Sura Ta-Ha på svenska

Hela sura Ta-Ha: arabiska, svensk översättning och translitteration

1. 20:1

   طه۝١

   Taha

   Ṭā Hā.¹

   Fotnoter

   [1] Se fotnoten till vers 1 i sura al-Baqarah.
2. 20:2

   مَآ أَنزَلْنَا عَلَيْكَ ٱلْقُرْءَانَ لِتَشْقَىٰٓ۝٢

   Ma anzalna ʿalayka alqurana litashqa

   Vi har inte sänt ned Koranen till dig för att göra [livet] svårt för dig;

3. 20:3

   إِلَّا تَذْكِرَةً لِّمَن يَخْشَىٰ۝٣

   Illa tathkiratan liman yakhsha

   utan som en påminnelse till den som fruktar Gud.

4. 20:4

   تَنزِيلًا مِّمَّنْ خَلَقَ ٱلْأَرْضَ وَٱلسَّمَـٰوَٰتِ ٱلْعُلَى۝٤

   Tanzeelan mimman khalaqa alarda waalssamawati alʿula

   Nedsänd från den som har skapat jorden och de höga himlavalven.

5. 20:5

   ٱلرَّحْمَـٰنُ عَلَى ٱلْعَرْشِ ٱسْتَوَىٰ۝٥

   Alrrahmanu ʿala alʿarshi istawa

   Den Nåderike har höjt sig över tronen.

6. 20:6

   لَهُۥ مَا فِى ٱلسَّمَـٰوَٰتِ وَمَا فِى ٱلْأَرْضِ وَمَا بَيْنَهُمَا وَمَا تَحْتَ ٱلثَّرَىٰ۝٦

   Lahu ma fee alssamawati wama fee alardi wama baynahuma wama tahta alththara

   Honom tillhör allt i himlarna och på jorden; allt däremellan och allt under jordytan.

7. 20:7

   وَإِن تَجْهَرْ بِٱلْقَوْلِ فَإِنَّهُۥ يَعْلَمُ ٱلسِّرَّ وَأَخْفَى۝٧

   Wain tajhar bialqawli fainnahu yaʿlamu alssirra waakhfa

   Om du uttalar orden högt [eller lågt spelar ingen roll], han vet vad som viskas och vad som är ännu mer fördolt.

8. 20:8

   ٱللَّهُ لَآ إِلَـٰهَ إِلَّا هُوَ ۖ لَهُ ٱلْأَسْمَآءُ ٱلْحُسْنَىٰ۝٨

   Allahu la ilaha illa huwa lahu alasmao alhusna

   Gud – ingen är värd dyrkan utom han! Honom tillhör de vackraste och mest fullkomliga namnen.

9. 20:9

   وَهَلْ أَتَىٰكَ حَدِيثُ مُوسَىٰٓ۝٩

   Wahal ataka hadeethu moosa

   Har berättelsen om Mose nått dig?

10. 20:10

    إِذْ رَءَا نَارًا فَقَالَ لِأَهْلِهِ ٱمْكُثُوٓا۟ إِنِّىٓ ءَانَسْتُ نَارًا لَّعَلِّىٓ ءَاتِيكُم مِّنْهَا بِقَبَسٍ أَوْ أَجِدُ عَلَى ٱلنَّارِ هُدًى۝١٠

    Ith raa naran faqala liahlihi omkuthoo innee anastu naran laʿallee ateekum minha biqabasin aw ajidu ʿala alnnari hudan

    När han såg en eld sa han till sin familj: ”Vänta här! Jag har skymtat en eld; kanske kan jag bringa er en brinnande gren från den, eller finna någon som kan visa vägen.”

11. 20:11

    فَلَمَّآ أَتَىٰهَا نُودِىَ يَـٰمُوسَىٰٓ۝١١

    Falamma ataha noodiya ya moosa

    När han nått fram till den, hördes ett rop: ”Mose!

12. 20:12

    إِنِّىٓ أَنَا۠ رَبُّكَ فَٱخْلَعْ نَعْلَيْكَ ۖ إِنَّكَ بِٱلْوَادِ ٱلْمُقَدَّسِ طُوًى۝١٢

    Innee ana rabbuka faikhlaʿ naʿlayka innaka bialwadi almuqaddasi tuwan

    Jag är din Herre! Ta av dina sandaler; för du befinner dig i den heliga dalen, Ṭūwā.

13. 20:13

    وَأَنَا ٱخْتَرْتُكَ فَٱسْتَمِعْ لِمَا يُوحَىٰٓ۝١٣

    Waana ikhtartuka faistamiʿ lima yooha

    Jag har utvalt dig, så lyssna uppmärksamt till det som uppenbaras.

14. 20:14

    إِنَّنِىٓ أَنَا ٱللَّهُ لَآ إِلَـٰهَ إِلَّآ أَنَا۠ فَٱعْبُدْنِى وَأَقِمِ ٱلصَّلَوٰةَ لِذِكْرِىٓ۝١٤

    Innanee ana Allahu la ilaha illa ana faoʿbudnee waaqimi alssalata lithikree

    Jag är Gud – ingen är värd dyrkan utom jag! Dyrka mig och förrätta bönen till min åminnelse.

15. 20:15

    إِنَّ ٱلسَّاعَةَ ءَاتِيَةٌ أَكَادُ أُخْفِيهَا لِتُجْزَىٰ كُلُّ نَفْسٍۭ بِمَا تَسْعَىٰ۝١٥

    Inna alssaʿata atiyatun akadu okhfeeha litujza kullu nafsin bima tasʿa

    Den yttersta stunden kommer verkligen att inträffa – och jag håller dess ankomst hemlig – för att var och en ska lönas för det de strävat mot.

16. 20:16

    فَلَا يَصُدَّنَّكَ عَنْهَا مَن لَّا يُؤْمِنُ بِهَا وَٱتَّبَعَ هَوَىٰهُ فَتَرْدَىٰ۝١٦

    Fala yasuddannaka ʿanha man la yuminu biha waittabaʿa hawahu fatarda

    Låt dig därför inte avledas av de som inte tror på den och som drivs av sina begär, för då går du under.

17. 20:17

    وَمَا تِلْكَ بِيَمِينِكَ يَـٰمُوسَىٰ۝١٧

    Wama tilka biyameenika ya moosa

    Säg, vad är det du håller i din högra hand, Mose?”

18. 20:18

    قَالَ هِىَ عَصَاىَ أَتَوَكَّؤُا۟ عَلَيْهَا وَأَهُشُّ بِهَا عَلَىٰ غَنَمِى وَلِىَ فِيهَا مَـَٔارِبُ أُخْرَىٰ۝١٨

    Qala hiya ʿasaya atawakkao ʿalayha waahushshu biha ʿala ghanamee waliya feeha maaribu okhra

    ”Det är min stav,” svarade han. ”Jag stöder mig på den och slår ned löv med den till mina får, och jag har även andra bruk för den.”

19. 20:19

    قَالَ أَلْقِهَا يَـٰمُوسَىٰ۝١٩

    Qala alqiha ya moosa

    Han sa: ”Kasta den ifrån dig, Mose!”

20. 20:20

    فَأَلْقَىٰهَا فَإِذَا هِىَ حَيَّةٌ تَسْعَىٰ۝٢٠

    Faalqaha faitha hiya hayyatun tasʿa

    Då kastade han den, och i samma stund förvandlades den till en snabbt slingrande orm.

21. 20:21

    قَالَ خُذْهَا وَلَا تَخَفْ ۖ سَنُعِيدُهَا سِيرَتَهَا ٱلْأُولَىٰ۝٢١

    Qala khuthha wala takhaf sanuʿeeduha seerataha aloola

    Han sa: ”Ta upp den och var inte rädd; vi ska låta den återta sin ursprungliga form.

22. 20:22

    وَٱضْمُمْ يَدَكَ إِلَىٰ جَنَاحِكَ تَخْرُجْ بَيْضَآءَ مِنْ غَيْرِ سُوٓءٍ ءَايَةً أُخْرَىٰ۝٢٢

    Waodmum yadaka ila janahika takhruj baydaa min ghayri sooin ayatan okhra

    För nu in ena handen till din sida; den ska komma ut skinande vit, utan minsta men – ännu ett tecken.

23. 20:23

    لِنُرِيَكَ مِنْ ءَايَـٰتِنَا ٱلْكُبْرَى۝٢٣

    Linuriyaka min ayatina alkubra

    Vi vill nämligen visa dig några av våra största tecken.

24. 20:24

    ٱذْهَبْ إِلَىٰ فِرْعَوْنَ إِنَّهُۥ طَغَىٰ۝٢٤

    Ithhab ila firʿawna innahu tagha

    Bege dig till Farao – han har överskridit alla gränser.”

25. 20:25

    قَالَ رَبِّ ٱشْرَحْ لِى صَدْرِى۝٢٥

    Qala rabbi ishrah lee sadree

    Han sa: ”Herre! Stärk mitt hjärta,

26. 20:26

    وَيَسِّرْ لِىٓ أَمْرِى۝٢٦

    Wayassir lee amree

    och gör mitt uppdrag lätt för mig,

27. 20:27

    وَٱحْلُلْ عُقْدَةً مِّن لِّسَانِى۝٢٧

    Waohlul ʿuqdatan min lisanee

    och avlägsna hindret i mitt tal,

28. 20:28

    يَفْقَهُوا۟ قَوْلِى۝٢٨

    Yafqahoo qawlee

    så att de förstår vad jag säger.

29. 20:29

    وَٱجْعَل لِّى وَزِيرًا مِّنْ أَهْلِى۝٢٩

    Waijʿal lee wazeeran min ahlee

    Låt någon från min familj hjälpa mig;

30. 20:30

    هَـٰرُونَ أَخِى۝٣٠

    Haroona akhee

    min bror, Aron.

31. 20:31

    ٱشْدُدْ بِهِۦٓ أَزْرِى۝٣١

    Oshdud bihi azree

    Stärk mig genom honom,

32. 20:32

    وَأَشْرِكْهُ فِىٓ أَمْرِى۝٣٢

    Waashrikhu fee amree

    och låt honom dela mitt uppdrag,

33. 20:33

    كَىْ نُسَبِّحَكَ كَثِيرًا۝٣٣

    Kay nusabbihaka katheeran

    så att vi upphöjer dig mycket,

34. 20:34

    وَنَذْكُرَكَ كَثِيرًا۝٣٤

    Wanathkuraka katheeran

    och håller din åminnelse levande!

35. 20:35

    إِنَّكَ كُنتَ بِنَا بَصِيرًا۝٣٥

    Innaka kunta bina baseeran

    Du vet precis hur det är ställt med oss.”

36. 20:36

    قَالَ قَدْ أُوتِيتَ سُؤْلَكَ يَـٰمُوسَىٰ۝٣٦

    Qala qad ooteeta sulaka ya moosa

    [ِGud] sa: ”Din begäran har blivit beviljad, Mose.

37. 20:37

    وَلَقَدْ مَنَنَّا عَلَيْكَ مَرَّةً أُخْرَىٰٓ۝٣٧

    Walaqad mananna ʿalayka marratan okhra

    Och vi har redan tidigare visat dig barmhärtighet

38. 20:38

    إِذْ أَوْحَيْنَآ إِلَىٰٓ أُمِّكَ مَا يُوحَىٰٓ۝٣٨

    Ith awhayna ila ommika ma yooha

    när vi gav din moder följande ingivelse:

39. 20:39

    أَنِ ٱقْذِفِيهِ فِى ٱلتَّابُوتِ فَٱقْذِفِيهِ فِى ٱلْيَمِّ فَلْيُلْقِهِ ٱلْيَمُّ بِٱلسَّاحِلِ يَأْخُذْهُ عَدُوٌّ لِّى وَعَدُوٌّ لَّهُۥ ۚ وَأَلْقَيْتُ عَلَيْكَ مَحَبَّةً مِّنِّى وَلِتُصْنَعَ عَلَىٰ عَيْنِىٓ۝٣٩

    Ani iqthifeehi fee alttabooti faiqthifeehi fee alyammi falyulqihi alyammu bialssahili yakhuthhu ʿaduwwun lee waʿaduwwun lahu waalqaytu ʿalayka mahabbatan minnee walitusnaʿa ʿala ʿaynee

    Lägg honom i en korg och sätt den i floden. Floden ska föra den till stranden där en fiende till mig och honom ska ta upp den.' Och jag omgav dig med min kärlek och lät dig växa upp under mitt [vakande] öga.

40. 20:40

    إِذْ تَمْشِىٓ أُخْتُكَ فَتَقُولُ هَلْ أَدُلُّكُمْ عَلَىٰ مَن يَكْفُلُهُۥ ۖ فَرَجَعْنَـٰكَ إِلَىٰٓ أُمِّكَ كَىْ تَقَرَّ عَيْنُهَا وَلَا تَحْزَنَ ۚ وَقَتَلْتَ نَفْسًا فَنَجَّيْنَـٰكَ مِنَ ٱلْغَمِّ وَفَتَنَّـٰكَ فُتُونًا ۚ فَلَبِثْتَ سِنِينَ فِىٓ أَهْلِ مَدْيَنَ ثُمَّ جِئْتَ عَلَىٰ قَدَرٍ يَـٰمُوسَىٰ۝٤٠

    Ith tamshee okhtuka fataqoolu hal adullukum ʿala man yakfuluhu farajaʿnaka ila ommika kay taqarra ʿaynuha wala tahzana waqatalta nafsan fanajjaynaka mina alghammi wafatannaka futoonan falabithta sineena fee ahli madyana thumma jita ʿala qadarin ya moosa

    Och din syster följde [korgen] och sa [till de som tog upp den]: 'Ska jag visa er till någon som kan ta hand om honom?' Så återförenade vi dig med din mor så att hennes hjärta skulle fyllas av glädje och hennes sorg stillas. Och [vid vuxen ålder] dödade du en man, men vi räddade dig ur din svåra nöd och prövade dig med många svårigheter. Sedan stannade du många år hos folket i Midjan, och nu har du kommit hit enligt mitt beslut, Mose.

41. 20:41

    وَٱصْطَنَعْتُكَ لِنَفْسِى۝٤١

    Waistanaʿtuka linafsee

    Och jag har utvalt dig för mig själv.

42. 20:42

    ٱذْهَبْ أَنتَ وَأَخُوكَ بِـَٔايَـٰتِى وَلَا تَنِيَا فِى ذِكْرِى۝٤٢

    Ithhab anta waakhooka biayatee wala taniya fee thikree

    Gå, du och din bror, med mina tecken och försumma inte er åminnelse av mig.

43. 20:43

    ٱذْهَبَآ إِلَىٰ فِرْعَوْنَ إِنَّهُۥ طَغَىٰ۝٤٣

    Ithhaba ila firʿawna innahu tagha

    Bege er båda till Farao; han har verkligen överskridit alla gränser.

44. 20:44

    فَقُولَا لَهُۥ قَوْلًا لَّيِّنًا لَّعَلَّهُۥ يَتَذَكَّرُ أَوْ يَخْشَىٰ۝٤٤

    Faqoola lahu qawlan layyinan laʿallahu yatathakkaru aw yakhsha

    Men tilltala honom varsamt, så att han må besinna sig eller börja frukta Gud.”

45. 20:45

    قَالَا رَبَّنَآ إِنَّنَا نَخَافُ أَن يَفْرُطَ عَلَيْنَآ أَوْ أَن يَطْغَىٰ۝٤٥

    Qala rabbana innana nakhafu an yafruta ʿalayna aw an yatgha

    De svarade: ”Herre! Vi fruktar att han ska förgripa sig på oss eller bli ännu mer hänsynslös.”

46. 20:46

    قَالَ لَا تَخَافَآ ۖ إِنَّنِى مَعَكُمَآ أَسْمَعُ وَأَرَىٰ۝٤٦

    Qala la takhafa innanee maʿakuma asmaʿu waara

    [ِGud] sa: ”Frukta inte! Jag är med er; jag hör och ser allt.

47. 20:47

    فَأْتِيَاهُ فَقُولَآ إِنَّا رَسُولَا رَبِّكَ فَأَرْسِلْ مَعَنَا بَنِىٓ إِسْرَٰٓءِيلَ وَلَا تُعَذِّبْهُمْ ۖ قَدْ جِئْنَـٰكَ بِـَٔايَةٍ مِّن رَّبِّكَ ۖ وَٱلسَّلَـٰمُ عَلَىٰ مَنِ ٱتَّبَعَ ٱلْهُدَىٰٓ۝٤٧

    Fatiyahu faqoola inna rasoola rabbika faarsil maʿana banee israeela wala tuʿaththibhum qad jinaka biayatin min rabbika waalssalamu ʿala mani ittabaʿa alhuda

    Bege er nu till honom och säg: ”Vi är din Herres sändebud. Låt israeliterna följa med oss och plåga dem inte! Vi har kommit med ett tecken från din Herre. Må frid vara över de som följer den rätta vägen.

48. 20:48

    إِنَّا قَدْ أُوحِىَ إِلَيْنَآ أَنَّ ٱلْعَذَابَ عَلَىٰ مَن كَذَّبَ وَتَوَلَّىٰ۝٤٨

    Inna qad oohiya ilayna anna alʿathaba ʿala man kaththaba watawalla

    Det har uppenbarats för oss att straffet drabbar den som förklarar [budskapet] för lögn och vänder sig bort.”

49. 20:49

    قَالَ فَمَن رَّبُّكُمَا يَـٰمُوسَىٰ۝٤٩

    Qala faman rabbukuma ya moosa

    [När de stod inför Farao] sa han: ”Vem är då denne er Herre, Mose?”

50. 20:50

    قَالَ رَبُّنَا ٱلَّذِىٓ أَعْطَىٰ كُلَّ شَىْءٍ خَلْقَهُۥ ثُمَّ هَدَىٰ۝٥٠

    Qala rabbuna allathee aʿta kulla shayin khalqahu thumma hada

    Han svarade: ”Vår Herre är den som skänkt varje varelse dess form och sedan väglett dem.”

51. 20:51

    قَالَ فَمَا بَالُ ٱلْقُرُونِ ٱلْأُولَىٰ۝٥١

    Qala fama balu alqurooni aloola

    Han sa: ”Och hur gick det för tidigare generationers folk?”

52. 20:52

    قَالَ عِلْمُهَا عِندَ رَبِّى فِى كِتَـٰبٍ ۖ لَّا يَضِلُّ رَبِّى وَلَا يَنسَى۝٥٢

    Qala ʿilmuha ʿinda rabbee fee kitabin la yadillu rabbee wala yansa

    Han svarade: ”Vetskapen om dem finns hos min Herre, bevarad i en bok. Min Herre gör inga misstag och glömmer ingenting.”

53. 20:53

    ٱلَّذِى جَعَلَ لَكُمُ ٱلْأَرْضَ مَهْدًا وَسَلَكَ لَكُمْ فِيهَا سُبُلًا وَأَنزَلَ مِنَ ٱلسَّمَآءِ مَآءً فَأَخْرَجْنَا بِهِۦٓ أَزْوَٰجًا مِّن نَّبَاتٍ شَتَّىٰ۝٥٣

    Allathee jaʿala lakumu alarda mahdan wasalaka lakum feeha subulan waanzala mina alssamai maan faakhrajna bihi azwajan min nabatin shatta

    Han har gjort jorden till er viloplats, och banat färdvägar på den för er skull, och han låter regn falla från skyn. Genom det har vi frambragt en mångfald av växter.

54. 20:54

    كُلُوا۟ وَٱرْعَوْا۟ أَنْعَـٰمَكُمْ ۗ إِنَّ فِى ذَٰلِكَ لَـَٔايَـٰتٍ لِّأُو۟لِى ٱلنُّهَىٰ۝٥٤

    Kuloo wairʿaw anʿamakum inna fee thalika laayatin liolee alnnuha

    Ät och låt er boskap beta! Häri finns verkligen lärdomar för de insiktsfulla.

55. 20:55

    ۞ مِنْهَا خَلَقْنَـٰكُمْ وَفِيهَا نُعِيدُكُمْ وَمِنْهَا نُخْرِجُكُمْ تَارَةً أُخْرَىٰ۝٥٥

    Minha khalaqnakum wafeeha nuʿeedukum waminha nukhrijukum taratan okhra

    Av denna [jord] har vi skapat er, och till den ska vi låta er återvända, och från den ska vi åter låta er uppstå.

56. 20:56

    وَلَقَدْ أَرَيْنَـٰهُ ءَايَـٰتِنَا كُلَّهَا فَكَذَّبَ وَأَبَىٰ۝٥٦

    Walaqad araynahu ayatina kullaha fakaththaba waaba

    Vi visade sannerligen [Farao] alla våra tecken, men han förnekade dem och vägrade tro.

57. 20:57

    قَالَ أَجِئْتَنَا لِتُخْرِجَنَا مِنْ أَرْضِنَا بِسِحْرِكَ يَـٰمُوسَىٰ۝٥٧

    Qala ajitana litukhrijana min ardina bisihrika ya moosa

    Han sa: ”Mose, har du kommit för att med din magi driva oss bort från vårt land?”

58. 20:58

    فَلَنَأْتِيَنَّكَ بِسِحْرٍ مِّثْلِهِۦ فَٱجْعَلْ بَيْنَنَا وَبَيْنَكَ مَوْعِدًا لَّا نُخْلِفُهُۥ نَحْنُ وَلَآ أَنتَ مَكَانًا سُوًى۝٥٨

    Falanatiyannaka bisihrin mithlihi faijʿal baynana wabaynaka mawʿidan la nukhlifuhu nahnu wala anta makanan suwan

    Vi ska sannerligen möta dig med likartad magi! Bestäm en tid för vårt möte, bindande för oss båda, på en plats i [stadens] centrum.”

59. 20:59

    قَالَ مَوْعِدُكُمْ يَوْمُ ٱلزِّينَةِ وَأَن يُحْشَرَ ٱلنَّاسُ ضُحًى۝٥٩

    Qala mawʿidukum yawmu alzzeenati waan yuhshara alnnasu duhan

    [Mose] sa: ”Låt vår sammankomst ske på högtidsdagens förmiddag då människorna samlas.”

60. 20:60

    فَتَوَلَّىٰ فِرْعَوْنُ فَجَمَعَ كَيْدَهُۥ ثُمَّ أَتَىٰ۝٦٠

    Fatawalla firʿawnu fajamaʿa kaydahu thumma ata

    Då drog sig Farao tillbaka för att lägga upp sina strategier och sedan anlände han [med sina magiker].

61. 20:61

    قَالَ لَهُم مُّوسَىٰ وَيْلَكُمْ لَا تَفْتَرُوا۟ عَلَى ٱللَّهِ كَذِبًا فَيُسْحِتَكُم بِعَذَابٍ ۖ وَقَدْ خَابَ مَنِ ٱفْتَرَىٰ۝٦١

    Qala lahum moosa waylakum la taftaroo ʿala Allahi kathiban fayushitakum biʿathabin waqad khaba mani iftara

    Mose sa till dem: ”Akta er! Dikta inte ihop lögner om Gud, så att han utplånar er med sin bestraffning; den som far med lögn är förvisso dömd att gå under.”

62. 20:62

    فَتَنَـٰزَعُوٓا۟ أَمْرَهُم بَيْنَهُمْ وَأَسَرُّوا۟ ٱلنَّجْوَىٰ۝٦٢

    Fatanazaʿoo amrahum baynahum waasarroo alnnajwa

    Då råkade de i dispyt med varandra om sin plan och de höll sitt samtal hemligt.

63. 20:63

    قَالُوٓا۟ إِنْ هَـٰذَٰنِ لَسَـٰحِرَٰنِ يُرِيدَانِ أَن يُخْرِجَاكُم مِّنْ أَرْضِكُم بِسِحْرِهِمَا وَيَذْهَبَا بِطَرِيقَتِكُمُ ٱلْمُثْلَىٰ۝٦٣

    Qaloo in hathani lasahirani yureedani an yukhrijakum min ardikum bisihrihima wayathhaba bitareeqatikumu almuthla

    [Vissa av magikerna] sa: ”Det här är utan tvekan två magiker som vill fördriva er från ert land med sin magi och förstöra era rika seder och traditioner!

64. 20:64

    فَأَجْمِعُوا۟ كَيْدَكُمْ ثُمَّ ٱئْتُوا۟ صَفًّا ۚ وَقَدْ أَفْلَحَ ٱلْيَوْمَ مَنِ ٱسْتَعْلَىٰ۝٦٤

    Faajmiʿoo kaydakum thumma itoo saffan waqad aflaha alyawma mani istaʿla

    Samla nu era krafter och träd sedan fram i enad front! Ja, i dag ska den som överträffar [motståndarsidan] segra.”

65. 20:65

    قَالُوا۟ يَـٰمُوسَىٰٓ إِمَّآ أَن تُلْقِىَ وَإِمَّآ أَن نَّكُونَ أَوَّلَ مَنْ أَلْقَىٰ۝٦٥

    Qaloo ya moosa imma an tulqiya waimma an nakoona awwala man alqa

    [Magikerna] sa: ”Mose! Antingen kastar du [din stav], eller så blir vi de första att kasta.”

66. 20:66

    قَالَ بَلْ أَلْقُوا۟ ۖ فَإِذَا حِبَالُهُمْ وَعِصِيُّهُمْ يُخَيَّلُ إِلَيْهِ مِن سِحْرِهِمْ أَنَّهَا تَسْعَىٰ۝٦٦

    Qala bal alqoo faitha hibaluhum waʿisiyyuhum yukhayyalu ilayhi min sihrihim annaha tasʿa

    Han svarade: ”Nej, kasta ni!” Och se, genom deras magi föreföll det honom som om deras rep och stavar rörde sig likt ormar.

67. 20:67

    فَأَوْجَسَ فِى نَفْسِهِۦ خِيفَةً مُّوسَىٰ۝٦٧

    Faawjasa fee nafsihi kheefatan moosa

    Mose kände då en plötslig rädsla inom sig.

68. 20:68

    قُلْنَا لَا تَخَفْ إِنَّكَ أَنتَ ٱلْأَعْلَىٰ۝٦٨

    Qulna la takhaf innaka anta alaʿla

    Vi sa: ”Var inte rädd, det är du som har övertaget.”

69. 20:69

    وَأَلْقِ مَا فِى يَمِينِكَ تَلْقَفْ مَا صَنَعُوٓا۟ ۖ إِنَّمَا صَنَعُوا۟ كَيْدُ سَـٰحِرٍ ۖ وَلَا يُفْلِحُ ٱلسَّاحِرُ حَيْثُ أَتَىٰ۝٦٩

    Waalqi ma fee yameenika talqaf ma sanaʿoo innama sanaʿoo kaydu sahirin wala yuflihu alssahiru haythu ata

    Kasta nu det du har i din högra hand, och det ska sluka allt de har frambringat. Deras verk är inget annat än en magikers knep, och en magiker kan det aldrig gå väl för, var han än må vara.”

70. 20:70

    فَأُلْقِىَ ٱلسَّحَرَةُ سُجَّدًا قَالُوٓا۟ ءَامَنَّا بِرَبِّ هَـٰرُونَ وَمُوسَىٰ۝٧٠

    Faolqiya alssaharatu sujjadan qaloo amanna birabbi haroona wamoosa

    Magikerna föll ned på sina ansikten och sa: ”Vi tror på Arons och Moses Herre!”

71. 20:71

    قَالَ ءَامَنتُمْ لَهُۥ قَبْلَ أَنْ ءَاذَنَ لَكُمْ ۖ إِنَّهُۥ لَكَبِيرُكُمُ ٱلَّذِى عَلَّمَكُمُ ٱلسِّحْرَ ۖ فَلَأُقَطِّعَنَّ أَيْدِيَكُمْ وَأَرْجُلَكُم مِّنْ خِلَـٰفٍ وَلَأُصَلِّبَنَّكُمْ فِى جُذُوعِ ٱلنَّخْلِ وَلَتَعْلَمُنَّ أَيُّنَآ أَشَدُّ عَذَابًا وَأَبْقَىٰ۝٧١

    Qala amantum lahu qabla an athana lakum innahu lakabeerukumu allathee ʿallamakumu alssihra falaoqattiʿanna aydiyakum waarjulakum min khilafin walaosallibannakum fee juthooʿi alnnakhli walataʿlamunna ayyuna ashaddu ʿathaban waabqa

    [Farao] sa: ”Tror ni på honom innan jag har gett er lov? Han måste då vara er läromästare som har undervisat er i magi! Jag ska sannerligen hugga av era händer och fötter på motsatta sidor och sedan korsfästa er på palmstammar. Då ska ni med säkerhet inse vem av oss som kan utdela det svåraste och mest varaktiga straffet!”

72. 20:72

    قَالُوا۟ لَن نُّؤْثِرَكَ عَلَىٰ مَا جَآءَنَا مِنَ ٱلْبَيِّنَـٰتِ وَٱلَّذِى فَطَرَنَا ۖ فَٱقْضِ مَآ أَنتَ قَاضٍ ۖ إِنَّمَا تَقْضِى هَـٰذِهِ ٱلْحَيَوٰةَ ٱلدُّنْيَآ۝٧٢

    Qaloo lan nuthiraka ʿala ma jaana mina albayyinati waallathee fatarana faiqdi ma anta qadin innama taqdee hathihi alhayata alddunya

    De svarade: ”Vi kommer aldrig att välja dig framför de klara tecken som nu nått oss och inte framför honom som har skapat oss. Gör vad du ämnar göra! Du kan ändå bara fatta beslut som rör detta jordiska liv.

73. 20:73

    إِنَّآ ءَامَنَّا بِرَبِّنَا لِيَغْفِرَ لَنَا خَطَـٰيَـٰنَا وَمَآ أَكْرَهْتَنَا عَلَيْهِ مِنَ ٱلسِّحْرِ ۗ وَٱللَّهُ خَيْرٌ وَأَبْقَىٰٓ۝٧٣

    Inna amanna birabbina liyaghfira lana khatayana wama akrahtana ʿalayhi mina alssihri waAllahu khayrun waabqa

    Vi tror på vår Herre för att han ska förlåta oss våra synder och den magi du tvingade oss att utföra. Guds [belöning] är bättre och [hans straff] varaktigare.”

74. 20:74

    إِنَّهُۥ مَن يَأْتِ رَبَّهُۥ مُجْرِمًا فَإِنَّ لَهُۥ جَهَنَّمَ لَا يَمُوتُ فِيهَا وَلَا يَحْيَىٰ۝٧٤

    Innahu man yati rabbahu mujriman fainna lahu jahannama la yamootu feeha wala yahya

    För den som kommer till sin Herre som obotfärdig syndare väntar helvetet; där får han varken dö eller leva.

75. 20:75

    وَمَن يَأْتِهِۦ مُؤْمِنًا قَدْ عَمِلَ ٱلصَّـٰلِحَـٰتِ فَأُو۟لَـٰٓئِكَ لَهُمُ ٱلدَّرَجَـٰتُ ٱلْعُلَىٰ۝٧٥

    Waman yatihi muminan qad ʿamila alssalihati faolaika lahumu alddarajatu alʿula

    Men de som kommer till honom som troende, med rättfärdiga handlingar, för dem väntar de högsta nivåerna:

76. 20:76

    جَنَّـٰتُ عَدْنٍ تَجْرِى مِن تَحْتِهَا ٱلْأَنْهَـٰرُ خَـٰلِدِينَ فِيهَا ۚ وَذَٰلِكَ جَزَآءُ مَن تَزَكَّىٰ۝٧٦

    Jannatu ʿadnin tajree min tahtiha alanharu khalideena feeha wathalika jazao man tazakka

    Edens trädgårdar genom vilka floder rinner, och där ska de vara till evig tid. Detta är belöningen för de som renat [sitt väsen från otro och synd].

77. 20:77

    وَلَقَدْ أَوْحَيْنَآ إِلَىٰ مُوسَىٰٓ أَنْ أَسْرِ بِعِبَادِى فَٱضْرِبْ لَهُمْ طَرِيقًا فِى ٱلْبَحْرِ يَبَسًا لَّا تَخَـٰفُ دَرَكًا وَلَا تَخْشَىٰ۝٧٧

    Walaqad awhayna ila moosa an asri biʿibadee faidrib lahum tareeqan fee albahri yabasan la takhafu darakan wala takhsha

    Vi uppenbarade till Mose: ”Bege dig av med mina tjänare under natten, och bered dem en torr passage genom havet. Oroa dig inte för att de ska hinna ifatt dig, och var inte rädd.”

78. 20:78

    فَأَتْبَعَهُمْ فِرْعَوْنُ بِجُنُودِهِۦ فَغَشِيَهُم مِّنَ ٱلْيَمِّ مَا غَشِيَهُمْ۝٧٨

    Faatbaʿahum firʿawnu bijunoodihi faghashiyahum mina alyammi ma ghashiyahum

    Farao förföljde dem med sina soldater, men havet slöt sig över dem med det som slöt sig över dem [och dränkte dem].

79. 20:79

    وَأَضَلَّ فِرْعَوْنُ قَوْمَهُۥ وَمَا هَدَىٰ۝٧٩

    Waadalla firʿawnu qawmahu wama hada

    Farao vilseledde sitt folk och vägledde dem inte.

80. 20:80

    يَـٰبَنِىٓ إِسْرَٰٓءِيلَ قَدْ أَنجَيْنَـٰكُم مِّنْ عَدُوِّكُمْ وَوَٰعَدْنَـٰكُمْ جَانِبَ ٱلطُّورِ ٱلْأَيْمَنَ وَنَزَّلْنَا عَلَيْكُمُ ٱلْمَنَّ وَٱلسَّلْوَىٰ۝٨٠

    Ya banee israeela qad anjaynakum min ʿaduwwikum wawaʿadnakum janiba alttoori alaymana wanazzalna ʿalaykumu almanna waalssalwa

    Israeliter! Vi räddade er från er fiende, och vi fastställde en tid [för att tala till Mose] på bergets högra sida, och lät manna och vaktlar falla ned till er.

81. 20:81

    كُلُوا۟ مِن طَيِّبَـٰتِ مَا رَزَقْنَـٰكُمْ وَلَا تَطْغَوْا۟ فِيهِ فَيَحِلَّ عَلَيْكُمْ غَضَبِى ۖ وَمَن يَحْلِلْ عَلَيْهِ غَضَبِى فَقَدْ هَوَىٰ۝٨١

    Kuloo min tayyibati ma razaqnakum wala tatghaw feehi fayahilla ʿalaykum ghadabee waman yahlil ʿalayhi ghadabee faqad hawa

    Ät av de goda ting som vi har försörjt er med men missbruka det inte så att ni drabbas av min vrede. Den som min vrede faller över går sannerligen under.

82. 20:82

    وَإِنِّى لَغَفَّارٌ لِّمَن تَابَ وَءَامَنَ وَعَمِلَ صَـٰلِحًا ثُمَّ ٱهْتَدَىٰ۝٨٢

    Wainnee laghaffarun liman taba waamana waʿamila salihan thumma ihtada

    Men för de som omvänder sig, följer tron, och handlar rättfärdigt och sedan förblir på den rätta vägen – för dessa är jag förvisso oändligt förlåtande.

83. 20:83

    ۞ وَمَآ أَعْجَلَكَ عَن قَوْمِكَ يَـٰمُوسَىٰ۝٨٣

    Wama aʿjalaka ʿan qawmika ya moosa

    ”Mose, vad fick dig att hasta hit före ditt folk?”

84. 20:84

    قَالَ هُمْ أُو۟لَآءِ عَلَىٰٓ أَثَرِى وَعَجِلْتُ إِلَيْكَ رَبِّ لِتَرْضَىٰ۝٨٤

    Qala hum olai ʿala atharee waʿajiltu ilayka rabbi litarda

    Han svarade: ”De är tätt bakom mig. Jag skyndade mig till dig, Herre, för att vinna ditt välbehag.”

85. 20:85

    قَالَ فَإِنَّا قَدْ فَتَنَّا قَوْمَكَ مِنۢ بَعْدِكَ وَأَضَلَّهُمُ ٱلسَّامِرِىُّ۝٨٥

    Qala fainna qad fatanna qawmaka min baʿdika waadallahumu alssamiriyyu

    Han sa: ”Medan du var borta satte vi ditt folk på prov, och Sāmirī ledde dem vilse.”

86. 20:86

    فَرَجَعَ مُوسَىٰٓ إِلَىٰ قَوْمِهِۦ غَضْبَـٰنَ أَسِفًا ۚ قَالَ يَـٰقَوْمِ أَلَمْ يَعِدْكُمْ رَبُّكُمْ وَعْدًا حَسَنًا ۚ أَفَطَالَ عَلَيْكُمُ ٱلْعَهْدُ أَمْ أَرَدتُّمْ أَن يَحِلَّ عَلَيْكُمْ غَضَبٌ مِّن رَّبِّكُمْ فَأَخْلَفْتُم مَّوْعِدِى۝٨٦

    Farajaʿa moosa ila qawmihi ghadbana asifan qala ya qawmi alam yaʿidkum rabbukum waʿdan hasanan afatala ʿalaykumu alʿahdu am aradtum an yahilla ʿalaykum ghadabun min rabbikum faakhlaftum mawʿidee

    Arg och besviken återvände Mose till sitt folk. Han sa: ”Mitt folk! Har inte er Herre gett er ett gott löfte? Har det gått så lång tid [att ni glömde bort det], eller var det för att ni ville att er Herres vrede skulle drabba er som ni bröt ert löfte till mig?”

87. 20:87

    قَالُوا۟ مَآ أَخْلَفْنَا مَوْعِدَكَ بِمَلْكِنَا وَلَـٰكِنَّا حُمِّلْنَآ أَوْزَارًا مِّن زِينَةِ ٱلْقَوْمِ فَقَذَفْنَـٰهَا فَكَذَٰلِكَ أَلْقَى ٱلسَّامِرِىُّ۝٨٧

    Qaloo ma akhlafna mawʿidaka bimalkina walakinna hummilna awzaran min zeenati alqawmi faqathafnaha fakathalika alqa alssamiriyyu

    De svarade: ”Vi bröt inte vårt löfte till dig av egen vilja men vi hade ålagts bördan att bära folkets smycken, så till slut kastade vi dem [i elden], och så gjorde även Sāmirī.”

88. 20:88

    فَأَخْرَجَ لَهُمْ عِجْلًا جَسَدًا لَّهُۥ خُوَارٌ فَقَالُوا۟ هَـٰذَآ إِلَـٰهُكُمْ وَإِلَـٰهُ مُوسَىٰ فَنَسِىَ۝٨٨

    Faakhraja lahum ʿijlan jasadan lahu khuwarun faqaloo hatha ilahukum wailahu moosa fanasiya

    Och [Sāmirī] framställde en kalvskulptur åt dem, som gav ifrån sig ett råmande ljud, varpå [vissa av] dem utbrast: ”Detta måste vara er och Moses gud som han har råkat lämna här!”

89. 20:89

    أَفَلَا يَرَوْنَ أَلَّا يَرْجِعُ إِلَيْهِمْ قَوْلًا وَلَا يَمْلِكُ لَهُمْ ضَرًّا وَلَا نَفْعًا۝٨٩

    Afala yarawna alla yarjiʿu ilayhim qawlan wala yamliku lahum darran wala nafʿan

    Men ser de inte att den inte kan tala till dem och inte heller skada eller gagna dem?

90. 20:90

    وَلَقَدْ قَالَ لَهُمْ هَـٰرُونُ مِن قَبْلُ يَـٰقَوْمِ إِنَّمَا فُتِنتُم بِهِۦ ۖ وَإِنَّ رَبَّكُمُ ٱلرَّحْمَـٰنُ فَٱتَّبِعُونِى وَأَطِيعُوٓا۟ أَمْرِى۝٩٠

    Walaqad qala lahum haroonu min qablu ya qawmi innama futintum bihi wainna rabbakumu alrrahmanu faittabiʿoonee waateeʿoo amree

    Och Aron hade redan tidigare sagt till dem: ”Mitt folk! Detta är bara en prövning för er. Er Herre är den Nåderike, så följ mig och lyd min befallning!”

91. 20:91

    قَالُوا۟ لَن نَّبْرَحَ عَلَيْهِ عَـٰكِفِينَ حَتَّىٰ يَرْجِعَ إِلَيْنَا مُوسَىٰ۝٩١

    Qaloo lan nabraha ʿalayhi ʿakifeena hatta yarjiʿa ilayna moosa

    De svarade: ”Vi kommer inte att sluta dyrka den förrän Mose återvänder till oss!”

92. 20:92

    قَالَ يَـٰهَـٰرُونُ مَا مَنَعَكَ إِذْ رَأَيْتَهُمْ ضَلُّوٓا۟۝٩٢

    Qala ya haroonu ma manaʿaka ith raaytahum dalloo

    [När Mose återvänt] sa han: ”Aron! När du såg att de gått vilse, vad hindrade dig då

93. 20:93

    أَلَّا تَتَّبِعَنِ ۖ أَفَعَصَيْتَ أَمْرِى۝٩٣

    Alla tattabiʿani afaʿasayta amree

    från att komma till mig? Har du satt dig över min befallning?”

94. 20:94

    قَالَ يَبْنَؤُمَّ لَا تَأْخُذْ بِلِحْيَتِى وَلَا بِرَأْسِىٓ ۖ إِنِّى خَشِيتُ أَن تَقُولَ فَرَّقْتَ بَيْنَ بَنِىٓ إِسْرَٰٓءِيلَ وَلَمْ تَرْقُبْ قَوْلِى۝٩٤

    Qala ya bna omma la takhuth bilihyatee wala birasee innee khasheetu an taqoola farraqta bayna banee israeela walam tarqub qawlee

    Han svarade: ”Min moders son! Dra inte i mitt skägg eller hår! Jag var rädd att du skulle säga att jag har splittrat israeliterna och inte följt dina instruktioner.”

95. 20:95

    قَالَ فَمَا خَطْبُكَ يَـٰسَـٰمِرِىُّ۝٩٥

    Qala fama khatbuka ya samiriyyu

    [Mose] sa: ”Och vad var din tanke med detta, Sāmirī?”

96. 20:96

    قَالَ بَصُرْتُ بِمَا لَمْ يَبْصُرُوا۟ بِهِۦ فَقَبَضْتُ قَبْضَةً مِّنْ أَثَرِ ٱلرَّسُولِ فَنَبَذْتُهَا وَكَذَٰلِكَ سَوَّلَتْ لِى نَفْسِى۝٩٦

    Qala basurtu bima lam yabsuroo bihi faqabadtu qabdatan min athari alrrasooli fanabathtuha wakathalika sawwalat lee nafsee

    Han svarade: ”Jag såg något som de andra inte kunde se, och så tog jag en handfull av budbäraren [Gabriels] spår och strödde det [över smyckena]. Ja, något inom mig drev mig till detta.”

97. 20:97

    قَالَ فَٱذْهَبْ فَإِنَّ لَكَ فِى ٱلْحَيَوٰةِ أَن تَقُولَ لَا مِسَاسَ ۖ وَإِنَّ لَكَ مَوْعِدًا لَّن تُخْلَفَهُۥ ۖ وَٱنظُرْ إِلَىٰٓ إِلَـٰهِكَ ٱلَّذِى ظَلْتَ عَلَيْهِ عَاكِفًا ۖ لَّنُحَرِّقَنَّهُۥ ثُمَّ لَنَنسِفَنَّهُۥ فِى ٱلْيَمِّ نَسْفًا۝٩٧

    Qala faithhab fainna laka fee alhayati an taqoola la misasa wainna laka mawʿidan lan tukhlafahu waonthur ila ilahika allathee thalta ʿalayhi ʿakifan lanuharriqannahu thumma lanansifannahu fee alyammi nasfan

    Han sa: ”Bort härifrån! I detta liv är [ditt straff att du ska vara utstött] och ropa: 'Kom inte nära mig!' Och du har en bestämd tid [för räkenskap i nästa liv] som du inte kan undkomma. Se nu på din gud, som du innerligt dyrkade – vi ska bränna den och sprida dess aska i havet.”

98. 20:98

    إِنَّمَآ إِلَـٰهُكُمُ ٱللَّهُ ٱلَّذِى لَآ إِلَـٰهَ إِلَّا هُوَ ۚ وَسِعَ كُلَّ شَىْءٍ عِلْمًا۝٩٨

    Innama ilahukumu Allahu allathee la ilaha illa huwa wasiʿa kulla shayin ʿilman

    Er ende [sanne] gud är Gud själv; endast han förtjänar dyrkan! Hans kunskap omfattar allt.

99. 20:99

    كَذَٰلِكَ نَقُصُّ عَلَيْكَ مِنْ أَنۢبَآءِ مَا قَدْ سَبَقَ ۚ وَقَدْ ءَاتَيْنَـٰكَ مِن لَّدُنَّا ذِكْرًا۝٩٩

    Kathalika naqussu ʿalayka min anbai ma qad sabaqa waqad ataynaka min ladunna thikran

    Så återger vi berättelser för dig om tidigare skeenden, och vi har skänkt dig en påminnelse från oss.

100. 20:100

     مَّنْ أَعْرَضَ عَنْهُ فَإِنَّهُۥ يَحْمِلُ يَوْمَ ٱلْقِيَـٰمَةِ وِزْرًا۝١٠٠

     Man aʿrada ʿanhu fainnahu yahmilu yawma alqiyamati wizran

     Den som vänder sig bort från den bär en tung börda på uppståndelsens dag.

101. 20:101

     خَـٰلِدِينَ فِيهِ ۖ وَسَآءَ لَهُمْ يَوْمَ ٱلْقِيَـٰمَةِ حِمْلًا۝١٠١

     Khalideena feehi wasaa lahum yawma alqiyamati himlan

     Deras [straff] ska fortsätta för evigt. Vilken förkastlig börda att bära på uppståndelsens dag!

102. 20:102

     يَوْمَ يُنفَخُ فِى ٱلصُّورِ ۚ وَنَحْشُرُ ٱلْمُجْرِمِينَ يَوْمَئِذٍ زُرْقًا۝١٠٢

     Yawma yunfakhu fee alssoori wanahshuru almujrimeena yawmaithin zurqan

     Den dagen ska det blåsas i hornet, och vi ska församla de obotfärdiga syndarna alldeles förblindade [av fasa].

103. 20:103

     يَتَخَـٰفَتُونَ بَيْنَهُمْ إِن لَّبِثْتُمْ إِلَّا عَشْرًا۝١٠٣

     Yatakhafatoona baynahum in labithtum illa ʿashran

     Och de kommer att viska till varandra: ”Ni tillbringade bara tio [dagar på jorden].”

104. 20:104

     نَّحْنُ أَعْلَمُ بِمَا يَقُولُونَ إِذْ يَقُولُ أَمْثَلُهُمْ طَرِيقَةً إِن لَّبِثْتُمْ إِلَّا يَوْمًا۝١٠٤

     Nahnu aʿlamu bima yaqooloona ith yaqoolu amthaluhum tareeqatan in labithtum illa yawman

     Vi har full vetskap om vad de ska säga när den med bäst omdöme bland dem säger: ”Ni vistades bara en dag!”

105. 20:105

     وَيَسْـَٔلُونَكَ عَنِ ٱلْجِبَالِ فَقُلْ يَنسِفُهَا رَبِّى نَسْفًا۝١٠٥

     Wayasaloonaka ʿani aljibali faqul yansifuha rabbee nasfan

     De frågar dig om bergen. Svara dem: ”Min Herre ska förvandla dem till stoft som han sedan sprider ut,

106. 20:106

     فَيَذَرُهَا قَاعًا صَفْصَفًا۝١٠٦

     Fayatharuha qaʿan safsafan

     och lämna [jorden] platt och slät,

107. 20:107

     لَّا تَرَىٰ فِيهَا عِوَجًا وَلَآ أَمْتًا۝١٠٧

     La tara feeha ʿiwajan wala amtan

     utan minsta antydan till kulle eller dal.”

108. 20:108

     يَوْمَئِذٍ يَتَّبِعُونَ ٱلدَّاعِىَ لَا عِوَجَ لَهُۥ ۖ وَخَشَعَتِ ٱلْأَصْوَاتُ لِلرَّحْمَـٰنِ فَلَا تَسْمَعُ إِلَّا هَمْسًا۝١٠٨

     Yawmaithin yattabiʿoona alddaʿiya la ʿiwaja lahu wakhashaʿati alaswatu lilrrahmani fala tasmaʿu illa hamsan

     Den dagen ska de hörsamma kallaren [till samlingsplatsen] utan möjlighet att avvika. Rösterna ska dämpas inför den Nåderike, och ingenting kommer att höras förutom ett svagt viskande.

109. 20:109

     يَوْمَئِذٍ لَّا تَنفَعُ ٱلشَّفَـٰعَةُ إِلَّا مَنْ أَذِنَ لَهُ ٱلرَّحْمَـٰنُ وَرَضِىَ لَهُۥ قَوْلًا۝١٠٩

     Yawmaithin la tanfaʿu alshshafaʿatu illa man athina lahu alrrahmanu waradiya lahu qawlan

     Den dagen ska ingen förbön vara till hjälp, förutom genom den som den Nåderike ger tillstånd och vars tal han är nöjd med.

110. 20:110

     يَعْلَمُ مَا بَيْنَ أَيْدِيهِمْ وَمَا خَلْفَهُمْ وَلَا يُحِيطُونَ بِهِۦ عِلْمًا۝١١٠

     Yaʿlamu ma bayna aydeehim wama khalfahum wala yuheetoona bihi ʿilman

     Han vet vad som väntar dem och vad de lämnat efter sig, men de kan aldrig nå full insikt om honom.

111. 20:111

     ۞ وَعَنَتِ ٱلْوُجُوهُ لِلْحَىِّ ٱلْقَيُّومِ ۖ وَقَدْ خَابَ مَنْ حَمَلَ ظُلْمًا۝١١١

     Waʿanati alwujoohu lilhayyi alqayyoomi waqad khaba man hamala thulman

     Alla ansikten ska sänkas i vördnad inför den evigt Levande; alltings Upprätthållare. Och den som bär med sig orättfärdighetens börda är dömd till undergång.

112. 20:112

     وَمَن يَعْمَلْ مِنَ ٱلصَّـٰلِحَـٰتِ وَهُوَ مُؤْمِنٌ فَلَا يَخَافُ ظُلْمًا وَلَا هَضْمًا۝١١٢

     Waman yaʿmal mina alssalihati wahuwa muminun fala yakhafu thulman wala hadman

     Men de troende som handlat rättfärdigt behöver inte frukta att bli orättvist behandlade eller att gå miste [om den utlovade belöningen].

113. 20:113

     وَكَذَٰلِكَ أَنزَلْنَـٰهُ قُرْءَانًا عَرَبِيًّا وَصَرَّفْنَا فِيهِ مِنَ ٱلْوَعِيدِ لَعَلَّهُمْ يَتَّقُونَ أَوْ يُحْدِثُ لَهُمْ ذِكْرًا۝١١٣

     Wakathalika anzalnahu quranan ʿarabiyyan wasarrafna feehi mina alwaʿeedi laʿallahum yattaqoona aw yuhdithu lahum thikran

     Sålunda har vi uppenbarat denna Koran på arabiska och framställt dess varningar på olika sätt, för att de må frukta Gud eller ta lärdom.

114. 20:114

     فَتَعَـٰلَى ٱللَّهُ ٱلْمَلِكُ ٱلْحَقُّ ۗ وَلَا تَعْجَلْ بِٱلْقُرْءَانِ مِن قَبْلِ أَن يُقْضَىٰٓ إِلَيْكَ وَحْيُهُۥ ۖ وَقُل رَّبِّ زِدْنِى عِلْمًا۝١١٤

     Fataʿala Allahu almaliku alhaqqu wala taʿjal bialqurani min qabli an yuqda ilayka wahyuhu waqul rabbi zidnee ʿilman

     Ja, upphöjd är Gud, den sanne Konungen! Och hasta inte med [att recitera] Koranen innan dess uppenbarelse fullbordats för dig, utan säg: ”Herre! Låt min kunskap växa.”

115. 20:115

     وَلَقَدْ عَهِدْنَآ إِلَىٰٓ ءَادَمَ مِن قَبْلُ فَنَسِىَ وَلَمْ نَجِدْ لَهُۥ عَزْمًا۝١١٥

     Walaqad ʿahidna ila adama min qablu fanasiya walam najid lahu ʿazman

     Vi hade tidigare förmanat Adam [att inte äta av trädet], men han glömde, och vi såg att han saknade fast beslutsamhet.

116. 20:116

     وَإِذْ قُلْنَا لِلْمَلَـٰٓئِكَةِ ٱسْجُدُوا۟ لِـَٔادَمَ فَسَجَدُوٓا۟ إِلَّآ إِبْلِيسَ أَبَىٰ۝١١٦

     Waith qulna lilmalaikati osjudoo liadama fasajadoo illa ibleesa aba

     Berätta om när vi sa till änglarna: ”Fall ned inför Adam!” De föll alla ned, utom Iblīs – han vägrade.

117. 20:117

     فَقُلْنَا يَـٰٓـَٔادَمُ إِنَّ هَـٰذَا عَدُوٌّ لَّكَ وَلِزَوْجِكَ فَلَا يُخْرِجَنَّكُمَا مِنَ ٱلْجَنَّةِ فَتَشْقَىٰٓ۝١١٧

     Faqulna ya adamu inna hatha ʿaduwwun laka walizawjika fala yukhrijannakuma mina aljannati fatashqa

     Då förkunnade vi: ”Adam! Han är en fiende till dig och din hustru. Låt honom inte driva er ut ur paradiset, för då går du en plågsam tid till mötes.

118. 20:118

     إِنَّ لَكَ أَلَّا تَجُوعَ فِيهَا وَلَا تَعْرَىٰ۝١١٨

     Inna laka alla tajooʿa feeha wala taʿra

     Där ska du varken känna hunger eller sakna något att skyla dig med.

119. 20:119

     وَأَنَّكَ لَا تَظْمَؤُا۟ فِيهَا وَلَا تَضْحَىٰ۝١١٩

     Waannaka la tathmao feeha wala tadha

     Och du ska inte heller känna törst där eller plågas av solens hetta.”

120. 20:120

     فَوَسْوَسَ إِلَيْهِ ٱلشَّيْطَـٰنُ قَالَ يَـٰٓـَٔادَمُ هَلْ أَدُلُّكَ عَلَىٰ شَجَرَةِ ٱلْخُلْدِ وَمُلْكٍ لَّا يَبْلَىٰ۝١٢٠

     Fawaswasa ilayhi alshshaytanu qala ya adamu hal adulluka ʿala shajarati alkhuldi wamulkin la yabla

     Men Satan förledde honom och sa: ”Adam, ska jag inte visa dig trädet [vars frukter] ger evigt liv och ett rike som aldrig tar slut?”

121. 20:121

     فَأَكَلَا مِنْهَا فَبَدَتْ لَهُمَا سَوْءَٰتُهُمَا وَطَفِقَا يَخْصِفَانِ عَلَيْهِمَا مِن وَرَقِ ٱلْجَنَّةِ ۚ وَعَصَىٰٓ ءَادَمُ رَبَّهُۥ فَغَوَىٰ۝١٢١

     Faakala minha fabadat lahuma sawatuhuma watafiqa yakhsifani ʿalayhima min waraqi aljannati waʿasa adamu rabbahu faghawa

     Och så åt de av det, och deras nakenhet blottades för dem, så de började täcka sig med löv från paradiset. Ja, Adam trotsade sin Herre och överträdde förbudet.

122. 20:122

     ثُمَّ ٱجْتَبَـٰهُ رَبُّهُۥ فَتَابَ عَلَيْهِ وَهَدَىٰ۝١٢٢

     Thumma ijtabahu rabbuhu fataba ʿalayhi wahada

     Men sedan utvalde hans Herre honom, godtog hans ånger och ledde honom på rätt väg.

123. 20:123

     قَالَ ٱهْبِطَا مِنْهَا جَمِيعًۢا ۖ بَعْضُكُمْ لِبَعْضٍ عَدُوٌّ ۖ فَإِمَّا يَأْتِيَنَّكُم مِّنِّى هُدًى فَمَنِ ٱتَّبَعَ هُدَاىَ فَلَا يَضِلُّ وَلَا يَشْقَىٰ۝١٢٣

     Qala ihbita minha jameeʿan baʿdukum libaʿdin ʿaduwwun faimma yatiyannakum minnee hudan famani ittabaʿa hudaya fala yadillu wala yashqa

     Han sa [till Adam och Eva]: ”Ned med er, båda två! Ni [och Satan] ska vara varandras fiender. När min vägledning når er ska den som följer den inte gå vilse eller gå under.”

124. 20:124

     وَمَنْ أَعْرَضَ عَن ذِكْرِى فَإِنَّ لَهُۥ مَعِيشَةً ضَنكًا وَنَحْشُرُهُۥ يَوْمَ ٱلْقِيَـٰمَةِ أَعْمَىٰ۝١٢٤

     Waman aʿrada ʿan thikree fainna lahu maʿeeshatan dankan wanahshuruhu yawma alqiyamati aʿman

     Men den som vänder sig bort från min påminnelse ska få ett liv präglat av elände, och på uppståndelsens dag ska vi låta honom uppstå blind.

125. 20:125

     قَالَ رَبِّ لِمَ حَشَرْتَنِىٓ أَعْمَىٰ وَقَدْ كُنتُ بَصِيرًا۝١٢٥

     Qala rabbi lima hashartanee aʿma waqad kuntu baseeran

     Han kommer att säga: ”Herre! Varför har du uppväckt mig blind? Jag som en gång såg!”

126. 20:126

     قَالَ كَذَٰلِكَ أَتَتْكَ ءَايَـٰتُنَا فَنَسِيتَهَا ۖ وَكَذَٰلِكَ ٱلْيَوْمَ تُنسَىٰ۝١٢٦

     Qala kathalika atatka ayatuna fanaseetaha wakathalika alyawma tunsa

     Han ska svara: ”Så är det för att du valde att ignorera våra budskap när de nådde dig, och på samma sätt ska du i dag ignoreras.”

127. 20:127

     وَكَذَٰلِكَ نَجْزِى مَنْ أَسْرَفَ وَلَمْ يُؤْمِنۢ بِـَٔايَـٰتِ رَبِّهِۦ ۚ وَلَعَذَابُ ٱلْـَٔاخِرَةِ أَشَدُّ وَأَبْقَىٰٓ۝١٢٧

     Wakathalika najzee man asrafa walam yumin biayati rabbihi walaʿathabu alakhirati ashaddu waabqa

     Ja, på så vis ska vi löna den som överträder alla gränser och inte tror på sin Herres budskap [i detta liv]. Och straffet i det kommande livet är ännu strängare och mer varaktigt.

128. 20:128

     أَفَلَمْ يَهْدِ لَهُمْ كَمْ أَهْلَكْنَا قَبْلَهُم مِّنَ ٱلْقُرُونِ يَمْشُونَ فِى مَسَـٰكِنِهِمْ ۗ إِنَّ فِى ذَٰلِكَ لَـَٔايَـٰتٍ لِّأُو۟لِى ٱلنُّهَىٰ۝١٢٨

     Afalam yahdi lahum kam ahlakna qablahum mina alqurooni yamshoona fee masakinihim inna fee thalika laayatin liolee alnnuha

     Har det inte blivit tydligt för dem hur många släkten vi har utplånat före dem, vars övergivna boplatser de nu passerar? Häri finns verkligen lärdomar för de insiktsfulla.

129. 20:129

     وَلَوْلَا كَلِمَةٌ سَبَقَتْ مِن رَّبِّكَ لَكَانَ لِزَامًا وَأَجَلٌ مُّسَمًّى۝١٢٩

     Walawla kalimatun sabaqat min rabbika lakana lizaman waajalun musamman

     Om det inte vore för ett tidigare beslut från din Herre [att skjuta upp straffet] till en fastställd tid skulle det oundvikligen redan ha drabbat dem.

130. 20:130

     فَٱصْبِرْ عَلَىٰ مَا يَقُولُونَ وَسَبِّحْ بِحَمْدِ رَبِّكَ قَبْلَ طُلُوعِ ٱلشَّمْسِ وَقَبْلَ غُرُوبِهَا ۖ وَمِنْ ءَانَآئِ ٱلَّيْلِ فَسَبِّحْ وَأَطْرَافَ ٱلنَّهَارِ لَعَلَّكَ تَرْضَىٰ۝١٣٠

     Faisbir ʿala ma yaqooloona wasabbih bihamdi rabbika qabla tulooʿi alshshamsi waqabla ghuroobiha wamin anai allayli fasabbih waatrafa alnnahari laʿallaka tarda

     Ha därför tålamod med vad de säger och upphöj din Herre och prisa hans lov före soluppgång och solnedgång, och under nattens timmar samt vid dagens början och slut, så att du må finna tillfredsställelse.

131. 20:131

     وَلَا تَمُدَّنَّ عَيْنَيْكَ إِلَىٰ مَا مَتَّعْنَا بِهِۦٓ أَزْوَٰجًا مِّنْهُمْ زَهْرَةَ ٱلْحَيَوٰةِ ٱلدُّنْيَا لِنَفْتِنَهُمْ فِيهِ ۚ وَرِزْقُ رَبِّكَ خَيْرٌ وَأَبْقَىٰ۝١٣١

     Wala tamuddanna ʿaynayka ila ma mattaʿna bihi azwajan minhum zahrata alhayati alddunya linaftinahum feehi warizqu rabbika khayrun waabqa

     Fäst inte din blick vid de världsliga fröjder som vi låter vissa av dem njuta av för att pröva dem. Din Herres belöning är bättre och mer bestående.

132. 20:132

     وَأْمُرْ أَهْلَكَ بِٱلصَّلَوٰةِ وَٱصْطَبِرْ عَلَيْهَا ۖ لَا نَسْـَٔلُكَ رِزْقًا ۖ نَّحْنُ نَرْزُقُكَ ۗ وَٱلْعَـٰقِبَةُ لِلتَّقْوَىٰ۝١٣٢

     Wamur ahlaka bialssalati waistabir ʿalayha la nasaluka rizqan nahnu narzuquka waalʿaqibatu lilttaqwa

     Uppmana din familj att förrätta bönen och håll själv fast vid den. Vi begär inte någon försörjning från dig; det är vi som försörjer dig. Den goda utgången är för de gudfruktiga.

133. 20:133

     وَقَالُوا۟ لَوْلَا يَأْتِينَا بِـَٔايَةٍ مِّن رَّبِّهِۦٓ ۚ أَوَلَمْ تَأْتِهِم بَيِّنَةُ مَا فِى ٱلصُّحُفِ ٱلْأُولَىٰ۝١٣٣

     Waqaloo lawla yateena biayatin min rabbihi awalam tatihim bayyinatu ma fee alssuhufi aloola

     De frågar: "Varför kommer han inte till oss med ett tecken från sin Herre?" Har de inte redan fått ett klart bevis som bekräftar de tidigare skrifterna?

134. 20:134

     وَلَوْ أَنَّآ أَهْلَكْنَـٰهُم بِعَذَابٍ مِّن قَبْلِهِۦ لَقَالُوا۟ رَبَّنَا لَوْلَآ أَرْسَلْتَ إِلَيْنَا رَسُولًا فَنَتَّبِعَ ءَايَـٰتِكَ مِن قَبْلِ أَن نَّذِلَّ وَنَخْزَىٰ۝١٣٤

     Walaw anna ahlaknahum biʿathabin min qablihi laqaloo rabbana lawla arsalta ilayna rasoolan fanattabiʿa ayatika min qabli an nathilla wanakhza

     Hade vi utplånat dem med ett straff dessförinnan hade de sagt: "Herre! Om du sänt oss ett sändebud hade vi följt dina tecken innan vi förödmjukades och vanärades."

135. 20:135

     قُلْ كُلٌّ مُّتَرَبِّصٌ فَتَرَبَّصُوا۟ ۖ فَسَتَعْلَمُونَ مَنْ أَصْحَـٰبُ ٱلصِّرَٰطِ ٱلسَّوِىِّ وَمَنِ ٱهْتَدَىٰ۝١٣٥

     Qul kullun mutarabbisun fatarabbasoo fasataʿlamoona man ashabu alssirati alssawiyyi wamani ihtada

     Säg: "Alla väntar vi [på vad som ska ske], så vänta ni också! Snart ska ni få veta vem som följde den rätta vägen och var sant vägledd."