَـٰسِرُونَ۝١٧٨

    Man yahdi Allahu fahuwa almuhtadee waman yudlil faolaika humu alkhasiroona

    De Gud vägleder är på rätt väg, och de han låter gå vilse är de största förlorarna.

  179. وَلَقَدْ ذَرَأْنَا لِجَهَنَّمَ كَثِيرًا مِّنَ ٱلْجِنِّ وَٱلْإِنسِ ۖ لَهُمْ قُلُوبٌ لَّا يَفْقَهُونَ بِهَا وَلَهُمْ أَعْيُنٌ لَّا يُبْصِرُونَ بِهَا وَلَهُمْ ءَاذَانٌ لَّا يَسْمَعُونَ بِهَآ ۚ أُو۟لَـٰٓئِكَ كَٱلْأَنْعَـٰمِ بَلْ هُمْ أَضَلُّ ۚ أُو۟لَـٰٓئِكَ هُمُ ٱلْغَـٰفِلُونَ۝١٧٩

    Walaqad tharana lijahannama katheeran mina aljinni waalinsi lahum quloobun la yafqahoona biha walahum aʿyunun la yubsiroona biha walahum athanun la yasmaʿoona biha olaika kaalanʿami bal hum adallu olaika humu alghafiloona

    Vi har skapat många jinner och människor för helvetet. De har hjärtan de inte förstår med, ögon de inte ser med och öron de inte hör med. De är som boskap, men de är ännu mer vilsegångna. Det är de som är de obrydda.

  180. وَلِلَّهِ ٱلْأَسْمَآءُ ٱلْحُسْنَىٰ فَٱدْعُوهُ بِهَا ۖ وَذَرُوا۟ ٱلَّذِينَ يُلْحِدُونَ فِىٓ أَسْمَـٰٓئِهِۦ ۚ سَيُجْزَوْنَ مَا كَانُوا۟ يَعْمَلُونَ۝١٨٠

    Walillahi alasmao alhusna faodʿoohu biha watharoo allatheena yulhidoona fee asmaihi sayujzawna ma kanoo yaʿmaloona

    Gud har de vackraste och mest fullkomliga namnen; åkalla honom med dem! Och lämna de som förvränger hans namn. De ska straffas för vad de gjort.

  181. وَمِمَّنْ خَلَقْنَآ أُمَّةٌ يَهْدُونَ بِٱلْحَقِّ وَبِهِۦ يَعْدِلُونَ۝١٨١

    Wamimman khalaqna ommatun yahdoona bialhaqqi wabihi yaʿdiloona

    Bland dem vi skapat finns en grupp som vägleder till sanningen och dömer rättvist.

  182. وَٱلَّذِينَ كَذَّبُوا۟ بِـَٔايَـٰتِنَا سَنَسْتَدْرِجُهُم مِّنْ حَيْثُ لَا يَعْلَمُونَ۝١٨٢

    Waallatheena kaththaboo biayatina sanastadrijuhum min haythu la yaʿlamoona

    Men de som vägrar tro på våra tecken ska vi stegvis leda mot undergång, utan att de märker det.

  183. وَأُمْلِى لَهُمْ ۚ إِنَّ كَيْدِى مَتِينٌ۝١٨٣

    Waomlee lahum inna kaydee mateenun

    Jag ger dem uppskov – min plan är orubblig.

  184. أَوَلَمْ يَتَفَكَّرُوا۟ ۗ مَا بِصَاحِبِهِم مِّن جِنَّةٍ ۚ إِنْ هُوَ إِلَّا نَذِيرٌ مُّبِينٌ۝١٨٤

    Awalam yatafakkaroo ma bisahibihim min jinnatin in huwa illa natheerun mubeenun

    Tänker de inte efter? Deras landsman har inte förlorat förståndet, han är bara en klar varnare.

  185. أَوَلَمْ يَنظُرُوا۟ فِى مَلَكُوتِ ٱلسَّمَـٰوَٰتِ وَٱلْأَرْضِ وَمَا خَلَقَ ٱللَّهُ مِن شَىْءٍ وَأَنْ عَسَىٰٓ أَن يَكُونَ قَدِ ٱقْتَرَبَ أَجَلُهُمْ ۖ فَبِأَىِّ حَدِيثٍۭ بَعْدَهُۥ يُؤْمِنُونَ۝١٨٥

    Awalam yanthuroo fee malakooti alssamawati waalardi wama khalaqa Allahu min shayin waan ʿasa an yakoona qadi iqtaraba ajaluhum fabiayyi hadeethin baʿdahu yuminoona

    Har de inte begrundat himlarnas och jordens herravälde och allt som Gud har skapat, och att deras tid kanske närmar sig? Vilket budskap ska de tro på efter detta?

  186. مَن يُضْلِلِ ٱللَّهُ فَلَا هَادِىَ لَهُۥ ۚ وَيَذَرُهُمْ فِى طُغْيَـٰنِهِمْ يَعْمَهُونَ۝١٨٦

    Man yudlili Allahu fala hadiya lahu wayatharuhum fee tughyanihim yaʿmahoona

    Den som Gud leder vilse kan ingen vägleda. Han lämnar dem att villrådigt irra vidare i sina överträdelser.

  187. يَسْـَٔلُونَكَ عَنِ ٱلسَّاعَةِ أَيَّانَ مُرْسَىٰهَا ۖ قُلْ إِنَّمَا عِلْمُهَا عِندَ رَبِّى ۖ لَا يُجَلِّيهَا لِوَقْتِهَآ إِلَّا هُوَ ۚ ثَقُلَتْ فِى ٱلسَّمَـٰوَٰتِ وَٱلْأَرْضِ ۚ لَا تَأْتِيكُمْ إِلَّا بَغْتَةً ۗ يَسْـَٔلُونَكَ كَأَنَّكَ حَفِىٌّ عَنْهَا ۖ قُلْ إِنَّمَا عِلْمُهَا عِندَ ٱللَّهِ وَلَـٰكِنَّ أَكْثَرَ ٱلنَّاسِ لَا يَعْلَمُونَ۝١٨٧

    Yasaloonaka ʿani alssaʿati ayyana mursaha qul innama ʿilmuha ʿinda rabbee la yujalleeha liwaqtiha illa huwa thaqulat fee alssamawati waalardi la tateekum illa baghtatan yasaloonaka kaannaka hafiyyun ʿanha qul innama ʿilmuha ʿinda Allahi walakinna akthara alnnasi la yaʿlamoona

    De frågar dig om tidpunkten för den yttersta stunden. Säg: ”Kunskapen om den finns bara hos min Herre och ingen avslöjar dess tidpunkt utom han. Den är dold för alla i himlarna och på jorden och den ska komma över er utan förvarning.” De frågar dig som om du ivrigt sökt reda på den. Säg: ”Kunskapen om den finns bara hos Gud, men de flesta vet inte detta.”

  188. قُل لَّآ أَمْلِكُ لِنَفْسِى نَفْعًا وَلَا ضَرًّا إِلَّا مَا شَآءَ ٱللَّهُ ۚ وَلَوْ كُنتُ أَعْلَمُ ٱلْغَيْبَ لَٱسْتَكْثَرْتُ مِنَ ٱلْخَيْرِ وَمَا مَسَّنِىَ ٱلسُّوٓءُ ۚ إِنْ أَنَا۠ إِلَّا نَذِيرٌ وَبَشِيرٌ لِّقَوْمٍ يُؤْمِنُونَ۝١٨٨

    Qul la amliku linafsee nafʿan wala darran illa ma shaa Allahu walaw kuntu aʿlamu alghayba laistakthartu mina alkhayri wama massaniya alssooo in ana illa natheerun wabasheerun liqawmin yuminoona

    Säg: ”Jag äger varken makt att tillfoga nytta eller skada för mig själv, utöver vad Gud vill. Om jag kände till det fördolda hade jag samlat rikligt av det goda, och inget ont hade drabbat mig. Jag är bara en förkunnare av varningar och glädjebudskap för folk som tror.”

  189. ۞ هُوَ ٱلَّذِى خَلَقَكُم مِّن نَّفْسٍ وَٰحِدَةٍ وَجَعَلَ مِنْهَا زَوْجَهَا لِيَسْكُنَ إِلَيْهَا ۖ فَلَمَّا تَغَشَّىٰهَا حَمَلَتْ حَمْلًا خَفِيفًا فَمَرَّتْ بِهِۦ ۖ فَلَمَّآ أَثْقَلَت دَّعَوَا ٱللَّهَ رَبَّهُمَا لَئِنْ ءَاتَيْتَنَا صَـٰلِحًا لَّنَكُونَنَّ مِنَ ٱلشَّـٰكِرِينَ۝١٨٩

    Huwa allathee khalaqakum min nafsin wahidatin wajaʿala minha zawjaha liyaskuna ilayha falamma taghashshaha hamalat hamlan khafeefan famarrat bihi falamma athqalat daʿawa Allaha rabbahuma lain ataytana salihan lanakoonanna mina alshshakireena

    Det är han som skapat er ur en enda varelse och av den skapat dess maka, för att han skulle finna ro hos henne. Efter att han varit intim med henne bar hon en lätt börda som hon bar vidare. Men när den blev tung bad de båda sin Herre: ”Om du ger oss ett friskt barn kommer vi verkligen att vara tacksamma!”

  190. فَلَمَّآ ءَاتَىٰهُمَا صَـٰلِحًا جَعَلَا لَهُۥ شُرَكَآءَ فِيمَآ ءَاتَىٰهُمَا ۚ فَتَعَـٰلَى ٱللَّهُ عَمَّا يُشْرِكُونَ۝١٩٠

    Falamma atahuma salihan jaʿala lahu shurakaa feema atahuma fataʿala Allahu ʿamma yushrikoona

    Men när han gett dem ett friskt barn tillskrev de honom medparter i det han skänkt dem. Upphöjd är Gud, över vad de sätter vid hans sida!

  191. أَيُشْرِكُونَ مَا لَا يَخْلُقُ شَيْـًٔا وَهُمْ يُخْلَقُونَ۝١٩١

    Ayushrikoona ma la yakhluqu shayan wahum yukhlaqoona

    Ska de tillskriva honom medparter som inte kan skapa något, utan som själva är skapade,

  192. وَلَا يَسْتَطِيعُونَ لَهُمْ نَصْرًا وَلَآ أَنفُسَهُمْ يَنصُرُونَ۝١٩٢

    Wala yastateeʿoona lahum nasran wala anfusahum yansuroona

    och som inte kan hjälpa vare sig dem eller sig själva?

  193. وَإِن تَدْعُوهُمْ إِلَى ٱلْهُدَىٰ لَا يَتَّبِعُوكُمْ ۚ سَوَآءٌ عَلَيْكُمْ أَدَعَوْتُمُوهُمْ أَمْ أَنتُمْ صَـٰمِتُونَ۝١٩٣

    Wain tadʿoohum ila alhuda la yattabiʿookum sawaon ʿalaykum adaʿawtumoohum am antum samitoona

    Om ni kallar dem till vägledning följer de er inte. Det gör ingen skillnad om ni kallar på dem eller tiger.

  194. إِنَّ ٱلَّذِينَ تَدْعُونَ مِن دُونِ ٱللَّهِ عِبَادٌ أَمْثَالُكُمْ ۖ فَٱدْعُوهُمْ فَلْيَسْتَجِيبُوا۟ لَكُمْ إِن كُنتُمْ صَـٰدِقِينَ۝١٩٤

    Inna allatheena tadʿoona min dooni Allahi ʿibadun amthalukum faodʿoohum falyastajeeboo lakum in kuntum sadiqeena

    De ni åkallar vid sidan av Gud är tjänare som ni. Åkalla dem och låt dem svara er, om ni talar sanning!

  195. أَلَهُمْ أَرْجُلٌ يَمْشُونَ بِهَآ ۖ أَمْ لَهُمْ أَيْدٍ يَبْطِشُونَ بِهَآ ۖ أَمْ لَهُمْ أَعْيُنٌ يُبْصِرُونَ بِهَآ ۖ أَمْ لَهُمْ ءَاذَانٌ يَسْمَعُونَ بِهَا ۗ قُلِ ٱدْعُوا۟ شُرَكَآءَكُمْ ثُمَّ كِيدُونِ فَلَا تُنظِرُونِ۝١٩٥

    Alahum arjulun yamshoona biha am lahum aydin yabtishoona biha am lahum aʿyunun yubsiroona biha am lahum athanun yasmaʿoona biha quli odʿoo shurakaakum thumma keedooni fala tunthirooni

    Har de ben att gå med eller händer att gripa med? Har de ögon att se med eller öron att höra med? Säg: ”Kalla på era avgudar och smid era planer mot mig, och ge mig inget andrum!”

  196. إِنَّ وَلِـِّۧىَ ٱللَّهُ ٱلَّذِى نَزَّلَ ٱلْكِتَـٰبَ ۖ وَهُوَ يَتَوَلَّى ٱلصَّـٰلِحِينَ۝١٩٦

    Inna waliyyiya Allahu allathee nazzala alkitaba wahuwa yatawalla alssaliheena

    Min beskyddare är förvisso Gud, som uppenbarade skriften, och han tar hand om de rättfärdiga.

  197. وَٱلَّذِينَ تَدْعُونَ مِن دُونِهِۦ لَا يَسْتَطِيعُونَ نَصْرَكُمْ وَلَآ أَنفُسَهُمْ يَنصُرُونَ۝١٩٧

    Waallatheena tadʿoona min doonihi la yastateeʿoona nasrakum wala anfusahum yansuroona

    De som ni dyrkar vid hans sida kan inte hjälpa vare sig er eller sig själva.

  198. وَإِن تَدْعُوهُمْ إِلَى ٱلْهُدَىٰ لَا يَسْمَعُوا۟ ۖ وَتَرَىٰهُمْ يَنظُرُونَ إِلَيْكَ وَهُمْ لَا يُبْصِرُونَ۝١٩٨

    Wain tadʿoohum ila alhuda la yasmaʿoo watarahum yanthuroona ilayka wahum la yubsiroona

    Om du kallar dem till vägledning, hör de inte. Du ser dem stirra mot dig, men de ser ingenting.

  199. خُذِ ٱلْعَفْوَ وَأْمُرْ بِٱلْعُرْفِ وَأَعْرِضْ عَنِ ٱلْجَـٰهِلِينَ۝١٩٩

    Khuthi alʿafwa wamur bialʿurfi waaʿrid ʿani aljahileena

    Visa tolerans, påbjud det goda och vänd dig från de oförståndiga.

  200. وَإِمَّا يَنزَغَنَّكَ مِنَ ٱلشَّيْطَـٰنِ نَزْغٌ فَٱسْتَعِذْ بِٱللَّهِ ۚ إِنَّهُۥ سَمِيعٌ عَلِيمٌ۝٢٠٠

    Waimma yanzaghannaka mina alshshaytani nazghun faistaʿith biAllahi innahu sameeʿun ʿaleemun

    Om Satan försöker egga dig, sök då skydd hos Gud. Han hör allt, vet allt.

  201. إِنَّ ٱلَّذِينَ ٱتَّقَوْا۟ إِذَا مَسَّهُمْ طَـٰٓئِفٌ مِّنَ ٱلشَّيْطَـٰنِ تَذَكَّرُوا۟ فَإِذَا هُم مُّبْصِرُونَ۝٢٠١

    Inna allatheena ittaqaw itha massahum taifun mina alshshaytani tathakkaroo faitha hum mubsiroona

    När de gudfruktiga berörs av en ingivelse från Satan besinnar de sig, och genast ser de klart.

  202. وَإِخْوَٰنُهُمْ يَمُدُّونَهُمْ فِى ٱلْغَىِّ ثُمَّ لَا يُقْصِرُونَ۝٢٠٢

    Waikhwanuhum yamuddoonahum fee alghayyi thumma la yuqsiroona

    Men de som är [djävlarnas] bröder drar dem djupare i villfarelsen och ger inte upp.

  203. وَإِذَا لَمْ تَأْتِهِم بِـَٔايَةٍ قَالُوا۟ لَوْلَا ٱجْتَبَيْتَهَا ۚ قُلْ إِنَّمَآ أَتَّبِعُ مَا يُوحَىٰٓ إِلَىَّ مِن رَّبِّى ۚ هَـٰذَا بَصَآئِرُ مِن رَّبِّكُمْ وَهُدًى وَرَحْمَةٌ لِّقَوْمٍ يُؤْمِنُونَ۝٢٠٣

    Waitha lam tatihim biayatin qaloo lawla ijtabaytaha qul innama attabiʿu ma yooha ilayya min rabbee hatha basairu min rabbikum wahudan warahmatun liqawmin yuminoona

    När du inte ger dem ett tecken säger de: ”Varför har du inte valt ett själv?” Säg: ”Jag följer bara det som uppenbaras för mig från min Herre. Detta är ögonöppnande bevis från er Herre och vägledning och barmhärtighet för folk som tror.”

  204. وَإِذَا قُرِئَ ٱلْقُرْءَانُ فَٱسْتَمِعُوا۟ لَهُۥ وَأَنصِتُوا۟ لَعَلَّكُمْ تُرْحَمُونَ۝٢٠٤

    Waitha quria alquranu faistamiʿoo lahu waansitoo laʿallakum turhamoona

    När Koranen reciteras, lyssna då uppmärksamt och var tysta, så att ni kan skänkas nåd.

  205. وَٱذْكُر رَّبَّكَ فِى نَفْسِكَ تَضَرُّعًا وَخِيفَةً وَدُونَ ٱلْجَهْرِ مِنَ ٱلْقَوْلِ بِٱلْغُدُوِّ وَٱلْـَٔاصَالِ وَلَا تَكُن مِّنَ ٱلْغَـٰفِلِينَ۝٢٠٥

    Waothkur rabbaka fee nafsika tadarruʿan wakheefatan wadoona aljahri mina alqawli bialghuduwwi waalasali wala takun mina alghafileena

    Och minns din Herre inom dig, med ödmjukhet och vördnad och utan högljudda ord, både morgon och kväll, och var inte försumlig.

  206. إِنَّ ٱلَّذِينَ عِندَ رَبِّكَ لَا يَسْتَكْبِرُونَ عَنْ عِبَادَتِهِۦ وَيُسَبِّحُونَهُۥ وَلَهُۥ يَسْجُدُونَ ۩۝٢٠٦

    Inna allatheena ʿinda rabbika la yastakbiroona ʿan ʿibadatihi wayusabbihoonahu walahu yasjudoona

    De som är hos din Herre är inte för stolta för att dyrka honom. De upphöjer honom och faller ned inför honom.

Vanliga frågor

Vad betyder namnet på sura Al-Araf?

Al-Araf betyder ”Höjderna”.

I vilken juz finns sura Al-Araf?

Sura Al-Araf sträcker sig över juz 8 och 9.

Hur många verser har sura Al-Araf?

Sura Al-Araf har 206 verser.

Är sura Al-Araf mekkansk eller medinsk?

Sura Al-Araf är en mekkansk sura.

Vilket nummer har sura Al-Araf i Koranen?

Sura Al-Araf är sura nummer 7 i Koranen.

Källor

  • Arabic text: Tanzil Quran Text (Uthmani) (Tanzil Project, CC BY 3.0), reproduced without changes.
  • Translation: Rowwad Translation Center, from QuranEnc.com, version 1.0.2, reproduced without changes.
  • Transliteration: Tanzil.net English transliteration.
  • Recitation: Mishary Rashid Alafasy, via QuranicAudio.com and EveryAyah.com.
  • Word by word: recordings and meanings from Quran.com (Quran Foundation), played when you tap a word.
  • Madinah and IndoPak fonts (Settings): the text in those scripts and their fonts come from the Quran Foundation (Quran.com); the Madinah font is the King Fahd Glorious Quran Printing Complex's Uthmanic Hafs font.

Found a mistake? Report a mistake and we will check it against the source.

Läsinställningar

Typsnitt för Koranen
Storlek på arabiskan
100 %
Storlek på översättningen
100 %
Tema

Lägg till på hemskärmen

ReadSurahÖppna ReadSurah från hemskärmen, i helskärm. Suror du redan har läst öppnas även utan internet.

  1. Tryck på Dela-knappen i Safari. På nyare iPhone-modeller finns den i menyn •••.
  2. Tryck på ”Lägg till på hemskärmen”. Rulla nedåt om du inte ser det.
  3. Tryck på ”Lägg till”.