Sura Al-Qasas på svenska

Hela sura Al-Qasas: arabiska, svensk översättning och translitteration

1. 28:1

   طسٓمٓ۝١

   Taseenmeem

   Ṭā Sīn Mīm.¹

   Fotnoter

   [1] Se fotnoten till vers 1 i sura al-Baqarah.
2. 28:2

   تِلْكَ ءَايَـٰتُ ٱلْكِتَـٰبِ ٱلْمُبِينِ۝٢

   Tilka ayatu alkitabi almubeeni

   Dessa är den klargörande skriftens verser.

3. 28:3

   نَتْلُوا۟ عَلَيْكَ مِن نَّبَإِ مُوسَىٰ وَفِرْعَوْنَ بِٱلْحَقِّ لِقَوْمٍ يُؤْمِنُونَ۝٣

   Natloo ʿalayka min nabai moosa wafirʿawna bialhaqqi liqawmin yuminoona

   Vi återger för dig den sanna berättelsen om Mose och Farao, till nytta för de som tror.

4. 28:4

   إِنَّ فِرْعَوْنَ عَلَا فِى ٱلْأَرْضِ وَجَعَلَ أَهْلَهَا شِيَعًا يَسْتَضْعِفُ طَآئِفَةً مِّنْهُمْ يُذَبِّحُ أَبْنَآءَهُمْ وَيَسْتَحْىِۦ نِسَآءَهُمْ ۚ إِنَّهُۥ كَانَ مِنَ ٱلْمُفْسِدِينَ۝٤

   Inna firʿawna ʿala fee alardi wajaʿala ahlaha shiyaʿan yastadʿifu taifatan minhum yuthabbihu abnaahum wayastahyee nisaahum innahu kana mina almufsideena

   Farao härskade som en tyrann över sitt land och delade in dess folk i olika grupper. En grupp förtryckte han genom att slakta deras söner medan han lät deras döttrar leva. Han var verkligen en som spred fördärv.

5. 28:5

   وَنُرِيدُ أَن نَّمُنَّ عَلَى ٱلَّذِينَ ٱسْتُضْعِفُوا۟ فِى ٱلْأَرْضِ وَنَجْعَلَهُمْ أَئِمَّةً وَنَجْعَلَهُمُ ٱلْوَٰرِثِينَ۝٥

   Wanureedu an namunna ʿala allatheena istudʿifoo fee alardi wanajʿalahum aimmatan wanajʿalahumu alwaritheena

   Men vi ville skänka vår ynnest åt de förtryckta i landet och upphöja dem till ledare och låta dem ta över [landet],

6. 28:6

   وَنُمَكِّنَ لَهُمْ فِى ٱلْأَرْضِ وَنُرِىَ فِرْعَوْنَ وَهَـٰمَـٰنَ وَجُنُودَهُمَا مِنْهُم مَّا كَانُوا۟ يَحْذَرُونَ۝٦

   Wanumakkina lahum fee alardi wanuriya firʿawna wahamana wajunoodahuma minhum ma kanoo yahtharoona

   och ge dem auktoritet på jorden, och genom dem låta Farao, Hāmān och deras trupper erfara [förlusten av sitt kungadöme] vilket de så fasat för.

7. 28:7

   وَأَوْحَيْنَآ إِلَىٰٓ أُمِّ مُوسَىٰٓ أَنْ أَرْضِعِيهِ ۖ فَإِذَا خِفْتِ عَلَيْهِ فَأَلْقِيهِ فِى ٱلْيَمِّ وَلَا تَخَافِى وَلَا تَحْزَنِىٓ ۖ إِنَّا رَآدُّوهُ إِلَيْكِ وَجَاعِلُوهُ مِنَ ٱلْمُرْسَلِينَ۝٧

   Waawhayna ila ommi moosa an ardiʿeehi faitha khifti ʿalayhi faalqeehi fee alyammi wala takhafee wala tahzanee inna raddoohu ilayki wajaʿiloohu mina almursaleena

   Till Moses mor ingav vi: ”Amma honom, men när du börjar frukta för honom [ska du lägga honom i en korg och] placera den i floden. Var inte rädd och sörj inte; vi ska återföra honom till dig och göra honom till ett av våra sändebud.”

8. 28:8

   فَٱلْتَقَطَهُۥٓ ءَالُ فِرْعَوْنَ لِيَكُونَ لَهُمْ عَدُوًّا وَحَزَنًا ۗ إِنَّ فِرْعَوْنَ وَهَـٰمَـٰنَ وَجُنُودَهُمَا كَانُوا۟ خَـٰطِـِٔينَ۝٨

   Failtaqatahu alu firʿawna liyakoona lahum ʿaduwwan wahazanan inna firʿawna wahamana wajunoodahuma kanoo khatieena

   [Hon gjorde detta] och Faraos familj plockade upp honom, [men han var ämnad] att bli deras fiende och stora bedrövelse. Farao, Hāmān och deras trupper var verkligen syndare utan gräns.

9. 28:9

   وَقَالَتِ ٱمْرَأَتُ فِرْعَوْنَ قُرَّتُ عَيْنٍ لِّى وَلَكَ ۖ لَا تَقْتُلُوهُ عَسَىٰٓ أَن يَنفَعَنَآ أَوْ نَتَّخِذَهُۥ وَلَدًا وَهُمْ لَا يَشْعُرُونَ۝٩

   Waqalati imraatu firʿawna qurratu ʿaynin lee walaka la taqtuloohu ʿasa an yanfaʿana aw nattakhithahu waladan wahum la yashʿuroona

   Faraos hustru sa: ”Han kan bli en källa till glädje för oss båda! Döda honom inte; kanske han kan vara till nytta för oss, eller så kan vi ta honom till oss som vår egen son.” De kunde ju inte veta!

10. 28:10

    وَأَصْبَحَ فُؤَادُ أُمِّ مُوسَىٰ فَـٰرِغًا ۖ إِن كَادَتْ لَتُبْدِى بِهِۦ لَوْلَآ أَن رَّبَطْنَا عَلَىٰ قَلْبِهَا لِتَكُونَ مِنَ ٱلْمُؤْمِنِينَ۝١٠

    Waasbaha fuadu ommi moosa farighan in kadat latubdee bihi lawla an rabatna ʿala qalbiha litakoona mina almumineena

    Moses mors hjärta upplevde en bottenlös tomhet. Hon var nära att avslöja [sanningen om honom] men vi stärkte hennes hjärta så att hon skulle kunna vara en sann troende.

11. 28:11

    وَقَالَتْ لِأُخْتِهِۦ قُصِّيهِ ۖ فَبَصُرَتْ بِهِۦ عَن جُنُبٍ وَهُمْ لَا يَشْعُرُونَ۝١١

    Waqalat liokhtihi qusseehi fabasurat bihi ʿan junubin wahum la yashʿuroona

    Och hon sa till hans syster: ”Följ efter honom!” Så hon iakttog honom på avstånd utan att de märkte det.

12. 28:12

    ۞ وَحَرَّمْنَا عَلَيْهِ ٱلْمَرَاضِعَ مِن قَبْلُ فَقَالَتْ هَلْ أَدُلُّكُمْ عَلَىٰٓ أَهْلِ بَيْتٍ يَكْفُلُونَهُۥ لَكُمْ وَهُمْ لَهُۥ نَـٰصِحُونَ۝١٢

    Waharramna ʿalayhi almaradiʿa min qablu faqalat hal adullukum ʿala ahli baytin yakfuloonahu lakum wahum lahu nasihoona

    Vi hade redan tidigare fått honom att vägra alla ammor och [när systern såg det] sa hon: ”Ska jag visa er en familj som kan ta hand om honom åt er och som kommer att vara goda mot honom?”

13. 28:13

    فَرَدَدْنَـٰهُ إِلَىٰٓ أُمِّهِۦ كَىْ تَقَرَّ عَيْنُهَا وَلَا تَحْزَنَ وَلِتَعْلَمَ أَنَّ وَعْدَ ٱللَّهِ حَقٌّ وَلَـٰكِنَّ أَكْثَرَهُمْ لَا يَعْلَمُونَ۝١٣

    Faradadnahu ila ommihi kay taqarra ʿaynuha wala tahzana walitaʿlama anna waʿda Allahi haqqun walakinna aktharahum la yaʿlamoona

    Så återförenade vi honom med hans mor för att glädja henne och stilla hennes sorg, och för att hon skulle veta att Guds löfte är sant. Men de flesta av dem vet inte det.

14. 28:14

    وَلَمَّا بَلَغَ أَشُدَّهُۥ وَٱسْتَوَىٰٓ ءَاتَيْنَـٰهُ حُكْمًا وَعِلْمًا ۚ وَكَذَٰلِكَ نَجْزِى ٱلْمُحْسِنِينَ۝١٤

    Walamma balagha ashuddahu waistawa ataynahu hukman waʿilman wakathalika najzee almuhsineena

    Och när han nått vuxen ålder och mognat skänkte vi honom insikt och kunskap. Så belönar vi de som gör gott.

15. 28:15

    وَدَخَلَ ٱلْمَدِينَةَ عَلَىٰ حِينِ غَفْلَةٍ مِّنْ أَهْلِهَا فَوَجَدَ فِيهَا رَجُلَيْنِ يَقْتَتِلَانِ هَـٰذَا مِن شِيعَتِهِۦ وَهَـٰذَا مِنْ عَدُوِّهِۦ ۖ فَٱسْتَغَـٰثَهُ ٱلَّذِى مِن شِيعَتِهِۦ عَلَى ٱلَّذِى مِنْ عَدُوِّهِۦ فَوَكَزَهُۥ مُوسَىٰ فَقَضَىٰ عَلَيْهِ ۖ قَالَ هَـٰذَا مِنْ عَمَلِ ٱلشَّيْطَـٰنِ ۖ إِنَّهُۥ عَدُوٌّ مُّضِلٌّ مُّبِينٌ۝١٥

    Wadakhala almadeenata ʿala heeni ghaflatin min ahliha fawajada feeha rajulayni yaqtatilani hatha min sheeʿatihi wahatha min ʿaduwwihi faistaghathahu allathee min sheeʿatihi ʿala allathee min ʿaduwwihi fawakazahu moosa faqada ʿalayhi qala hatha min ʿamali alshshaytani innahu ʿaduwwun mudillun mubeenun

    [En dag] gick han in i staden medan dess invånare [vilade och] var ouppmärksamma. Där såg han två män i slagsmål – en från hans eget folk och en från hans fiender. Hans landsman ropade på hjälp mot sin motståndare så Mose slog till honom – och han dog. Han sa: ”Detta är Satans verk! Han är en uppenbar fiende som alltid vilseleder folk.”

16. 28:16

    قَالَ رَبِّ إِنِّى ظَلَمْتُ نَفْسِى فَٱغْفِرْ لِى فَغَفَرَ لَهُۥٓ ۚ إِنَّهُۥ هُوَ ٱلْغَفُورُ ٱلرَّحِيمُ۝١٦

    Qala rabbi innee thalamtu nafsee faighfir lee faghafara lahu innahu huwa alghafooru alrraheemu

    Han bad: ”Herre! Jag har gjort mig själv orätt, förlåt mig!” Och han förlät honom; han är förvisso den ständigt Förlåtande, den Barmhärtige.

17. 28:17

    قَالَ رَبِّ بِمَآ أَنْعَمْتَ عَلَىَّ فَلَنْ أَكُونَ ظَهِيرًا لِّلْمُجْرِمِينَ۝١٧

    Qala rabbi bima anʿamta ʿalayya falan akoona thaheeran lilmujrimeena

    Han sa: ”Herre! För dina välgärningar över mig ska jag aldrig mer stötta förbrytare.”

18. 28:18

    فَأَصْبَحَ فِى ٱلْمَدِينَةِ خَآئِفًا يَتَرَقَّبُ فَإِذَا ٱلَّذِى ٱسْتَنصَرَهُۥ بِٱلْأَمْسِ يَسْتَصْرِخُهُۥ ۚ قَالَ لَهُۥ مُوسَىٰٓ إِنَّكَ لَغَوِىٌّ مُّبِينٌ۝١٨

    Faasbaha fee almadeenati khaifan yataraqqabu faitha allathee istansarahu bialamsi yastasrikhuhu qala lahu moosa innaka laghawiyyun mubeenun

    Dagen därpå vaknade han upp i staden, rädd och på sin vakt. Plötsligt ropade den man på honom, som dagen innan sökt hans hjälp. Mose sa till honom: ”Du är uppenbarligen en riktig bråkmakare!”

19. 28:19

    فَلَمَّآ أَنْ أَرَادَ أَن يَبْطِشَ بِٱلَّذِى هُوَ عَدُوٌّ لَّهُمَا قَالَ يَـٰمُوسَىٰٓ أَتُرِيدُ أَن تَقْتُلَنِى كَمَا قَتَلْتَ نَفْسًۢا بِٱلْأَمْسِ ۖ إِن تُرِيدُ إِلَّآ أَن تَكُونَ جَبَّارًا فِى ٱلْأَرْضِ وَمَا تُرِيدُ أَن تَكُونَ مِنَ ٱلْمُصْلِحِينَ۝١٩

    Falamma an arada an yabtisha biallathee huwa ʿaduwwun lahuma qala ya moosa atureedu an taqtulanee kama qatalta nafsan bialamsi in tureedu illa an takoona jabbaran fee alardi wama tureedu an takoona mina almusliheena

    Just när Mose höjde sin hand mot deras gemensamma fiende sa denne: ”Mose! Ska du döda mig så som du dödade mannen i går? Du vill bara härska med våld här i landet och du vill inte skapa försoning!”

20. 28:20

    وَجَآءَ رَجُلٌ مِّنْ أَقْصَا ٱلْمَدِينَةِ يَسْعَىٰ قَالَ يَـٰمُوسَىٰٓ إِنَّ ٱلْمَلَأَ يَأْتَمِرُونَ بِكَ لِيَقْتُلُوكَ فَٱخْرُجْ إِنِّى لَكَ مِنَ ٱلنَّـٰصِحِينَ۝٢٠

    Wajaa rajulun min aqsa almadeenati yasʿa qala ya moosa inna almalaa yatamiroona bika liyaqtulooka faokhruj innee laka mina alnnasiheena

    Då kom en man springande från stadens utkant och utbrast: ”Mose! Ledarna planerar att döda dig, så ge dig av! Jag råder dig i all välmening.”

21. 28:21

    فَخَرَجَ مِنْهَا خَآئِفًا يَتَرَقَّبُ ۖ قَالَ رَبِّ نَجِّنِى مِنَ ٱلْقَوْمِ ٱلظَّـٰلِمِينَ۝٢١

    Fakharaja minha khaifan yataraqqabu qala rabbi najjinee mina alqawmi alththalimeena

    Så han flydde, rädd och på sin vakt och han bad: ”Herre! Rädda mig från detta förtryckande folk.”

22. 28:22

    وَلَمَّا تَوَجَّهَ تِلْقَآءَ مَدْيَنَ قَالَ عَسَىٰ رَبِّىٓ أَن يَهْدِيَنِى سَوَآءَ ٱلسَّبِيلِ۝٢٢

    Walamma tawajjaha tilqaa madyana qala ʿasa rabbee an yahdiyanee sawaa alssabeeli

    När han sedan satte kurs mot Midjan sa han: ”Min Herre ska nog leda mig på rätt väg.”

23. 28:23

    وَلَمَّا وَرَدَ مَآءَ مَدْيَنَ وَجَدَ عَلَيْهِ أُمَّةً مِّنَ ٱلنَّاسِ يَسْقُونَ وَوَجَدَ مِن دُونِهِمُ ٱمْرَأَتَيْنِ تَذُودَانِ ۖ قَالَ مَا خَطْبُكُمَا ۖ قَالَتَا لَا نَسْقِى حَتَّىٰ يُصْدِرَ ٱلرِّعَآءُ ۖ وَأَبُونَا شَيْخٌ كَبِيرٌ۝٢٣

    Walamma warada maa madyana wajada ʿalayhi ommatan mina alnnasi yasqoona wawajada min doonihimu imraatayni tathoodani qala ma khatbukuma qalata la nasqee hatta yusdira alrriʿao waaboona shaykhun kabeerun

    När han nått Midjans vattenhål såg han en grupp människor låta [sin boskap] dricka och två kvinnor som höll sin boskap på avstånd. ”Vad står på?” frågade han. De svarade: ”Vi kan inte låta [våra djur] dricka förrän herdarna är klara och vår far är en mycket gammal man.”

24. 28:24

    فَسَقَىٰ لَهُمَا ثُمَّ تَوَلَّىٰٓ إِلَى ٱلظِّلِّ فَقَالَ رَبِّ إِنِّى لِمَآ أَنزَلْتَ إِلَىَّ مِنْ خَيْرٍ فَقِيرٌ۝٢٤

    Fasaqa lahuma thumma tawalla ila alththilli faqala rabbi innee lima anzalta ilayya min khayrin faqeerun

    Då såg han till att deras [djur] kunde dricka och drog sig sedan undan till en skuggig plats och sa: ”Herre! Jag är i stort behov av det goda du skänker mig.”

25. 28:25

    فَجَآءَتْهُ إِحْدَىٰهُمَا تَمْشِى عَلَى ٱسْتِحْيَآءٍ قَالَتْ إِنَّ أَبِى يَدْعُوكَ لِيَجْزِيَكَ أَجْرَ مَا سَقَيْتَ لَنَا ۚ فَلَمَّا جَآءَهُۥ وَقَصَّ عَلَيْهِ ٱلْقَصَصَ قَالَ لَا تَخَفْ ۖ نَجَوْتَ مِنَ ٱلْقَوْمِ ٱلظَّـٰلِمِينَ۝٢٥

    Fajaathu ihdahuma tamshee ʿala istihyain qalat inna abee yadʿooka liyajziyaka ajra ma saqayta lana falamma jaahu waqassa ʿalayhi alqasasa qala la takhaf najawta mina alqawmi alththalimeena

    Därefter närmade sig en av kvinnorna blygsamt och sa: ”Min far vill träffa och återgälda dig för att du hjälpte [våra djur] att dricka.” När han mötte honom och berättade om sin situation sa [fadern]: ”Var inte rädd. Här är du säker från förtryckarna.”

26. 28:26

    قَالَتْ إِحْدَىٰهُمَا يَـٰٓأَبَتِ ٱسْتَـْٔجِرْهُ ۖ إِنَّ خَيْرَ مَنِ ٱسْتَـْٔجَرْتَ ٱلْقَوِىُّ ٱلْأَمِينُ۝٢٦

    Qalat ihdahuma ya abati istajirhu inna khayra mani istajarta alqawiyyu alameenu

    En av döttrarna föreslog: ”Far, anställ honom! Ingen kan vara bättre lämpad än någon som är både stark och pålitlig.”

27. 28:27

    قَالَ إِنِّىٓ أُرِيدُ أَنْ أُنكِحَكَ إِحْدَى ٱبْنَتَىَّ هَـٰتَيْنِ عَلَىٰٓ أَن تَأْجُرَنِى ثَمَـٰنِىَ حِجَجٍ ۖ فَإِنْ أَتْمَمْتَ عَشْرًا فَمِنْ عِندِكَ ۖ وَمَآ أُرِيدُ أَنْ أَشُقَّ عَلَيْكَ ۚ سَتَجِدُنِىٓ إِن شَآءَ ٱللَّهُ مِنَ ٱلصَّـٰلِحِينَ۝٢٧

    Qala innee oreedu an onkihaka ihda ibnatayya hatayni ʿala an tajuranee thamaniya hijajin fain atmamta ʿashran famin ʿindika wama oreedu an ashuqqa ʿalayka satajidunee in shaa Allahu mina alssaliheena

    [Fadern] sa: ”Jag önskar att du gifter dig med en av mina döttrar mot att du arbetar för mig i åtta år, och om du vill får du gärna fullgöra tio. Jag vill inte göra det svårt för dig, och om Gud vill ska du se att jag är en ärlig man.”

28. 28:28

    قَالَ ذَٰلِكَ بَيْنِى وَبَيْنَكَ ۖ أَيَّمَا ٱلْأَجَلَيْنِ قَضَيْتُ فَلَا عُدْوَٰنَ عَلَىَّ ۖ وَٱللَّهُ عَلَىٰ مَا نَقُولُ وَكِيلٌ۝٢٨

    Qala thalika baynee wabaynaka ayyama alajalayni qadaytu fala ʿudwana ʿalayya waAllahu ʿala ma naqoolu wakeelun

    [Mose] sa: ”Låt det vara vårt avtal. Oavsett vilken av de två perioderna jag fullgör ska jag inte krävas på mer. Gud är vittne till vår uppgörelse.”

29. 28:29

    ۞ فَلَمَّا قَضَىٰ مُوسَى ٱلْأَجَلَ وَسَارَ بِأَهْلِهِۦٓ ءَانَسَ مِن جَانِبِ ٱلطُّورِ نَارًا قَالَ لِأَهْلِهِ ٱمْكُثُوٓا۟ إِنِّىٓ ءَانَسْتُ نَارًا لَّعَلِّىٓ ءَاتِيكُم مِّنْهَا بِخَبَرٍ أَوْ جَذْوَةٍ مِّنَ ٱلنَّارِ لَعَلَّكُمْ تَصْطَلُونَ۝٢٩

    Falamma qada moosaalajala wasara biahlihi anasa min janibi alttoori naran qala liahlihi omkuthoo innee anastu naran laʿallee ateekum minha bikhabarin aw jathwatin mina alnnari laʿallakum tastaloona

    Efter att Mose fullgjort tjänsteåren for han iväg med sin familj och såg så en eld vid sidan av ett berg. Han sa till sin familj: ”Stanna här, jag har skymtat en eld. Kanske kan jag hämta information till er därifrån eller en glödande fackla från elden så att ni kan värma er.”

30. 28:30

    فَلَمَّآ أَتَىٰهَا نُودِىَ مِن شَـٰطِئِ ٱلْوَادِ ٱلْأَيْمَنِ فِى ٱلْبُقْعَةِ ٱلْمُبَـٰرَكَةِ مِنَ ٱلشَّجَرَةِ أَن يَـٰمُوسَىٰٓ إِنِّىٓ أَنَا ٱللَّهُ رَبُّ ٱلْعَـٰلَمِينَ۝٣٠

    Falamma ataha noodiya min shatii alwadi alaymani fee albuqʿati almubarakati mina alshshajarati an ya moosa innee ana Allahu rabbu alʿalameena

    När han nått fram hördes ett rop från dalens högra sida, intill ett träd på det välsignade området: ”Mose! Det är jag, Gud, världarnas Herre!

31. 28:31

    وَأَنْ أَلْقِ عَصَاكَ ۖ فَلَمَّا رَءَاهَا تَهْتَزُّ كَأَنَّهَا جَآنٌّ وَلَّىٰ مُدْبِرًا وَلَمْ يُعَقِّبْ ۚ يَـٰمُوسَىٰٓ أَقْبِلْ وَلَا تَخَفْ ۖ إِنَّكَ مِنَ ٱلْـَٔامِنِينَ۝٣١

    Waan alqi ʿasaka falamma raaha tahtazzu kaannaha jannun walla mudbiran walam yuʿaqqib ya moosa aqbil wala takhaf innaka mina alamineena

    Kasta din stav!” Men när han såg den slingra sig som en orm vände han sig om och sprang, utan att se tillbaka. [Gud sa då:] ”Mose! Kom tillbaka och var inte rädd – du är i säkerhet.

32. 28:32

    ٱسْلُكْ يَدَكَ فِى جَيْبِكَ تَخْرُجْ بَيْضَآءَ مِنْ غَيْرِ سُوٓءٍ وَٱضْمُمْ إِلَيْكَ جَنَاحَكَ مِنَ ٱلرَّهْبِ ۖ فَذَٰنِكَ بُرْهَـٰنَانِ مِن رَّبِّكَ إِلَىٰ فِرْعَوْنَ وَمَلَإِي۟هِۦٓ ۚ إِنَّهُمْ كَانُوا۟ قَوْمًا فَـٰسِقِينَ۝٣٢

    Osluk yadaka fee jaybika takhruj baydaa min ghayri sooin waodmum ilayka janahaka mina alrrahbi fathanika burhanani min rabbika ila firʿawna wamalaihi innahum kanoo qawman fasiqeena

    För in handen i sidoöppningen [på dina kläder]; den ska komma ut skinande vit, utan minsta men. Och håll armen intill dig för att stilla din rädsla. Dessa är två av din Herres tecken till Farao och hans stormän; de är verkligen ett trotsigt folk.”

33. 28:33

    قَالَ رَبِّ إِنِّى قَتَلْتُ مِنْهُمْ نَفْسًا فَأَخَافُ أَن يَقْتُلُونِ۝٣٣

    Qala rabbi innee qataltu minhum nafsan faakhafu an yaqtulooni

    Mose sa: ”Herre, jag dödade en av dem och fruktar nu att de ska döda mig.

34. 28:34

    وَأَخِى هَـٰرُونُ هُوَ أَفْصَحُ مِنِّى لِسَانًا فَأَرْسِلْهُ مَعِىَ رِدْءًا يُصَدِّقُنِىٓ ۖ إِنِّىٓ أَخَافُ أَن يُكَذِّبُونِ۝٣٤

    Waakhee haroonu huwa afsahu minnee lisanan faarsilhu maʿiya ridan yusaddiqunee innee akhafu an yukaththibooni

    Min bror, Aron, är mer vältalig än jag, så låt honom följa med mig som stöd, och så att han kan bekräfta mina ord. Jag fruktar verkligen att de kommer att avvisa mig.”

35. 28:35

    قَالَ سَنَشُدُّ عَضُدَكَ بِأَخِيكَ وَنَجْعَلُ لَكُمَا سُلْطَـٰنًا فَلَا يَصِلُونَ إِلَيْكُمَا ۚ بِـَٔايَـٰتِنَآ أَنتُمَا وَمَنِ ٱتَّبَعَكُمَا ٱلْغَـٰلِبُونَ۝٣٥

    Qala sanashuddu ʿadudaka biakheeka wanajʿalu lakuma sultanan fala yasiloona ilaykuma biayatina antuma wamani ittabaʿakuma alghaliboona

    [Gud] svarade: ”Vi ska stärka dig genom din bror och förse er båda med bevis [till stöd för ert kall] och de kommer inte kunna vålla er skada. Genom våra tecken kommer ni och de som följer er att segra.”

36. 28:36

    فَلَمَّا جَآءَهُم مُّوسَىٰ بِـَٔايَـٰتِنَا بَيِّنَـٰتٍ قَالُوا۟ مَا هَـٰذَآ إِلَّا سِحْرٌ مُّفْتَرًى وَمَا سَمِعْنَا بِهَـٰذَا فِىٓ ءَابَآئِنَا ٱلْأَوَّلِينَ۝٣٦

    Falamma jaahum moosa biayatina bayyinatin qaloo ma hatha illa sihrun muftaran wama samiʿna bihatha fee abaina alawwaleena

    När Mose kom till dem med våra klara tecken sa de: ”Detta är bara magiska påfund och vi har inte hört talas om detta bland våra förfäder.”

37. 28:37

    وَقَالَ مُوسَىٰ رَبِّىٓ أَعْلَمُ بِمَن جَآءَ بِٱلْهُدَىٰ مِنْ عِندِهِۦ وَمَن تَكُونُ لَهُۥ عَـٰقِبَةُ ٱلدَّارِ ۖ إِنَّهُۥ لَا يُفْلِحُ ٱلظَّـٰلِمُونَ۝٣٧

    Waqala moosa rabbee aʿlamu biman jaa bialhuda min ʿindihi waman takoonu lahu ʿaqibatu alddari innahu la yuflihu alththalimoona

    Mose svarade: ”Min Herre känner bäst till vem som kommer med vägledning från honom och vem som ska få ett gott slut i nästa liv. Det ska inte gå väl för de orättfärdiga.”

38. 28:38

    وَقَالَ فِرْعَوْنُ يَـٰٓأَيُّهَا ٱلْمَلَأُ مَا عَلِمْتُ لَكُم مِّنْ إِلَـٰهٍ غَيْرِى فَأَوْقِدْ لِى يَـٰهَـٰمَـٰنُ عَلَى ٱلطِّينِ فَٱجْعَل لِّى صَرْحًا لَّعَلِّىٓ أَطَّلِعُ إِلَىٰٓ إِلَـٰهِ مُوسَىٰ وَإِنِّى لَأَظُنُّهُۥ مِنَ ٱلْكَـٰذِبِينَ۝٣٨

    Waqala firʿawnu ya ayyuha almalao ma ʿalimtu lakum min ilahin ghayree faawqid lee ya hamanu ʿala altteeni faijʿal lee sarhan laʿallee attaliʿu ila ilahi moosa wainnee laathunnuhu mina alkathibeena

    Farao sa: ”Stormän! Jag känner inte till någon annan gud för er än mig själv. Bränn lera åt mig, Hāmān, och bygg ett högt torn så kan jag kanske få syn på Moses Gud, fast jag egentligen tror att han ljuger.”

39. 28:39

    وَٱسْتَكْبَرَ هُوَ وَجُنُودُهُۥ فِى ٱلْأَرْضِ بِغَيْرِ ٱلْحَقِّ وَظَنُّوٓا۟ أَنَّهُمْ إِلَيْنَا لَا يُرْجَعُونَ۝٣٩

    Waistakbara huwa wajunooduhu fee alardi bighayri alhaqqi wathannoo annahum ilayna la yurjaʿoona

    Han och hans trupper betedde sig övermodigt i landet, utan rätt, och de trodde att de inte skulle återföras till oss.

40. 28:40

    فَأَخَذْنَـٰهُ وَجُنُودَهُۥ فَنَبَذْنَـٰهُمْ فِى ٱلْيَمِّ ۖ فَٱنظُرْ كَيْفَ كَانَ عَـٰقِبَةُ ٱلظَّـٰلِمِينَ۝٤٠

    Faakhathnahu wajunoodahu fanabathnahum fee alyammi faonthur kayfa kana ʿaqibatu alththalimeena

    Så vi grep honom och hans trupper och kastade dem i havet. Se hur slutet blev för de orättfärdiga!

41. 28:41

    وَجَعَلْنَـٰهُمْ أَئِمَّةً يَدْعُونَ إِلَى ٱلنَّارِ ۖ وَيَوْمَ ٱلْقِيَـٰمَةِ لَا يُنصَرُونَ۝٤١

    Wajaʿalnahum aimmatan yadʿoona ila alnnari wayawma alqiyamati la yunsaroona

    Vi gjorde dem till ett [varnande] exempel [för förtryckare] som kallar till elden, och på uppståndelsens dag ska de stå utan hjälp.

42. 28:42

    وَأَتْبَعْنَـٰهُمْ فِى هَـٰذِهِ ٱلدُّنْيَا لَعْنَةً ۖ وَيَوْمَ ٱلْقِيَـٰمَةِ هُم مِّنَ ٱلْمَقْبُوحِينَ۝٤٢

    Waatbaʿnahum fee hathihi alddunya laʿnatan wayawma alqiyamati hum mina almaqbooheena

    Vi lät dem drabbas av fördömelse redan i detta liv och på uppståndelsens dag ska de vara bland de föraktade.

43. 28:43

    وَلَقَدْ ءَاتَيْنَا مُوسَى ٱلْكِتَـٰبَ مِنۢ بَعْدِ مَآ أَهْلَكْنَا ٱلْقُرُونَ ٱلْأُولَىٰ بَصَآئِرَ لِلنَّاسِ وَهُدًى وَرَحْمَةً لَّعَلَّهُمْ يَتَذَكَّرُونَ۝٤٣

    Walaqad atayna moosa alkitaba min baʿdi ma ahlakna alquroona aloola basaira lilnnasi wahudan warahmatan laʿallahum yatathakkaroona

    Efter att vi förgjort tidigare generationer gav vi Mose skriften som ögonöppnande bevis, vägledning och nåd för människorna, så att de skulle ta lärdom.

44. 28:44

    وَمَا كُنتَ بِجَانِبِ ٱلْغَرْبِىِّ إِذْ قَضَيْنَآ إِلَىٰ مُوسَى ٱلْأَمْرَ وَمَا كُنتَ مِنَ ٱلشَّـٰهِدِينَ۝٤٤

    Wama kunta bijanibi algharbiyyi ith qadayna ila moosa alamra wama kunta mina alshshahideena

    Du var inte vid [bergets] västra sida när vi anförtrodde Mose hans uppdrag, och du var inte där för att bevittna det.

45. 28:45

    وَلَـٰكِنَّآ أَنشَأْنَا قُرُونًا فَتَطَاوَلَ عَلَيْهِمُ ٱلْعُمُرُ ۚ وَمَا كُنتَ ثَاوِيًا فِىٓ أَهْلِ مَدْيَنَ تَتْلُوا۟ عَلَيْهِمْ ءَايَـٰتِنَا وَلَـٰكِنَّا كُنَّا مُرْسِلِينَ۝٤٥

    Walakinna anshana quroonan fatatawala ʿalayhimu alʿumuru wama kunta thawiyan fee ahli madyana tatloo ʿalayhim ayatina walakinna kunna mursileena

    Och [efter Mose] lät vi släkten uppstå som fick leva länge [och som helt glömde bort sitt förbund med Gud]. Och du var inte bosatt bland folket i Midjan och har aldrig reciterat våra verser för dem, men det är vi som har sänt [dig och berättat om allt detta].

46. 28:46

    وَمَا كُنتَ بِجَانِبِ ٱلطُّورِ إِذْ نَادَيْنَا وَلَـٰكِن رَّحْمَةً مِّن رَّبِّكَ لِتُنذِرَ قَوْمًا مَّآ أَتَىٰهُم مِّن نَّذِيرٍ مِّن قَبْلِكَ لَعَلَّهُمْ يَتَذَكَّرُونَ۝٤٦

    Wama kunta bijanibi alttoori ith nadayna walakin rahmatan min rabbika litunthira qawman ma atahum min natheerin min qablika laʿallahum yatathakkaroona

    Och du var inte där vid bergets sida när vi kallade [på Mose], men denna [kunskap] är en nåd från din Herre för att du ska varna ett folk som inte tidigare varnats, så att de ska ägna detta eftertanke.

47. 28:47

    وَلَوْلَآ أَن تُصِيبَهُم مُّصِيبَةٌۢ بِمَا قَدَّمَتْ أَيْدِيهِمْ فَيَقُولُوا۟ رَبَّنَا لَوْلَآ أَرْسَلْتَ إِلَيْنَا رَسُولًا فَنَتَّبِعَ ءَايَـٰتِكَ وَنَكُونَ مِنَ ٱلْمُؤْمِنِينَ۝٤٧

    Walawla an tuseebahum museebatun bima qaddamat aydeehim fayaqooloo rabbana lawla arsalta ilayna rasoolan fanattabiʿa ayatika wanakoona mina almumineena

    Om inte detta hade skett skulle de, när de drabbades av ett straff för sina handlingar, utbrista: ”Herre! Varför sände du inte ett sändebud till oss så att vi kunde ta till oss dina budskap och bli troende?”

48. 28:48

    فَلَمَّا جَآءَهُمُ ٱلْحَقُّ مِنْ عِندِنَا قَالُوا۟ لَوْلَآ أُوتِىَ مِثْلَ مَآ أُوتِىَ مُوسَىٰٓ ۚ أَوَلَمْ يَكْفُرُوا۟ بِمَآ أُوتِىَ مُوسَىٰ مِن قَبْلُ ۖ قَالُوا۟ سِحْرَانِ تَظَـٰهَرَا وَقَالُوٓا۟ إِنَّا بِكُلٍّ كَـٰفِرُونَ۝٤٨

    Falamma jaahumu alhaqqu min ʿindina qaloo lawla ootiya mithla ma ootiya moosa awalam yakfuroo bima ootiya moosa min qablu qaloo sihrani tathahara waqaloo inna bikullin kafiroona

    Men när sanningen nådde dem från oss frågade de: ”Varför har han inte fått samma [tecken] som Mose?” Men vägrade de inte tro på det Mose tidigare fått? De sa: ”[Tawrāt och Koranen] är två olika sorters magi som stödjer varandra”, och de sa: ”Vi förkastar dem båda!”

49. 28:49

    قُلْ فَأْتُوا۟ بِكِتَـٰبٍ مِّنْ عِندِ ٱللَّهِ هُوَ أَهْدَىٰ مِنْهُمَآ أَتَّبِعْهُ إِن كُنتُمْ صَـٰدِقِينَ۝٤٩

    Qul fatoo bikitabin min ʿindi Allahi huwa ahda minhuma attabiʿhu in kuntum sadiqeena

    Säg: ”Kom med en skrift från Gud med bättre vägledning än dessa två, så ska jag följa den, om ni verkligen talar sanning!”

50. 28:50

    فَإِن لَّمْ يَسْتَجِيبُوا۟ لَكَ فَٱعْلَمْ أَنَّمَا يَتَّبِعُونَ أَهْوَآءَهُمْ ۚ وَمَنْ أَضَلُّ مِمَّنِ ٱتَّبَعَ هَوَىٰهُ بِغَيْرِ هُدًى مِّنَ ٱللَّهِ ۚ إِنَّ ٱللَّهَ لَا يَهْدِى ٱلْقَوْمَ ٱلظَّـٰلِمِينَ۝٥٠

    Fain lam yastajeeboo laka faiʿlam annama yattabiʿoona ahwaahum waman adallu mimmani ittabaʿa hawahu bighayri hudan mina Allahi inna Allaha la yahdee alqawma alththalimeena

    Men om de inte svarar dig ska du veta att de bara styrs av sina onda begär. Och vem är mer vilse än den som låter sig styras av sina begär utan Guds vägledning? Gud vägleder inte dessa orättfärdiga människor.

51. 28:51

    ۞ وَلَقَدْ وَصَّلْنَا لَهُمُ ٱلْقَوْلَ لَعَلَّهُمْ يَتَذَكَّرُونَ۝٥١

    Walaqad wassalna lahumu alqawla laʿallahum yatathakkaroona

    Vi har förmedlat denna uppenbarelse till dem för att de ska ägna den eftertanke.

52. 28:52

    ٱلَّذِينَ ءَاتَيْنَـٰهُمُ ٱلْكِتَـٰبَ مِن قَبْلِهِۦ هُم بِهِۦ يُؤْمِنُونَ۝٥٢

    Allatheena ataynahumu alkitaba min qablihi hum bihi yuminoona

    De som vi gav skriften före denna tror på den.

53. 28:53

    وَإِذَا يُتْلَىٰ عَلَيْهِمْ قَالُوٓا۟ ءَامَنَّا بِهِۦٓ إِنَّهُ ٱلْحَقُّ مِن رَّبِّنَآ إِنَّا كُنَّا مِن قَبْلِهِۦ مُسْلِمِينَ۝٥٣

    Waitha yutla ʿalayhim qaloo amanna bihi innahu alhaqqu min rabbina inna kunna min qablihi muslimeena

    När den reciteras för dem säger de: ”Vi tror på den – denna sanning från vår Herre – vi var ju muslimer redan innan!”

54. 28:54

    أُو۟لَـٰٓئِكَ يُؤْتَوْنَ أَجْرَهُم مَّرَّتَيْنِ بِمَا صَبَرُوا۟ وَيَدْرَءُونَ بِٱلْحَسَنَةِ ٱلسَّيِّئَةَ وَمِمَّا رَزَقْنَـٰهُمْ يُنفِقُونَ۝٥٤

    Olaika yutawna ajrahum marratayni bima sabaroo wayadraoona bialhasanati alssayyiata wamimma razaqnahum yunfiqoona

    Dessa kommer att få dubbel belöning för sitt tålamod och för att de bemöter ondska med godhet och delar med sig av det vi har skänkt dem.

55. 28:55

    وَإِذَا سَمِعُوا۟ ٱللَّغْوَ أَعْرَضُوا۟ عَنْهُ وَقَالُوا۟ لَنَآ أَعْمَـٰلُنَا وَلَكُمْ أَعْمَـٰلُكُمْ سَلَـٰمٌ عَلَيْكُمْ لَا نَبْتَغِى ٱلْجَـٰهِلِينَ۝٥٥

    Waitha samiʿoo allaghwa aʿradoo ʿanhu waqaloo lana aʿmaluna walakum aʿmalukum salamun ʿalaykum la nabtaghee aljahileena

    När de hör tomt prat vänder de ryggen till med orden: ”Vi svarar för våra handlingar och ni för era. Vi önskar er inget ont men umgås inte med sådana som beter sig oförståndigt.”

56. 28:56

    إِنَّكَ لَا تَهْدِى مَنْ أَحْبَبْتَ وَلَـٰكِنَّ ٱللَّهَ يَهْدِى مَن يَشَآءُ ۚ وَهُوَ أَعْلَمُ بِٱلْمُهْتَدِينَ۝٥٦

    Innaka la tahdee man ahbabta walakinna Allaha yahdee man yashao wahuwa aʿlamu bialmuhtadeena

    Du kan inte vägleda den du älskar men Gud vägleder den han vill, och han vet bäst vilka som lämpar sig för vägledning.

57. 28:57

    وَقَالُوٓا۟ إِن نَّتَّبِعِ ٱلْهُدَىٰ مَعَكَ نُتَخَطَّفْ مِنْ أَرْضِنَآ ۚ أَوَلَمْ نُمَكِّن لَّهُمْ حَرَمًا ءَامِنًا يُجْبَىٰٓ إِلَيْهِ ثَمَرَٰتُ كُلِّ شَىْءٍ رِّزْقًا مِّن لَّدُنَّا وَلَـٰكِنَّ أَكْثَرَهُمْ لَا يَعْلَمُونَ۝٥٧

    Waqaloo in nattabiʿi alhuda maʿaka nutakhattaf min ardina awalam numakkin lahum haraman aminan yujba ilayhi thamaratu kulli shayin rizqan min ladunna walakinna aktharahum la yaʿlamoona

    De säger: ”Om vi följer din väg, kommer vi att fördrivas från vårt land!” Har vi inte skänkt dem en säker och helgad fristad dit frukter av alla slag förs som försörjning från oss? Men de flesta är omedvetna om detta.

58. 28:58

    وَكَمْ أَهْلَكْنَا مِن قَرْيَةٍۭ بَطِرَتْ مَعِيشَتَهَا ۖ فَتِلْكَ مَسَـٰكِنُهُمْ لَمْ تُسْكَن مِّنۢ بَعْدِهِمْ إِلَّا قَلِيلًا ۖ وَكُنَّا نَحْنُ ٱلْوَٰرِثِينَ۝٥٨

    Wakam ahlakna min qaryatin batirat maʿeeshataha fatilka masakinuhum lam tuskan min baʿdihim illa qaleelan wakunna nahnu alwaritheena

    Hur många samhällen har vi inte förintat, som levde i välstånd! Där står deras övergivna bostäder, knappt bebodda. Det är vi som förblir [när allt annat försvinner].

59. 28:59

    وَمَا كَانَ رَبُّكَ مُهْلِكَ ٱلْقُرَىٰ حَتَّىٰ يَبْعَثَ فِىٓ أُمِّهَا رَسُولًا يَتْلُوا۟ عَلَيْهِمْ ءَايَـٰتِنَا ۚ وَمَا كُنَّا مُهْلِكِى ٱلْقُرَىٰٓ إِلَّا وَأَهْلُهَا ظَـٰلِمُونَ۝٥٩

    Wama kana rabbuka muhlika alqura hatta yabʿatha fee ommiha rasoolan yatloo ʿalayhim ayatina wama kunna muhlikee alqura illa waahluha thalimoona

    Din Herre skulle aldrig förinta ett samhälle utan att först ha skickat ett sändebud till deras huvudort för att recitera våra budskap för dem. Och vi förintar endast samhällen vars invånare är djupt orättfärdiga.

60. 28:60

    وَمَآ أُوتِيتُم مِّن شَىْءٍ فَمَتَـٰعُ ٱلْحَيَوٰةِ ٱلدُّنْيَا وَزِينَتُهَا ۚ وَمَا عِندَ ٱللَّهِ خَيْرٌ وَأَبْقَىٰٓ ۚ أَفَلَا تَعْقِلُونَ۝٦٠

    Wama ooteetum min shayin famataʿu alhayati alddunya wazeenatuha wama ʿinda Allahi khayrun waabqa afala taʿqiloona

    Allt ni har i detta jordiska liv är kortvariga nöjen och yttre prydnader, medan det som finns hos Gud är bättre och mer bestånde. Använder ni inte ert förstånd?

61. 28:61

    أَفَمَن وَعَدْنَـٰهُ وَعْدًا حَسَنًا فَهُوَ لَـٰقِيهِ كَمَن مَّتَّعْنَـٰهُ مَتَـٰعَ ٱلْحَيَوٰةِ ٱلدُّنْيَا ثُمَّ هُوَ يَوْمَ ٱلْقِيَـٰمَةِ مِنَ ٱلْمُحْضَرِينَ۝٦١

    Afaman waʿadnahu waʿdan hasanan fahuwa laqeehi kaman mattaʿnahu mataʿa alhayati alddunya thumma huwa yawma alqiyamati mina almuhdareena

    Kan den som vi har gett ett gott löfte [om paradiset], som han ska se infrias, jämföras med den som vi har gett kortvariga nöjen men som på uppståndelsens dag ska ställas fram [för att straffas]?

62. 28:62

    وَيَوْمَ يُنَادِيهِمْ فَيَقُولُ أَيْنَ شُرَكَآءِىَ ٱلَّذِينَ كُنتُمْ تَزْعُمُونَ۝٦٢

    Wayawma yunadeehim fayaqoolu ayna shurakaiya allatheena kuntum tazʿumoona

    Den dagen ska han kalla dem och fråga: ”Var är de gudar ni hävdade fanns vid min sida?”

63. 28:63

    قَالَ ٱلَّذِينَ حَقَّ عَلَيْهِمُ ٱلْقَوْلُ رَبَّنَا هَـٰٓؤُلَآءِ ٱلَّذِينَ أَغْوَيْنَآ أَغْوَيْنَـٰهُمْ كَمَا غَوَيْنَا ۖ تَبَرَّأْنَآ إِلَيْكَ ۖ مَا كَانُوٓا۟ إِيَّانَا يَعْبُدُونَ۝٦٣

    Qala allatheena haqqa ʿalayhimu alqawlu rabbana haolai allatheena aghwayna aghwaynahum kama ghawayna tabarrana ilayka ma kanoo iyyana yaʿbudoona

    De som gjort sig förtjänta av straffet ska säga: ”Herre! Här är de vi ledde vilse. Ja, vi förledde dem liksom vi själva gick vilse. Vi tar avstånd från dem inför dig; det var inte oss de dyrkade!”

64. 28:64

    وَقِيلَ ٱدْعُوا۟ شُرَكَآءَكُمْ فَدَعَوْهُمْ فَلَمْ يَسْتَجِيبُوا۟ لَهُمْ وَرَأَوُا۟ ٱلْعَذَابَ ۚ لَوْ أَنَّهُمْ كَانُوا۟ يَهْتَدُونَ۝٦٤

    Waqeela odʿoo shurakaakum fadaʿawhum falam yastajeeboo lahum waraawoo alʿathaba law annahum kanoo yahtadoona

    Och det ska sägas: ”Anropa nu era gudar!” Och de ska anropa dem, men de får inget svar. Och när de ser straffet [kommer de att önska] att de hade varit på rätt väg.

65. 28:65

    وَيَوْمَ يُنَادِيهِمْ فَيَقُولُ مَاذَآ أَجَبْتُمُ ٱلْمُرْسَلِينَ۝٦٥

    Wayawma yunadeehim fayaqoolu matha ajabtumu almursaleena

    Den dagen ska han fråga dem: ”Vad blev ert gensvar till sändebuden?”

66. 28:66

    فَعَمِيَتْ عَلَيْهِمُ ٱلْأَنۢبَآءُ يَوْمَئِذٍ فَهُمْ لَا يَتَسَآءَلُونَ۝٦٦

    Faʿamiyat ʿalayhimu alanbao yawmaithin fahum la yatasaaloona

    Alla deras ursäkter kommer att vara som bortblåsta den dagen, och de kommer inte att kunna rådfråga varandra.

67. 28:67

    فَأَمَّا مَن تَابَ وَءَامَنَ وَعَمِلَ صَـٰلِحًا فَعَسَىٰٓ أَن يَكُونَ مِنَ ٱلْمُفْلِحِينَ۝٦٧

    Faamma man taba waamana waʿamila salihan faʿasa an yakoona mina almufliheena

    Men de som omvänder sig och tror och handlar rättfärdigt ska det gå väl.

68. 28:68

    وَرَبُّكَ يَخْلُقُ مَا يَشَآءُ وَيَخْتَارُ ۗ مَا كَانَ لَهُمُ ٱلْخِيَرَةُ ۚ سُبْحَـٰنَ ٱللَّهِ وَتَعَـٰلَىٰ عَمَّا يُشْرِكُونَ۝٦٨

    Warabbuka yakhluqu ma yashao wayakhtaru ma kana lahumu alkhiyaratu subhana Allahi wataʿala ʿamma yushrikoona

    Din Herre skapar vad han vill och utväljer [för sin särskilda välsignelse] den han vill; det har de inget att säga till om. Högt upphöjd är Gud, över vad de sätter vid hans sida!

69. 28:69

    وَرَبُّكَ يَعْلَمُ مَا تُكِنُّ صُدُورُهُمْ وَمَا يُعْلِنُونَ۝٦٩

    Warabbuka yaʿlamu ma tukinnu sudooruhum wama yuʿlinoona

    Din Herre vet vad de döljer inombords och vad de ger till känna.

70. 28:70

    وَهُوَ ٱللَّهُ لَآ إِلَـٰهَ إِلَّا هُوَ ۖ لَهُ ٱلْحَمْدُ فِى ٱلْأُولَىٰ وَٱلْـَٔاخِرَةِ ۖ وَلَهُ ٱلْحُكْمُ وَإِلَيْهِ تُرْجَعُونَ۝٧٠

    Wahuwa Allahu la ilaha illa huwa lahu alhamdu fee aloola waalakhirati walahu alhukmu wailayhi turjaʿoona

    Han är Gud; ingen är värd dyrkan utom han! All lovprisning tillkommer honom både i detta och nästa liv. Det är han som dömer och det är till honom ni ska föras åter.

71. 28:71

    قُلْ أَرَءَيْتُمْ إِن جَعَلَ ٱللَّهُ عَلَيْكُمُ ٱلَّيْلَ سَرْمَدًا إِلَىٰ يَوْمِ ٱلْقِيَـٰمَةِ مَنْ إِلَـٰهٌ غَيْرُ ٱللَّهِ يَأْتِيكُم بِضِيَآءٍ ۖ أَفَلَا تَسْمَعُونَ۝٧١

    Qul araaytum in jaʿala Allahu ʿalaykumu allayla sarmadan ila yawmi alqiyamati man ilahun ghayru Allahi yateekum bidiyain afala tasmaʿoona

    Säg: ”Berätta för mig: om Gud lät natten vila över er utan avbrott ända fram till uppståndelsens dag; vilken gud, förutom Gud, skulle då kunna ge er ljus? Vill ni inte lyssna?”

72. 28:72

    قُلْ أَرَءَيْتُمْ إِن جَعَلَ ٱللَّهُ عَلَيْكُمُ ٱلنَّهَارَ سَرْمَدًا إِلَىٰ يَوْمِ ٱلْقِيَـٰمَةِ مَنْ إِلَـٰهٌ غَيْرُ ٱللَّهِ يَأْتِيكُم بِلَيْلٍ تَسْكُنُونَ فِيهِ ۖ أَفَلَا تُبْصِرُونَ۝٧٢

    Qul araaytum in jaʿala Allahu ʿalaykumu alnnahara sarmadan ila yawmi alqiyamati man ilahun ghayru Allahi yateekum bilaylin taskunoona feehi afala tubsiroona

    Säg: ”Berätta för mig: om Gud lät dagen råda över er utan avbrott ända fram till uppståndelsens dag; vilken gud, förutom Gud, skulle då kunna ge er nattens vila? Ska ni inte öppna ögonen?”

73. 28:73

    وَمِن رَّحْمَتِهِۦ جَعَلَ لَكُمُ ٱلَّيْلَ وَٱلنَّهَارَ لِتَسْكُنُوا۟ فِيهِ وَلِتَبْتَغُوا۟ مِن فَضْلِهِۦ وَلَعَلَّكُمْ تَشْكُرُونَ۝٧٣

    Wamin rahmatihi jaʿala lakumu allayla waalnnahara litaskunoo feehi walitabtaghoo min fadlihi walaʿallakum tashkuroona

    I sin nåd har han skänkt er natten och dagen för att ni ska vila och söka hans försörjning, och för att ni ska bli tacksamma.

74. 28:74

    وَيَوْمَ يُنَادِيهِمْ فَيَقُولُ أَيْنَ شُرَكَآءِىَ ٱلَّذِينَ كُنتُمْ تَزْعُمُونَ۝٧٤

    Wayawma yunadeehim fayaqoolu ayna shurakaiya allatheena kuntum tazʿumoona

    Den dag han kallar dem ska han fråga: ”Var är de gudar ni hävdade fanns vid min sida?”

75. 28:75

    وَنَزَعْنَا مِن كُلِّ أُمَّةٍ شَهِيدًا فَقُلْنَا هَاتُوا۟ بُرْهَـٰنَكُمْ فَعَلِمُوٓا۟ أَنَّ ٱلْحَقَّ لِلَّهِ وَضَلَّ عَنْهُم مَّا كَانُوا۟ يَفْتَرُونَ۝٧٥

    Wanazaʿna min kulli ommatin shaheedan faqulna hatoo burhanakum faʿalimoo anna alhaqqa lillahi wadalla ʿanhum ma kanoo yaftaroona

    Och vi ska kalla fram ett vittne från varje samfund och säga: ”Hämta era bevis!” Då ska de inse att sanningen tillhör Gud medan deras inbillade [gudar] ska upplösas i intet.

76. 28:76

    ۞ إِنَّ قَـٰرُونَ كَانَ مِن قَوْمِ مُوسَىٰ فَبَغَىٰ عَلَيْهِمْ ۖ وَءَاتَيْنَـٰهُ مِنَ ٱلْكُنُوزِ مَآ إِنَّ مَفَاتِحَهُۥ لَتَنُوٓأُ بِٱلْعُصْبَةِ أُو۟لِى ٱلْقُوَّةِ إِذْ قَالَ لَهُۥ قَوْمُهُۥ لَا تَفْرَحْ ۖ إِنَّ ٱللَّهَ لَا يُحِبُّ ٱلْفَرِحِينَ۝٧٦

    Inna qaroona kana min qawmi moosa fabagha ʿalayhim waataynahu mina alkunoozi ma inna mafatihahu latanooo bialʿusbati olee alquwwati ith qala lahu qawmuhu la tafrah inna Allaha la yuhibbu alfariheena

    Qārūn hörde till Moses folk men han betedde sig högfärdigt mot dem. Vi gav honom skatter vars [gömmors] nycklar knappt kunde bäras av en grupp starka män. Hans folk sa till honom: ”Skryt inte; Gud tycker sannerligen inte om de skrytsamma.

77. 28:77

    وَٱبْتَغِ فِيمَآ ءَاتَىٰكَ ٱللَّهُ ٱلدَّارَ ٱلْـَٔاخِرَةَ ۖ وَلَا تَنسَ نَصِيبَكَ مِنَ ٱلدُّنْيَا ۖ وَأَحْسِن كَمَآ أَحْسَنَ ٱللَّهُ إِلَيْكَ ۖ وَلَا تَبْغِ ٱلْفَسَادَ فِى ٱلْأَرْضِ ۖ إِنَّ ٱللَّهَ لَا يُحِبُّ ٱلْمُفْسِدِينَ۝٧٧

    Waibtaghi feema ataka Allahu alddara alakhirata wala tansa naseebaka mina alddunya waahsin kama ahsana Allahu ilayka wala tabghi alfasada fee alardi inna Allaha la yuhibbu almufsideena

    Använd det Gud har gett dig för att söka belöning i det kommande livet, men glöm inte din del i detta liv. Gör gott så som Gud har varit god mot dig, och sprid inte fördärv på jorden; Gud tycker inte om de som sprider fördärv.”

78. 28:78

    قَالَ إِنَّمَآ أُوتِيتُهُۥ عَلَىٰ عِلْمٍ عِندِىٓ ۚ أَوَلَمْ يَعْلَمْ أَنَّ ٱللَّهَ قَدْ أَهْلَكَ مِن قَبْلِهِۦ مِنَ ٱلْقُرُونِ مَنْ هُوَ أَشَدُّ مِنْهُ قُوَّةً وَأَكْثَرُ جَمْعًا ۚ وَلَا يُسْـَٔلُ عَن ذُنُوبِهِمُ ٱلْمُجْرِمُونَ۝٧٨

    Qala innama ooteetuhu ʿala ʿilmin ʿindee awalam yaʿlam anna Allaha qad ahlaka min qablihi mina alqurooni man huwa ashaddu minhu quwwatan waaktharu jamʿan wala yusalu ʿan thunoobihimu almujrimoona

    [Qārūn] svarade: ”Allt detta har jag fått tack vare min skicklighet!” Visste han inte att Gud hade förintat hela släkten före honom, som var mäktigare och som hade samlat på sig ännu mer [förmögenheter] än han? Men de obotfärdiga syndarna tillfrågas inte om sina synder.

79. 28:79

    فَخَرَجَ عَلَىٰ قَوْمِهِۦ فِى زِينَتِهِۦ ۖ قَالَ ٱلَّذِينَ يُرِيدُونَ ٱلْحَيَوٰةَ ٱلدُّنْيَا يَـٰلَيْتَ لَنَا مِثْلَ مَآ أُوتِىَ قَـٰرُونُ إِنَّهُۥ لَذُو حَظٍّ عَظِيمٍ۝٧٩

    Fakharaja ʿala qawmihi fee zeenatihi qala allatheena yureedoona alhayata alddunya ya layta lana mithla ma ootiya qaroonu innahu lathoo haththin ʿatheemin

    När han visade sig inför sitt folk i all sin prakt utropade de som åtrår det jordiska livet: ”Om ändå vi hade det som Qārūn har! Han är verkligen lyckligt lottad.”

80. 28:80

    وَقَالَ ٱلَّذِينَ أُوتُوا۟ ٱلْعِلْمَ وَيْلَكُمْ ثَوَابُ ٱللَّهِ خَيْرٌ لِّمَنْ ءَامَنَ وَعَمِلَ صَـٰلِحًا وَلَا يُلَقَّىٰهَآ إِلَّا ٱلصَّـٰبِرُونَ۝٨٠

    Waqala allatheena ootoo alʿilma waylakum thawabu Allahi khayrun liman amana waʿamila salihan wala yulaqqaha illa alssabiroona

    Men de som getts kunskap sa: ”Ta er i akt! För de som tror och handlar rättfärdigt är Guds belöning större; men endast de uthålliga kan uppnå den.”

81. 28:81

    فَخَسَفْنَا بِهِۦ وَبِدَارِهِ ٱلْأَرْضَ فَمَا كَانَ لَهُۥ مِن فِئَةٍ يَنصُرُونَهُۥ مِن دُونِ ٱللَّهِ وَمَا كَانَ مِنَ ٱلْمُنتَصِرِينَ۝٨١

    Fakhasafna bihi wabidarihi alarda fama kana lahu min fiatin yansuroonahu min dooni Allahi wama kana mina almuntasireena

    Då lät vi jorden sluka honom och hans hem. Ingen hade han som kunde rädda honom från Gud och själv stod han helt maktlös.

82. 28:82

    وَأَصْبَحَ ٱلَّذِينَ تَمَنَّوْا۟ مَكَانَهُۥ بِٱلْأَمْسِ يَقُولُونَ وَيْكَأَنَّ ٱللَّهَ يَبْسُطُ ٱلرِّزْقَ لِمَن يَشَآءُ مِنْ عِبَادِهِۦ وَيَقْدِرُ ۖ لَوْلَآ أَن مَّنَّ ٱللَّهُ عَلَيْنَا لَخَسَفَ بِنَا ۖ وَيْكَأَنَّهُۥ لَا يُفْلِحُ ٱلْكَـٰفِرُونَ۝٨٢

    Waasbaha allatheena tamannaw makanahu bialamsi yaqooloona waykaanna Allaha yabsutu alrrizqa liman yashao min ʿibadihi wayaqdiru lawla an manna Allahu ʿalayna lakhasafa bina waykaannahu la yuflihu alkafiroona

    De som igår hade önskat vara i hans ställe sa nu: ”Hur kunde vi förbise att Gud ger riklig försörjning till vem han vill och begränsar den för andra? Om inte Gud visat oss nåd hade jorden slukat även oss. De otrogna går det aldrig väl!”

83. 28:83

    تِلْكَ ٱلدَّارُ ٱلْـَٔاخِرَةُ نَجْعَلُهَا لِلَّذِينَ لَا يُرِيدُونَ عُلُوًّا فِى ٱلْأَرْضِ وَلَا فَسَادًا ۚ وَٱلْعَـٰقِبَةُ لِلْمُتَّقِينَ۝٨٣

    Tilka alddaru alakhiratu najʿaluha lillatheena la yureedoona ʿuluwwan fee alardi wala fasadan waalʿaqibatu lilmuttaqeena

    Det kommande livet ska vi skänka de som inte visar högmod på jorden och inte orsakar fördärv på den. Det goda slutet är för de gudfruktiga.

84. 28:84

    مَن جَآءَ بِٱلْحَسَنَةِ فَلَهُۥ خَيْرٌ مِّنْهَا ۖ وَمَن جَآءَ بِٱلسَّيِّئَةِ فَلَا يُجْزَى ٱلَّذِينَ عَمِلُوا۟ ٱلسَّيِّـَٔاتِ إِلَّا مَا كَانُوا۟ يَعْمَلُونَ۝٨٤

    Man jaa bialhasanati falahu khayrun minha waman jaa bialssayyiati fala yujza allatheena ʿamiloo alssayyiati illa ma kanoo yaʿmaloona

    De som [på domedagen] kommer med en god handling ska få mångdubbel återgäldning, men de som kommer med en dålig handling [ska veta] att de som begått onda handlingar endast ska straffas för vad de har gjort.

85. 28:85

    إِنَّ ٱلَّذِى فَرَضَ عَلَيْكَ ٱلْقُرْءَانَ لَرَآدُّكَ إِلَىٰ مَعَادٍ ۚ قُل رَّبِّىٓ أَعْلَمُ مَن جَآءَ بِٱلْهُدَىٰ وَمَنْ هُوَ فِى ضَلَـٰلٍ مُّبِينٍ۝٨٥

    Inna allathee farada ʿalayka alqurana laradduka ila maʿadin qul rabbee aʿlamu man jaa bialhuda waman huwa fee dalalin mubeenin

    Han som har förpliktat dig [att förkunna] Koranen ska säkerligen föra dig tillbaka [till Mecka]. Säg: ”Min Herre har full vetskap om vem som följer den rätta vägen och vem som har gått klart vilse.”

86. 28:86

    وَمَا كُنتَ تَرْجُوٓا۟ أَن يُلْقَىٰٓ إِلَيْكَ ٱلْكِتَـٰبُ إِلَّا رَحْمَةً مِّن رَّبِّكَ ۖ فَلَا تَكُونَنَّ ظَهِيرًا لِّلْكَـٰفِرِينَ۝٨٦

    Wama kunta tarjoo an yulqa ilayka alkitabu illa rahmatan min rabbika fala takoonanna thaheeran lilkafireena

    Att ta emot denna skrift var inget du räknat med men det har skett genom din Herres nåd. Låt därför inte de otrogna få ditt stöd.

87. 28:87

    وَلَا يَصُدُّنَّكَ عَنْ ءَايَـٰتِ ٱللَّهِ بَعْدَ إِذْ أُنزِلَتْ إِلَيْكَ ۖ وَٱدْعُ إِلَىٰ رَبِّكَ ۖ وَلَا تَكُونَنَّ مِنَ ٱلْمُشْرِكِينَ۝٨٧

    Wala yasuddunnaka ʿan ayati Allahi baʿda ith onzilat ilayka waodʿu ila rabbika wala takoonanna mina almushrikeena

    Och låt dem inte avleda dig från Guds budskap, nu när de har nått dig. Nej, kalla till din Herre och bli aldrig en som tillber andra.

88. 28:88

    وَلَا تَدْعُ مَعَ ٱللَّهِ إِلَـٰهًا ءَاخَرَ ۘ لَآ إِلَـٰهَ إِلَّا هُوَ ۚ كُلُّ شَىْءٍ هَالِكٌ إِلَّا وَجْهَهُۥ ۚ لَهُ ٱلْحُكْمُ وَإِلَيْهِ تُرْجَعُونَ۝٨٨

    Wala tadʿu maʿa Allahi ilahan akhara la ilaha illa huwa kullu shayin halikun illa wajhahu lahu alhukmu wailayhi turjaʿoona

    Och anropa aldrig någon annan gud vid sidan av Gud; ingen är värd dyrkan utom han! Allt ska förgå utom hans ansikte. Domen är hans allena och till honom ska ni föras åter.