Sura Yusuf på svenska

Hela sura Yusuf: arabiska, svensk översättning och translitteration

1. 12:1

   الٓر ۚ تِلْكَ ءَايَـٰتُ ٱلْكِتَـٰبِ ٱلْمُبِينِ۝١

   Aliflamra tilka ayatu alkitabi almubeenu

   Alif Lām Rā.¹ Dessa är den klargörande skriftens verser.

   Fotnoter

   [1] Se fotnoten till vers 1 i sura al-Baqarah.
2. 12:2

   إِنَّآ أَنزَلْنَـٰهُ قُرْءَٰنًا عَرَبِيًّا لَّعَلَّكُمْ تَعْقِلُونَ۝٢

   Inna anzalnahu quranan ʿarabiyyan laʿallakum taʿqiloona

   Vi har uppenbarat den här Koranen på arabiska för att ni ska förstå den.

3. 12:3

   نَحْنُ نَقُصُّ عَلَيْكَ أَحْسَنَ ٱلْقَصَصِ بِمَآ أَوْحَيْنَآ إِلَيْكَ هَـٰذَا ٱلْقُرْءَانَ وَإِن كُنتَ مِن قَبْلِهِۦ لَمِنَ ٱلْغَـٰفِلِينَ۝٣

   Nahnu naqussu ʿalayka ahsana alqasasi bima awhayna ilayka hatha alqurana wain kunta min qablihi lamina alghafileena

   Genom att uppenbara denna Koran till dig, återger vi de bästa berättelserna till dig. Innan dess var du helt ovetande om dem.

4. 12:4

   إِذْ قَالَ يُوسُفُ لِأَبِيهِ يَـٰٓأَبَتِ إِنِّى رَأَيْتُ أَحَدَ عَشَرَ كَوْكَبًا وَٱلشَّمْسَ وَٱلْقَمَرَ رَأَيْتُهُمْ لِى سَـٰجِدِينَ۝٤

   Ith qala yoosufu liabeehi ya abati innee raaytu ahada ʿashara kawkaban waalshshamsa waalqamara raaytuhum lee sajideena

   Minns när Josef sa till sin far: ”Far! Jag drömde om elva stjärnor och solen och månen; jag såg dem buga för mig.”

5. 12:5

   قَالَ يَـٰبُنَىَّ لَا تَقْصُصْ رُءْيَاكَ عَلَىٰٓ إِخْوَتِكَ فَيَكِيدُوا۟ لَكَ كَيْدًا ۖ إِنَّ ٱلشَّيْطَـٰنَ لِلْإِنسَـٰنِ عَدُوٌّ مُّبِينٌ۝٥

   Qala ya bunayya la taqsus ruyaka ʿala ikhwatika fayakeedoo laka kaydan inna alshshaytana lilinsani ʿaduwwun mubeenun

   Han sa: ”Min son! Berätta inte om din dröm för dina bröder, så att de smider planer mot dig. Satan är en uppenbar fiende till människan.

6. 12:6

   وَكَذَٰلِكَ يَجْتَبِيكَ رَبُّكَ وَيُعَلِّمُكَ مِن تَأْوِيلِ ٱلْأَحَادِيثِ وَيُتِمُّ نِعْمَتَهُۥ عَلَيْكَ وَعَلَىٰٓ ءَالِ يَعْقُوبَ كَمَآ أَتَمَّهَا عَلَىٰٓ أَبَوَيْكَ مِن قَبْلُ إِبْرَٰهِيمَ وَإِسْحَـٰقَ ۚ إِنَّ رَبَّكَ عَلِيمٌ حَكِيمٌ۝٦

   Wakathalika yajtabeeka rabbuka wayuʿallimuka min taweeli alahadeethi wayutimmu niʿmatahu ʿalayka waʿala ali yaʿqooba kama atammaha ʿala abawayka min qablu ibraheema waishaqa inna rabbaka ʿaleemun hakeemun

   Och så ska din Herre upphöja dig och lära dig att tyda drömmar. Och han ska fullborda sin nåd över dig och över Jakobs ätt, så som han fullbordade den över dina förfäder, Abraham och Isak. Din Herre är allvetande, vis.”

7. 12:7

   ۞ لَّقَدْ كَانَ فِى يُوسُفَ وَإِخْوَتِهِۦٓ ءَايَـٰتٌ لِّلسَّآئِلِينَ۝٧

   Laqad kana fee yoosufa waikhwatihi ayatun lilssaileena

   [I berättelsen] om Josef och hans bröder finns lärdomar för de som söker svar.

8. 12:8

   إِذْ قَالُوا۟ لَيُوسُفُ وَأَخُوهُ أَحَبُّ إِلَىٰٓ أَبِينَا مِنَّا وَنَحْنُ عُصْبَةٌ إِنَّ أَبَانَا لَفِى ضَلَـٰلٍ مُّبِينٍ۝٨

   Ith qaloo layoosufu waakhoohu ahabbu ila abeena minna wanahnu ʿusbatun inna abana lafee dalalin mubeenin

   Minns när de sa: ”Josef och hans bror är mer älskade av vår far än vi, trots att vi är en hel skara! Vår far har gjort ett uppenbart misstag.

9. 12:9

   ٱقْتُلُوا۟ يُوسُفَ أَوِ ٱطْرَحُوهُ أَرْضًا يَخْلُ لَكُمْ وَجْهُ أَبِيكُمْ وَتَكُونُوا۟ مِنۢ بَعْدِهِۦ قَوْمًا صَـٰلِحِينَ۝٩

   Oqtuloo yoosufa awi itrahoohu ardan yakhlu lakum wajhu abeekum watakoonoo min baʿdihi qawman saliheena

   Döda Josef eller skicka bort honom till ett avlägset land, så får ni er far för er själva. Sedan kan ni [söka Guds förlåtelse och] leva som rättfärdiga människor.”

10. 12:10

    قَالَ قَآئِلٌ مِّنْهُمْ لَا تَقْتُلُوا۟ يُوسُفَ وَأَلْقُوهُ فِى غَيَـٰبَتِ ٱلْجُبِّ يَلْتَقِطْهُ بَعْضُ ٱلسَّيَّارَةِ إِن كُنتُمْ فَـٰعِلِينَ۝١٠

    Qala qailun minhum la taqtuloo yoosufa waalqoohu fee ghayabati aljubbi yaltaqithu baʿdu alssayyarati in kuntum faʿileena

    En av dem sa: ”Döda inte Josef utan kasta honom i brunnens djup. En karavan plockar nog upp honom, om ni nu beslutat er.”

11. 12:11

    قَالُوا۟ يَـٰٓأَبَانَا مَا لَكَ لَا تَأْمَ۫نَّا عَلَىٰ يُوسُفَ وَإِنَّا لَهُۥ لَنَـٰصِحُونَ۝١١

    Qaloo ya abana ma laka la tamanna ʿala yoosufa wainna lahu lanasihoona

    De sa: ”Far! Varför låter du oss inte ta hand om Josef? Vi vill honom bara väl.

12. 12:12

    أَرْسِلْهُ مَعَنَا غَدًا يَرْتَعْ وَيَلْعَبْ وَإِنَّا لَهُۥ لَحَـٰفِظُونَ۝١٢

    Arsilhu maʿana ghadan yartaʿ wayalʿab wainna lahu lahafithoona

    Låt honom komma med oss ut i morgon så att han kan få roa sig och leka. Vi kommer att se efter honom väl.”

13. 12:13

    قَالَ إِنِّى لَيَحْزُنُنِىٓ أَن تَذْهَبُوا۟ بِهِۦ وَأَخَافُ أَن يَأْكُلَهُ ٱلذِّئْبُ وَأَنتُمْ عَنْهُ غَـٰفِلُونَ۝١٣

    Qala innee layahzununee an thathhaboo bihi waakhafu an yakulahu alththibu waantum ʿanhu ghafiloona

    Han svarade: ”Jag blir verkligen orolig vid tanken på att ni ska ta honom med er. Jag är rädd att en varg ska äta upp honom medan ni är upptagna med annat.”

14. 12:14

    قَالُوا۟ لَئِنْ أَكَلَهُ ٱلذِّئْبُ وَنَحْنُ عُصْبَةٌ إِنَّآ إِذًا لَّخَـٰسِرُونَ۝١٤

    Qaloo lain akalahu alththibu wanahnu ʿusbatun inna ithan lakhasiroona

    De sa: ”Om en varg skulle äta upp honom trots att vi är så många, då är vi sannerligen odugliga!”

15. 12:15

    فَلَمَّا ذَهَبُوا۟ بِهِۦ وَأَجْمَعُوٓا۟ أَن يَجْعَلُوهُ فِى غَيَـٰبَتِ ٱلْجُبِّ ۚ وَأَوْحَيْنَآ إِلَيْهِ لَتُنَبِّئَنَّهُم بِأَمْرِهِمْ هَـٰذَا وَهُمْ لَا يَشْعُرُونَ۝١٥

    Falamma thahaboo bihi waajmaʿoo an yajʿaloohu fee ghayabati aljubbi waawhayna ilayhi latunabiannahum biamrihim hatha wahum la yashʿuroona

    När de tagit honom med sig och enats om att kasta honom i brunnens djup uppenbarade vi för honom: ”[En dag] kommer du att upplysa dem om detta dåd, utan att de inser [vem du är].”

16. 12:16

    وَجَآءُوٓ أَبَاهُمْ عِشَآءً يَبْكُونَ۝١٦

    Wajaoo abahum ʿishaan yabkoona

    På kvällen kom de gråtande tillbaka till sin far.

17. 12:17

    قَالُوا۟ يَـٰٓأَبَانَآ إِنَّا ذَهَبْنَا نَسْتَبِقُ وَتَرَكْنَا يُوسُفَ عِندَ مَتَـٰعِنَا فَأَكَلَهُ ٱلذِّئْبُ ۖ وَمَآ أَنتَ بِمُؤْمِنٍ لَّنَا وَلَوْ كُنَّا صَـٰدِقِينَ۝١٧

    Qaloo ya abana inna thahabna nastabiqu watarakna yoosufa ʿinda mataʿina faakalahu alththibu wama anta bimuminin lana walaw kunna sadiqeena

    De sa: ”Far! Vi gick i väg för att springa i kapp och lämnade Josef vid våra saker och då åt vargen upp honom! Du tror oss inte fastän vi talar sanning.”

18. 12:18

    وَجَآءُو عَلَىٰ قَمِيصِهِۦ بِدَمٍ كَذِبٍ ۚ قَالَ بَلْ سَوَّلَتْ لَكُمْ أَنفُسُكُمْ أَمْرًا ۖ فَصَبْرٌ جَمِيلٌ ۖ وَٱللَّهُ ٱلْمُسْتَعَانُ عَلَىٰ مَا تَصِفُونَ۝١٨

    Wajaoo ʿala qameesihi bidamin kathibin qala bal sawwalat lakum anfusukum amran fasabrun jameelun waAllahu almustaʿanu ʿala ma tasifoona

    Och de visade hans skjorta, fläckad med falskt blod. Han sa: ”Nej, era inre har förskönat detta för er! [Jag måste visa] tålamod av det vackraste slag, och jag söker Guds hjälp mot det ni beskriver.”

19. 12:19

    وَجَآءَتْ سَيَّارَةٌ فَأَرْسَلُوا۟ وَارِدَهُمْ فَأَدْلَىٰ دَلْوَهُۥ ۖ قَالَ يَـٰبُشْرَىٰ هَـٰذَا غُلَـٰمٌ ۚ وَأَسَرُّوهُ بِضَـٰعَةً ۚ وَٱللَّهُ عَلِيمٌۢ بِمَا يَعْمَلُونَ۝١٩

    Wajaat sayyaratun faarsaloo waridahum faadla dalwahu qala ya bushra hatha ghulamun waasarroohu bidaʿatan waAllahu ʿaleemun bima yaʿmaloona

    Och en karavan anlände, och de sände sin vattenhämtare. Han sänkte sin hink [i brunnen] och utbrast: ”Vilken lycka, här är en pojke!” De gömde honom bland handelsvarorna och Gud visste så väl vad de gjorde.

20. 12:20

    وَشَرَوْهُ بِثَمَنٍۭ بَخْسٍ دَرَٰهِمَ مَعْدُودَةٍ وَكَانُوا۟ فِيهِ مِنَ ٱلزَّٰهِدِينَ۝٢٠

    Washarawhu bithamanin bakhsin darahima maʿdoodatin wakanoo feehi mina alzzahideena

    Och så sålde de honom för en ringa summa, några få silvermynt bara, då de inte hade något intresse av honom.

21. 12:21

    وَقَالَ ٱلَّذِى ٱشْتَرَىٰهُ مِن مِّصْرَ لِٱمْرَأَتِهِۦٓ أَكْرِمِى مَثْوَىٰهُ عَسَىٰٓ أَن يَنفَعَنَآ أَوْ نَتَّخِذَهُۥ وَلَدًا ۚ وَكَذَٰلِكَ مَكَّنَّا لِيُوسُفَ فِى ٱلْأَرْضِ وَلِنُعَلِّمَهُۥ مِن تَأْوِيلِ ٱلْأَحَادِيثِ ۚ وَٱللَّهُ غَالِبٌ عَلَىٰٓ أَمْرِهِۦ وَلَـٰكِنَّ أَكْثَرَ ٱلنَّاسِ لَا يَعْلَمُونَ۝٢١

    Waqala allathee ishtarahu min misra liimraatihi akrimee mathwahu ʿasa an yanfaʿana aw nattakhithahu waladan wakathalika makkanna liyoosufa fee alardi walinuʿallimahu min taweeli alahadeethi waAllahu ghalibun ʿala amrihi walakinna akthara alnnasi la yaʿlamoona

    Den som köpte honom i Egypten sa till sin hustru: ”Ta god hand om honom under hans vistelse hos oss; förhoppningsvis blir han till nytta för oss, eller så upptar vi honom som vår egen son.” Så gav vi Josef makt och ställning i landet och lärde honom att tyda drömmar. Gud genomför alltid sin vilja, men om detta vet de flesta människor ingenting.

22. 12:22

    وَلَمَّا بَلَغَ أَشُدَّهُۥٓ ءَاتَيْنَـٰهُ حُكْمًا وَعِلْمًا ۚ وَكَذَٰلِكَ نَجْزِى ٱلْمُحْسِنِينَ۝٢٢

    Walamma balagha ashuddahu ataynahu hukman waʿilman wakathalika najzee almuhsineena

    Och när han hade nått mogen ålder skänkte vi honom insikt och kunskap. Så belönar vi de som gör gott.

23. 12:23

    وَرَٰوَدَتْهُ ٱلَّتِى هُوَ فِى بَيْتِهَا عَن نَّفْسِهِۦ وَغَلَّقَتِ ٱلْأَبْوَٰبَ وَقَالَتْ هَيْتَ لَكَ ۚ قَالَ مَعَاذَ ٱللَّهِ ۖ إِنَّهُۥ رَبِّىٓ أَحْسَنَ مَثْوَاىَ ۖ إِنَّهُۥ لَا يُفْلِحُ ٱلظَّـٰلِمُونَ۝٢٣

    Warawadathu allatee huwa fee baytiha ʿan nafsihi waghallaqati alabwaba waqalat hayta laka qala maʿatha Allahi innahu rabbee ahsana mathwaya innahu la yuflihu alththalimoona

    Kvinnan i vars hus han bodde sökte [en dag] förföra honom. Hon låste alla dörrar och sa: ”Kom hit till mig!” Han sa: ”Jag söker Guds skydd! Min värd har varit så god mot mig under min vistelse. De orättfärdiga ska det inte gå väl.”

24. 12:24

    وَلَقَدْ هَمَّتْ بِهِۦ ۖ وَهَمَّ بِهَا لَوْلَآ أَن رَّءَا بُرْهَـٰنَ رَبِّهِۦ ۚ كَذَٰلِكَ لِنَصْرِفَ عَنْهُ ٱلسُّوٓءَ وَٱلْفَحْشَآءَ ۚ إِنَّهُۥ مِنْ عِبَادِنَا ٱلْمُخْلَصِينَ۝٢٤

    Walaqad hammat bihi wahamma biha lawla an raa burhana rabbihi kathalika linasrifa ʿanhu alssooa waalfahshaa innahu min ʿibadina almukhlaseena

    Hon hade fattat begär till honom, och han hade känt begär till henne om han inte sett ett tecken från sin Herre. Så höll vi honom borta från ondska och skamlöshet; han var en av våra utvalda tjänare.

25. 12:25

    وَٱسْتَبَقَا ٱلْبَابَ وَقَدَّتْ قَمِيصَهُۥ مِن دُبُرٍ وَأَلْفَيَا سَيِّدَهَا لَدَا ٱلْبَابِ ۚ قَالَتْ مَا جَزَآءُ مَنْ أَرَادَ بِأَهْلِكَ سُوٓءًا إِلَّآ أَن يُسْجَنَ أَوْ عَذَابٌ أَلِيمٌ۝٢٥

    Waistabaqa albaba waqaddat qameesahu min duburin waalfaya sayyidaha lada albabi qalat ma jazao man arada biahlika sooan illa an yusjana aw ʿathabun aleemun

    De rusade mot dörren och hon rev sönder hans skjorta bakifrån. Vid dörren stötte de på hennes make och hon sa: ”Vad förtjänar någon som velat skada din hustru, annat än fängelse eller ett smärtsamt straff?”

26. 12:26

    قَالَ هِىَ رَٰوَدَتْنِى عَن نَّفْسِى ۚ وَشَهِدَ شَاهِدٌ مِّنْ أَهْلِهَآ إِن كَانَ قَمِيصُهُۥ قُدَّ مِن قُبُلٍ فَصَدَقَتْ وَهُوَ مِنَ ٱلْكَـٰذِبِينَ۝٢٦

    Qala hiya rawadatnee ʿan nafsee washahida shahidun min ahliha in kana qameesuhu qudda min qubulin fasadaqat wahuwa mina alkathibeena

    Han sa: ”Det var hon som sökte förföra mig!” Ett vittne ur hennes familj sa: ”Om hans skjorta är sönderriven framifrån, talar hon sanning och han ljuger.

27. 12:27

    وَإِن كَانَ قَمِيصُهُۥ قُدَّ مِن دُبُرٍ فَكَذَبَتْ وَهُوَ مِنَ ٱلصَّـٰدِقِينَ۝٢٧

    Wain kana qameesuhu qudda min duburin fakathabat wahuwa mina alssadiqeena

    Men om hans skjorta är sönderriven bakifrån, ljuger hon och han talar sanning.”

28. 12:28

    فَلَمَّا رَءَا قَمِيصَهُۥ قُدَّ مِن دُبُرٍ قَالَ إِنَّهُۥ مِن كَيْدِكُنَّ ۖ إِنَّ كَيْدَكُنَّ عَظِيمٌ۝٢٨

    Falamma raa qameesahu qudda min duburin qala innahu min kaydikunna inna kaydakunna ʿatheemun

    När [hennes make] såg att skjortan var sönderriven bakifrån sa han: ”Det här är er list. Er list är sannerligen stor!

29. 12:29

    يُوسُفُ أَعْرِضْ عَنْ هَـٰذَا ۚ وَٱسْتَغْفِرِى لِذَنۢبِكِ ۖ إِنَّكِ كُنتِ مِنَ ٱلْخَاطِـِٔينَ۝٢٩

    Yoosufu aʿrid ʿan hatha waistaghfiree lithanbiki innaki kunti mina alkhatieena

    Josef, lämna det här.” Och [till sin hustru:] ”Be om förlåtelse för din synd, det du gjorde var verkligen fel.”

30. 12:30

    ۞ وَقَالَ نِسْوَةٌ فِى ٱلْمَدِينَةِ ٱمْرَأَتُ ٱلْعَزِيزِ تُرَٰوِدُ فَتَىٰهَا عَن نَّفْسِهِۦ ۖ قَدْ شَغَفَهَا حُبًّا ۖ إِنَّا لَنَرَىٰهَا فِى ضَلَـٰلٍ مُّبِينٍ۝٣٠

    Waqala niswatun fee almadeenati imraatu alʿazeezi turawidu fataha ʿan nafsihi qad shaghafaha hubban inna lanaraha fee dalalin mubeenin

    Kvinnor i staden sa: ”Den mäktige mannens hustru söker förföra sin tjänare. Kärleken har genomträngt hennes hjärta. Vi ser att hon har gjort ett uppenbart fel.”

31. 12:31

    فَلَمَّا سَمِعَتْ بِمَكْرِهِنَّ أَرْسَلَتْ إِلَيْهِنَّ وَأَعْتَدَتْ لَهُنَّ مُتَّكَـًٔا وَءَاتَتْ كُلَّ وَٰحِدَةٍ مِّنْهُنَّ سِكِّينًا وَقَالَتِ ٱخْرُجْ عَلَيْهِنَّ ۖ فَلَمَّا رَأَيْنَهُۥٓ أَكْبَرْنَهُۥ وَقَطَّعْنَ أَيْدِيَهُنَّ وَقُلْنَ حَـٰشَ لِلَّهِ مَا هَـٰذَا بَشَرًا إِنْ هَـٰذَآ إِلَّا مَلَكٌ كَرِيمٌ۝٣١

    Falamma samiʿat bimakrihinna arsalat ilayhinna waaʿtadat lahunna muttakaan waatat kulla wahidatin minhunna sikkeenan waqalati okhruj ʿalayhinna falamma raaynahu akbarnahu waqattaʿna aydiyahunna waqulna hasha lillahi ma hatha basharan in hatha illa malakun kareemun

    När hon hörde om deras skvaller bjöd hon in dem och ordnade med sittplatser och gav var och en av dem en kniv. Sedan sa hon [till Josef]: ”Gå ut till dem!” När de såg honom, tappade de fattningen och skar sig i händerna. De utbrast: ”Fullkomlighet tillkommer Gud! Detta är ingen människa, det måste vara en ädel ängel!”

32. 12:32

    قَالَتْ فَذَٰلِكُنَّ ٱلَّذِى لُمْتُنَّنِى فِيهِ ۖ وَلَقَدْ رَٰوَدتُّهُۥ عَن نَّفْسِهِۦ فَٱسْتَعْصَمَ ۖ وَلَئِن لَّمْ يَفْعَلْ مَآ ءَامُرُهُۥ لَيُسْجَنَنَّ وَلَيَكُونًا مِّنَ ٱلصَّـٰغِرِينَ۝٣٢

    Qalat fathalikunna allathee lumtunnanee feehi walaqad rawadtuhu ʿan nafsihi faistʿsama walain lam yafʿal ma amuruhu layusjananna walayakoonan mina alssaghireena

    Hon sa: ”Där har ni den ni förebrådde mig för! Jag sökte förföra honom men han stod emot. Om han inte gör det jag befaller ska han fängslas och förödmjukas.”

33. 12:33

    قَالَ رَبِّ ٱلسِّجْنُ أَحَبُّ إِلَىَّ مِمَّا يَدْعُونَنِىٓ إِلَيْهِ ۖ وَإِلَّا تَصْرِفْ عَنِّى كَيْدَهُنَّ أَصْبُ إِلَيْهِنَّ وَأَكُن مِّنَ ٱلْجَـٰهِلِينَ۝٣٣

    Qala rabbi alssijnu ahabbu ilayya mimma yadʿoonanee ilayhi wailla tasrif ʿannee kaydahunna asbu ilayhinna waakun mina aljahileena

    Han sa: ”Herre! Jag hamnar hellre i fängelse än gör det som de uppmanar mig till. Om du inte avvärjer deras list från mig kanske jag ger efter för dem och agerar oförståndigt.”

34. 12:34

    فَٱسْتَجَابَ لَهُۥ رَبُّهُۥ فَصَرَفَ عَنْهُ كَيْدَهُنَّ ۚ إِنَّهُۥ هُوَ ٱلسَّمِيعُ ٱلْعَلِيمُ۝٣٤

    Faistajaba lahu rabbuhu fasarafa ʿanhu kaydahunna innahu huwa alssameeʿu alʿaleemu

    Så hans Herre bönhörde honom och avvärjde deras list från honom. Han hör allt, vet allt.

35. 12:35

    ثُمَّ بَدَا لَهُم مِّنۢ بَعْدِ مَا رَأَوُا۟ ٱلْـَٔايَـٰتِ لَيَسْجُنُنَّهُۥ حَتَّىٰ حِينٍ۝٣٥

    Thumma bada lahum min baʿdi ma raawoo alayati layasjununnahu hatta heenin

    Men därefter ansåg de, trots att de sett bevisen [för hans oskuld], att de borde sätta honom i fängelse för en tid.

36. 12:36

    وَدَخَلَ مَعَهُ ٱلسِّجْنَ فَتَيَانِ ۖ قَالَ أَحَدُهُمَآ إِنِّىٓ أَرَىٰنِىٓ أَعْصِرُ خَمْرًا ۖ وَقَالَ ٱلْـَٔاخَرُ إِنِّىٓ أَرَىٰنِىٓ أَحْمِلُ فَوْقَ رَأْسِى خُبْزًا تَأْكُلُ ٱلطَّيْرُ مِنْهُ ۖ نَبِّئْنَا بِتَأْوِيلِهِۦٓ ۖ إِنَّا نَرَىٰكَ مِنَ ٱلْمُحْسِنِينَ۝٣٦

    Wadakhala maʿahu alssijna fatayani qala ahaduhuma innee aranee aʿsiru khamran waqala alakharu innee aranee ahmilu fawqa rasee khubzan takulu alttayru minhu nabbina bitaweelihi inna naraka mina almuhsineena

    Och två unga män sattes i fängelse med honom. En av dem sa: ”Jag drömde att jag pressade vin.” Och den andre sa: ”Jag drömde att jag bar bröd på mitt huvud, och att fåglar åt av det. Säg oss vad detta betyder! Vi ser att du är en som gör gott.”

37. 12:37

    قَالَ لَا يَأْتِيكُمَا طَعَامٌ تُرْزَقَانِهِۦٓ إِلَّا نَبَّأْتُكُمَا بِتَأْوِيلِهِۦ قَبْلَ أَن يَأْتِيَكُمَا ۚ ذَٰلِكُمَا مِمَّا عَلَّمَنِى رَبِّىٓ ۚ إِنِّى تَرَكْتُ مِلَّةَ قَوْمٍ لَّا يُؤْمِنُونَ بِٱللَّهِ وَهُم بِٱلْـَٔاخِرَةِ هُمْ كَـٰفِرُونَ۝٣٧

    Qala la yateekuma taʿamun turzaqanihi illa nabbatukuma bitaweelihi qabla an yatiyakuma thalikuma mimma ʿallamanee rabbee innee taraktu millata qawmin la yuminoona biAllahi wahum bialakhirati hum kafiroona

    Han svarade: ”Jag kan beskriva varje måltid som serveras er innan den ens kommit. Detta hör till det som min Herre lärt mig. Jag har tagit avstånd från den religion som följs av folk som inte tror på Gud och som avfärdar tron på det kommande livet.

38. 12:38

    وَٱتَّبَعْتُ مِلَّةَ ءَابَآءِىٓ إِبْرَٰهِيمَ وَإِسْحَـٰقَ وَيَعْقُوبَ ۚ مَا كَانَ لَنَآ أَن نُّشْرِكَ بِٱللَّهِ مِن شَىْءٍ ۚ ذَٰلِكَ مِن فَضْلِ ٱللَّهِ عَلَيْنَا وَعَلَى ٱلنَّاسِ وَلَـٰكِنَّ أَكْثَرَ ٱلنَّاسِ لَا يَشْكُرُونَ۝٣٨

    Waittabaʿtu millata abaee ibraheema waishaqa wayaʿqooba ma kana lana an nushrika biAllahi min shayin thalika min fadli Allahi ʿalayna waʿala alnnasi walakinna akthara alnnasi la yashkuroona

    Jag följer mina förfäders tro; Abrahams, Isaks och Jakobs. Vi skulle aldrig dyrka någon vid Guds sida. Detta är en nådegåva från Gud till oss och till mänskligheten, men de flesta människor är inte tacksamma.

39. 12:39

    يَـٰصَـٰحِبَىِ ٱلسِّجْنِ ءَأَرْبَابٌ مُّتَفَرِّقُونَ خَيْرٌ أَمِ ٱللَّهُ ٱلْوَٰحِدُ ٱلْقَهَّارُ۝٣٩

    Ya sahibayi alssijni aarbabun mutafarriqoona khayrun ami Allahu alwahidu alqahharu

    Mina kamrater i fångenskapen! Är det bättre att ha olika herrar, eller [att endast dyrka] Gud – den Ende, den Allhärskande?

40. 12:40

    مَا تَعْبُدُونَ مِن دُونِهِۦٓ إِلَّآ أَسْمَآءً سَمَّيْتُمُوهَآ أَنتُمْ وَءَابَآؤُكُم مَّآ أَنزَلَ ٱللَّهُ بِهَا مِن سُلْطَـٰنٍ ۚ إِنِ ٱلْحُكْمُ إِلَّا لِلَّهِ ۚ أَمَرَ أَلَّا تَعْبُدُوٓا۟ إِلَّآ إِيَّاهُ ۚ ذَٰلِكَ ٱلدِّينُ ٱلْقَيِّمُ وَلَـٰكِنَّ أَكْثَرَ ٱلنَّاسِ لَا يَعْلَمُونَ۝٤٠

    Ma taʿbudoona min doonihi illa asmaan sammaytumooha antum waabaokum ma anzala Allahu biha min sultanin ini alhukmu illa lillahi amara alla taʿbudoo illa iyyahu thalika alddeenu alqayyimu walakinna akthara alnnasi la yaʿlamoona

    Vad ni dyrkar vid hans sida är bara namn som ni och era förfäder har hittat på; Gud har inte gett er befogenhet till det. Beslutet är enbart Guds, och han befaller er att inte dyrka någon annan än honom. Detta är den rätta tron, men de flesta människor vet det inte.

41. 12:41

    يَـٰصَـٰحِبَىِ ٱلسِّجْنِ أَمَّآ أَحَدُكُمَا فَيَسْقِى رَبَّهُۥ خَمْرًا ۖ وَأَمَّا ٱلْـَٔاخَرُ فَيُصْلَبُ فَتَأْكُلُ ٱلطَّيْرُ مِن رَّأْسِهِۦ ۚ قُضِىَ ٱلْأَمْرُ ٱلَّذِى فِيهِ تَسْتَفْتِيَانِ۝٤١

    Ya sahibayi alssijni amma ahadukuma fayasqee rabbahu khamran waamma alakharu fayuslabu fatakulu alttayru min rasihi qudiya alamru allathee feehi tastaftiyani

    Mina kamrater i fångenskapen! En av er kommer att servera sin herre vin att dricka, medan den andre kommer att korsfästas, varpå fåglar äter av hans huvud. Det ni bett mig förklara kommer verkligen att inträffa.”

42. 12:42

    وَقَالَ لِلَّذِى ظَنَّ أَنَّهُۥ نَاجٍ مِّنْهُمَا ٱذْكُرْنِى عِندَ رَبِّكَ فَأَنسَىٰهُ ٱلشَّيْطَـٰنُ ذِكْرَ رَبِّهِۦ فَلَبِثَ فِى ٱلسِّجْنِ بِضْعَ سِنِينَ۝٤٢

    Waqala lillathee thanna annahu najin minhuma othkurnee ʿinda rabbika faansahu alshshaytanu thikra rabbihi falabitha fee alssijni bidʿa sineena

    Och [Josef] sa till den han visste skulle bli frigiven: ”Nämn mig när du är hos din herre!” Men Satan fick honom att glömma bort att nämna det för sin herre, så han blev kvar i fängelset i flera år.

43. 12:43

    وَقَالَ ٱلْمَلِكُ إِنِّىٓ أَرَىٰ سَبْعَ بَقَرَٰتٍ سِمَانٍ يَأْكُلُهُنَّ سَبْعٌ عِجَافٌ وَسَبْعَ سُنۢبُلَـٰتٍ خُضْرٍ وَأُخَرَ يَابِسَـٰتٍ ۖ يَـٰٓأَيُّهَا ٱلْمَلَأُ أَفْتُونِى فِى رُءْيَـٰىَ إِن كُنتُمْ لِلرُّءْيَا تَعْبُرُونَ۝٤٣

    Waqala almaliku innee ara sabʿa baqaratin simanin yakuluhunna sabʿun ʿijafun wasabʿa sunbulatin khudrin waokhara yabisatin ya ayyuha almalao aftoonee fee ruyaya in kuntum lilrruya taʿburoona

    [En dag] sa kungen: ”Jag drömde om sju feta kor som äts upp av sju magra, samt om sju gröna ax och andra helt torra. Stormän! Tyd min dröm åt mig, om ni vet hur man tyder drömmar.”

44. 12:44

    قَالُوٓا۟ أَضْغَـٰثُ أَحْلَـٰمٍ ۖ وَمَا نَحْنُ بِتَأْوِيلِ ٱلْأَحْلَـٰمِ بِعَـٰلِمِينَ۝٤٤

    Qaloo adghathu ahlamin wama nahnu bitaweeli alahlami biʿalimeena

    De sa: ”Vilka virriga drömmar! Vi kan inte tyda sådant.”

45. 12:45

    وَقَالَ ٱلَّذِى نَجَا مِنْهُمَا وَٱدَّكَرَ بَعْدَ أُمَّةٍ أَنَا۠ أُنَبِّئُكُم بِتَأْوِيلِهِۦ فَأَرْسِلُونِ۝٤٥

    Waqala allathee naja minhuma waiddakara baʿda ommatin ana onabbiokum bitaweelihi faarsilooni

    Då sa den [fånge] som tidigare frigivits, och som äntligen mindes [Josef]: ”Jag kan berätta för er vad den betyder. Sänd mig bara [tillbaka till fängelset].”

46. 12:46

    يُوسُفُ أَيُّهَا ٱلصِّدِّيقُ أَفْتِنَا فِى سَبْعِ بَقَرَٰتٍ سِمَانٍ يَأْكُلُهُنَّ سَبْعٌ عِجَافٌ وَسَبْعِ سُنۢبُلَـٰتٍ خُضْرٍ وَأُخَرَ يَابِسَـٰتٍ لَّعَلِّىٓ أَرْجِعُ إِلَى ٱلنَّاسِ لَعَلَّهُمْ يَعْلَمُونَ۝٤٦

    Yoosufu ayyuha alssiddeequ aftina fee sabʿi baqaratin simanin yakuluhunna sabʿun ʿijafun wasabʿi sunbulatin khudrin waokhara yabisatin laʿallee arjiʿu ila alnnasi laʿallahum yaʿlamoona

    ”Josef, du som alltid talar sanning! Ge oss besked om sju feta kor som äts av sju magra, och sju gröna ax och andra torra, så att jag kan återvända till folket och de får kännedom om dig.”

47. 12:47

    قَالَ تَزْرَعُونَ سَبْعَ سِنِينَ دَأَبًا فَمَا حَصَدتُّمْ فَذَرُوهُ فِى سُنۢبُلِهِۦٓ إِلَّا قَلِيلًا مِّمَّا تَأْكُلُونَ۝٤٧

    Qala tazraʿoona sabʿa sineena daaban fama hasadtum fatharoohu fee sunbulihi illa qaleelan mimma takuloona

    Han sa: ”Ni ska odla i sju år i följd. Det ni skördar ska ni lämna i axen, utom lite grann som ni äter.

48. 12:48

    ثُمَّ يَأْتِى مِنۢ بَعْدِ ذَٰلِكَ سَبْعٌ شِدَادٌ يَأْكُلْنَ مَا قَدَّمْتُمْ لَهُنَّ إِلَّا قَلِيلًا مِّمَّا تُحْصِنُونَ۝٤٨

    Thumma yatee min baʿdi thalika sabʿun shidadun yakulna ma qaddamtum lahunna illa qaleelan mimma tuhsinoona

    Sedan kommer sju svåra år som leder till att det ni lagt undan förbrukas, utom lite som ni sparat.

49. 12:49

    ثُمَّ يَأْتِى مِنۢ بَعْدِ ذَٰلِكَ عَامٌ فِيهِ يُغَاثُ ٱلنَّاسُ وَفِيهِ يَعْصِرُونَ۝٤٩

    Thumma yatee min baʿdi thalika ʿamun feehi yughathu alnnasu wafeehi yaʿsiroona

    Sedan kommer ett år då folket får regn och de kommer att kunna pressa [oliver och druvor].”

50. 12:50

    وَقَالَ ٱلْمَلِكُ ٱئْتُونِى بِهِۦ ۖ فَلَمَّا جَآءَهُ ٱلرَّسُولُ قَالَ ٱرْجِعْ إِلَىٰ رَبِّكَ فَسْـَٔلْهُ مَا بَالُ ٱلنِّسْوَةِ ٱلَّـٰتِى قَطَّعْنَ أَيْدِيَهُنَّ ۚ إِنَّ رَبِّى بِكَيْدِهِنَّ عَلِيمٌ۝٥٠

    Waqala almaliku itoonee bihi falamma jaahu alrrasoolu qala irjiʿ ila rabbika faisalhu ma balu alnniswati allatee qattaʿna aydiyahunna inna rabbee bikaydihinna ʿaleemun

    Kungen sa: ”För honom till mig!” När budbäraren kom till honom sa han: ”Gå tillbaka till din herre och fråga honom om händelsen med kvinnorna som skar sig i händerna. Min Herre har full kännedom om deras list.”

51. 12:51

    قَالَ مَا خَطْبُكُنَّ إِذْ رَٰوَدتُّنَّ يُوسُفَ عَن نَّفْسِهِۦ ۚ قُلْنَ حَـٰشَ لِلَّهِ مَا عَلِمْنَا عَلَيْهِ مِن سُوٓءٍ ۚ قَالَتِ ٱمْرَأَتُ ٱلْعَزِيزِ ٱلْـَٔـٰنَ حَصْحَصَ ٱلْحَقُّ أَنَا۠ رَٰوَدتُّهُۥ عَن نَّفْسِهِۦ وَإِنَّهُۥ لَمِنَ ٱلصَّـٰدِقِينَ۝٥١

    Qala ma khatbukunna ith rawadtunna yoosufa ʿan nafsihi qulna hasha lillahi ma ʿalimna ʿalayhi min sooin qalati imraatu alʿazeezi alana hashasa alhaqqu ana rawadtuhu ʿan nafsihi wainnahu lamina alssadiqeena

    Han frågade: ”Hur tänkte ni när ni försökte förföra Josef?” De sa: ”Gud förbjude! Vi känner inte till något dåligt om honom.” Då sa den mäktige mannens hustru: ”Nu har sanningen kommit fram. Det var jag som sökte förföra honom, och han har talat sanning.

52. 12:52

    ذَٰلِكَ لِيَعْلَمَ أَنِّى لَمْ أَخُنْهُ بِٱلْغَيْبِ وَأَنَّ ٱللَّهَ لَا يَهْدِى كَيْدَ ٱلْخَآئِنِينَ۝٥٢

    Thalika liyaʿlama annee lam akhunhu bialghaybi waanna Allaha la yahdee kayda alkhaineena

    [Jag nämner] detta för att han ska veta att jag aldrig svek honom i hans frånvaro, och att Gud inte låter förrädarnas list lyckas.

53. 12:53

    ۞ وَمَآ أُبَرِّئُ نَفْسِىٓ ۚ إِنَّ ٱلنَّفْسَ لَأَمَّارَةٌۢ بِٱلسُّوٓءِ إِلَّا مَا رَحِمَ رَبِّىٓ ۚ إِنَّ رَبِّى غَفُورٌ رَّحِيمٌ۝٥٣

    Wama obarrio nafsee inna alnnafsa laammaratun bialssooi illa ma rahima rabbee inna rabbee ghafoorun raheemun

    Jag friar inte mig själv från skuld; själen drivs ständigt mot det onda, förutom hos de som min Herre visar nåd. Min Herre är ständigt förlåtande, barmhärtig.”

54. 12:54

    وَقَالَ ٱلْمَلِكُ ٱئْتُونِى بِهِۦٓ أَسْتَخْلِصْهُ لِنَفْسِى ۖ فَلَمَّا كَلَّمَهُۥ قَالَ إِنَّكَ ٱلْيَوْمَ لَدَيْنَا مَكِينٌ أَمِينٌ۝٥٤

    Waqala almaliku itoonee bihi astakhlishu linafsee falamma kallamahu qala innaka alyawma ladayna makeenun ameenun

    Kungen sa: ”För honom till mig, jag vill göra honom till en nära förtrogen.” Efter att ha talat med honom sa han: ”Från och med i dag är du högt aktad och betrodd hos oss.”

55. 12:55

    قَالَ ٱجْعَلْنِى عَلَىٰ خَزَآئِنِ ٱلْأَرْضِ ۖ إِنِّى حَفِيظٌ عَلِيمٌ۝٥٥

    Qala ijʿalnee ʿala khazaini alardi innee hafeethun ʿaleemun

    Han sa: ”Ge mig ansvaret för landets förrådshus; jag är en skicklig och insiktsfull förvaltare.”

56. 12:56

    وَكَذَٰلِكَ مَكَّنَّا لِيُوسُفَ فِى ٱلْأَرْضِ يَتَبَوَّأُ مِنْهَا حَيْثُ يَشَآءُ ۚ نُصِيبُ بِرَحْمَتِنَا مَن نَّشَآءُ ۖ وَلَا نُضِيعُ أَجْرَ ٱلْمُحْسِنِينَ۝٥٦

    Wakathalika makanna liyoosufa fee alardi yatabawwao minha haythu yashao nuseebu birahmatina man nashao wala nudeeʿu ajra almuhsineena

    På detta sätt gav vi Josef inflytande över landet, och han kunde bosätta sig varhelst han önskade. Vi skänker vår barmhärtighet till den vi vill och låter inte de godas lön gå förlorad.

57. 12:57

    وَلَأَجْرُ ٱلْـَٔاخِرَةِ خَيْرٌ لِّلَّذِينَ ءَامَنُوا۟ وَكَانُوا۟ يَتَّقُونَ۝٥٧

    Walaajru alakhirati khayrun lillatheena amanoo wakanoo yattaqoona

    Men det kommande livets lön är ännu bättre för de som tror och fruktar Gud.

58. 12:58

    وَجَآءَ إِخْوَةُ يُوسُفَ فَدَخَلُوا۟ عَلَيْهِ فَعَرَفَهُمْ وَهُمْ لَهُۥ مُنكِرُونَ۝٥٨

    Wajaa ikhwatu yoosufa fadakhaloo ʿalayhi faʿarafahum wahum lahu munkiroona

    Sedan kom Josefs bröder till [Egypten] och när de trädde in hos honom kände han igen dem, men de kände inte igen honom.

59. 12:59

    وَلَمَّا جَهَّزَهُم بِجَهَازِهِمْ قَالَ ٱئْتُونِى بِأَخٍ لَّكُم مِّنْ أَبِيكُمْ ۚ أَلَا تَرَوْنَ أَنِّىٓ أُوفِى ٱلْكَيْلَ وَأَنَا۠ خَيْرُ ٱلْمُنزِلِينَ۝٥٩

    Walamma jahhazahum bijahazihim qala itoonee biakhin lakum min abeekum ala tarawna annee oofee alkayla waana khayru almunzileena

    När han utrustat dem med deras förnödenheter sa han: ”Hämta er halvbror från er fars sida. Ser ni inte att jag ger fullt mått och visar stor gästfrihet?

60. 12:60

    فَإِن لَّمْ تَأْتُونِى بِهِۦ فَلَا كَيْلَ لَكُمْ عِندِى وَلَا تَقْرَبُونِ۝٦٠

    Fain lam tatoonee bihi fala kayla lakum ʿindee wala taqrabooni

    Hämtar ni honom inte får ni ingen spannmål från mig, och ni ska inte heller få komma i min närhet.”

61. 12:61

    قَالُوا۟ سَنُرَٰوِدُ عَنْهُ أَبَاهُ وَإِنَّا لَفَـٰعِلُونَ۝٦١

    Qaloo sanurawidu ʿanhu abahu wainna lafaʿiloona

    De sa: ”Vi ska övertala hans far; ja, vi ska göra vårt yttersta.”

62. 12:62

    وَقَالَ لِفِتْيَـٰنِهِ ٱجْعَلُوا۟ بِضَـٰعَتَهُمْ فِى رِحَالِهِمْ لَعَلَّهُمْ يَعْرِفُونَهَآ إِذَا ٱنقَلَبُوٓا۟ إِلَىٰٓ أَهْلِهِمْ لَعَلَّهُمْ يَرْجِعُونَ۝٦٢

    Waqala lifityanihi ijʿaloo bidaʿatahum fee rihalihim laʿallahum yaʿrifoonaha itha inqalaboo ila ahlihim laʿallahum yarjiʿoona

    Han sa till sina tjänare: ”Lägg tillbaka deras varor [som de betalat med] i deras packning, så att de upptäcker dem när de återvänder till sin familj. Då kommer de förhoppningsvis tillbaka.”

63. 12:63

    فَلَمَّا رَجَعُوٓا۟ إِلَىٰٓ أَبِيهِمْ قَالُوا۟ يَـٰٓأَبَانَا مُنِعَ مِنَّا ٱلْكَيْلُ فَأَرْسِلْ مَعَنَآ أَخَانَا نَكْتَلْ وَإِنَّا لَهُۥ لَحَـٰفِظُونَ۝٦٣

    Falamma rajaʿoo ila abeehim qaloo ya abana muniʿa minna alkaylu faarsil maʿana akhana naktal wainna lahu lahafithoona

    När de återvände till sin far sa de: ”Far! Vi har nekats [mer] spannmål [om vi inte hämtar vår bror]. Låt vår bror följa med oss så att vi får vår spannmål. Vi ska vakta honom.”

64. 12:64

    قَالَ هَلْ ءَامَنُكُمْ عَلَيْهِ إِلَّا كَمَآ أَمِنتُكُمْ عَلَىٰٓ أَخِيهِ مِن قَبْلُ ۖ فَٱللَّهُ خَيْرٌ حَـٰفِظًا ۖ وَهُوَ أَرْحَمُ ٱلرَّٰحِمِينَ۝٦٤

    Qala hal amanukum ʿalayhi illa kama amintukum ʿala akheehi min qablu faAllahu khayrun hafithan wahuwa arhamu alrrahimeena

    Han svarade: ”Ska jag anförtro honom åt er, så som jag tidigare anförtrodde er hans bror? Ingen vakar bättre [över oss] än Gud; han är den mest barmhärtige av alla barmhärtiga.”

65. 12:65

    وَلَمَّا فَتَحُوا۟ مَتَـٰعَهُمْ وَجَدُوا۟ بِضَـٰعَتَهُمْ رُدَّتْ إِلَيْهِمْ ۖ قَالُوا۟ يَـٰٓأَبَانَا مَا نَبْغِى ۖ هَـٰذِهِۦ بِضَـٰعَتُنَا رُدَّتْ إِلَيْنَا ۖ وَنَمِيرُ أَهْلَنَا وَنَحْفَظُ أَخَانَا وَنَزْدَادُ كَيْلَ بَعِيرٍ ۖ ذَٰلِكَ كَيْلٌ يَسِيرٌ۝٦٥

    Walamma fatahoo mataʿahum wajadoo bidaʿatahum ruddat ilayhim qaloo ya abana ma nabghee hathihi bidaʿatuna ruddat ilayna wanameeru ahlana wanahfathu akhana wanazdadu kayla baʿeerin thalika kaylun yaseerun

    När de öppnade sina packningar upptäckte de att deras varor hade återlämnats till dem. De sa: ”Far! Vad mer kan vi begära? Här är våra varor, återlämnade till oss. Nu kan vi söka mer försörjning till vår familj, vakta vår bror och få en extra kamellast [spannmål]. Det blir en lättfången last.”

66. 12:66

    قَالَ لَنْ أُرْسِلَهُۥ مَعَكُمْ حَتَّىٰ تُؤْتُونِ مَوْثِقًا مِّنَ ٱللَّهِ لَتَأْتُنَّنِى بِهِۦٓ إِلَّآ أَن يُحَاطَ بِكُمْ ۖ فَلَمَّآ ءَاتَوْهُ مَوْثِقَهُمْ قَالَ ٱللَّهُ عَلَىٰ مَا نَقُولُ وَكِيلٌ۝٦٦

    Qala lan orsilahu maʿakum hatta tutooni mawthiqan mina Allahi latatunnanee bihi illa an yuhata bikum falamma atawhu mawthiqahum qala Allahu ʿala ma naqoolu wakeelun

    Han sa: ”Jag skickar honom inte med er förrän ni svär en ed vid Gud att ni för honom tillbaka till mig, såvida ni inte själva går under.” När de svurit eden sa han: ”Gud är vittne till vad vi säger.”

67. 12:67

    وَقَالَ يَـٰبَنِىَّ لَا تَدْخُلُوا۟ مِنۢ بَابٍ وَٰحِدٍ وَٱدْخُلُوا۟ مِنْ أَبْوَٰبٍ مُّتَفَرِّقَةٍ ۖ وَمَآ أُغْنِى عَنكُم مِّنَ ٱللَّهِ مِن شَىْءٍ ۖ إِنِ ٱلْحُكْمُ إِلَّا لِلَّهِ ۖ عَلَيْهِ تَوَكَّلْتُ ۖ وَعَلَيْهِ فَلْيَتَوَكَّلِ ٱلْمُتَوَكِّلُونَ۝٦٧

    Waqala ya baniyya la tadkhuloo min babin wahidin waodkhuloo min abwabin mutafarriqatin wama oghnee ʿankum mina Allahi min shayin ini alhukmu illa lillahi ʿalayhi tawakkaltu waʿalayhi falyatawakkali almutawakkiloona

    Han sa: ”Mina söner! Gå inte in [i staden] genom en enda port, utan gå in genom skilda portar. Jag kan inte skydda er från det Gud [beslutat] det minsta. Alla beslut tillhör Gud. På honom förlitar jag mig, och på honom ska alla som söker stöd förlita sig.”

68. 12:68

    وَلَمَّا دَخَلُوا۟ مِنْ حَيْثُ أَمَرَهُمْ أَبُوهُم مَّا كَانَ يُغْنِى عَنْهُم مِّنَ ٱللَّهِ مِن شَىْءٍ إِلَّا حَاجَةً فِى نَفْسِ يَعْقُوبَ قَضَىٰهَا ۚ وَإِنَّهُۥ لَذُو عِلْمٍ لِّمَا عَلَّمْنَـٰهُ وَلَـٰكِنَّ أَكْثَرَ ٱلنَّاسِ لَا يَعْلَمُونَ۝٦٨

    Walamma dakhaloo min haythu amarahum aboohum ma kana yughnee ʿanhum mina Allahi min shayin illa hajatan fee nafsi yaʿqooba qadaha wainnahu lathoo ʿilmin lima ʿallamnahu walakinna akthara alnnasi la yaʿlamoona

    När de gick in, som deras far anvisat dem, var det inte för att skydda dem från Guds [beslut]. Det var bara en omtanke i Jakobs inre som han visade. Genom kunskapen vi skänkt honom var han fullt medveten [om att Guds beslut alltid sker], men de flesta människor vet det inte.

69. 12:69

    وَلَمَّا دَخَلُوا۟ عَلَىٰ يُوسُفَ ءَاوَىٰٓ إِلَيْهِ أَخَاهُ ۖ قَالَ إِنِّىٓ أَنَا۠ أَخُوكَ فَلَا تَبْتَئِسْ بِمَا كَانُوا۟ يَعْمَلُونَ۝٦٩

    Walamma dakhaloo ʿala yoosufa awa ilayhi akhahu qala innee ana akhooka fala tabtais bima kanoo yaʿmaloona

    När de trädde in hos Josef tog han sin bror till sig och viskade: ”Det är jag, din bror! Sörj inte över vad de tidigare gjort.”

70. 12:70

    فَلَمَّا جَهَّزَهُم بِجَهَازِهِمْ جَعَلَ ٱلسِّقَايَةَ فِى رَحْلِ أَخِيهِ ثُمَّ أَذَّنَ مُؤَذِّنٌ أَيَّتُهَا ٱلْعِيرُ إِنَّكُمْ لَسَـٰرِقُونَ۝٧٠

    Falamma jahhazahum bijahazihim jaʿala alssiqayata fee rahli akheehi thumma aththana muaththinun ayyatuha alʿeeru innakum lasariqoona

    När han packat deras förnödenheter lade han bägaren i sin brors packning. Snart därefter förkunnade en utropare: ”Ni där, i karavanen, ni har stulit!”

71. 12:71

    قَالُوا۟ وَأَقْبَلُوا۟ عَلَيْهِم مَّاذَا تَفْقِدُونَ۝٧١

    Qaloo waaqbaloo ʿalayhim matha tafqidoona

    De vände sig till dem och frågade: ”Vad saknar ni?”

72. 12:72

    قَالُوا۟ نَفْقِدُ صُوَاعَ ٱلْمَلِكِ وَلِمَن جَآءَ بِهِۦ حِمْلُ بَعِيرٍ وَأَنَا۠ بِهِۦ زَعِيمٌ۝٧٢

    Qaloo nafqidu suwaʿa almaliki waliman jaa bihi himlu baʿeerin waana bihi zaʿeemun

    De svarade: ”Vi saknar kungens bägare. Den som hittar den får en kamellast; jag garanterar det.”

73. 12:73

    قَالُوا۟ تَٱللَّهِ لَقَدْ عَلِمْتُم مَّا جِئْنَا لِنُفْسِدَ فِى ٱلْأَرْضِ وَمَا كُنَّا سَـٰرِقِينَ۝٧٣

    Qaloo taAllahi laqad ʿalimtum ma jina linufsida fee alardi wama kunna sariqeena

    De sa: ”Vid Gud! Ni vet att vi inte har kommit hit för att ställa till det i landet, och vi har inte stulit något!”

74. 12:74

    قَالُوا۟ فَمَا جَزَٰٓؤُهُۥٓ إِن كُنتُمْ كَـٰذِبِينَ۝٧٤

    Qaloo fama jazaohu in kuntum kathibeena

    De sa: ”Vad ska straffet vara om ni ljuger?”

75. 12:75

    قَالُوا۟ جَزَٰٓؤُهُۥ مَن وُجِدَ فِى رَحْلِهِۦ فَهُوَ جَزَٰٓؤُهُۥ ۚ كَذَٰلِكَ نَجْزِى ٱلظَّـٰلِمِينَ۝٧٥

    Qaloo jazaohu man wujida fee rahlihi fahuwa jazaohu kathalika najzee alththalimeena

    De svarade: ”Den i vars packning den hittas ska betala för detta med sin frihet. Så straffar vi de som gör orätt.”

76. 12:76

    فَبَدَأَ بِأَوْعِيَتِهِمْ قَبْلَ وِعَآءِ أَخِيهِ ثُمَّ ٱسْتَخْرَجَهَا مِن وِعَآءِ أَخِيهِ ۚ كَذَٰلِكَ كِدْنَا لِيُوسُفَ ۖ مَا كَانَ لِيَأْخُذَ أَخَاهُ فِى دِينِ ٱلْمَلِكِ إِلَّآ أَن يَشَآءَ ٱللَّهُ ۚ نَرْفَعُ دَرَجَـٰتٍ مَّن نَّشَآءُ ۗ وَفَوْقَ كُلِّ ذِى عِلْمٍ عَلِيمٌ۝٧٦

    Fabadaa biawʿiyatihim qabla wiʿai akheehi thumma istakhrajaha min wiʿai akheehi kathalika kidna liyoosufa ma kana liyakhutha akhahu fee deeni almaliki illa an yashaa Allahu narfaʿu darajatin man nashao wafawqa kulli thee ʿilmin ʿaleemun

    Han började genomsöka deras packningar innan han fortsatte med sin [yngre] brors packning ur vilken han drog fram den. På detta sätt underlättade vi för Josef att genomföra sin plan. Enligt kungens lag fick han inte hålla kvar sin bror, men Gud ville något annat. Vi höjer i rang den vi vill, och över varje vetande väsen finns en som vet mer.

77. 12:77

    ۞ قَالُوٓا۟ إِن يَسْرِقْ فَقَدْ سَرَقَ أَخٌ لَّهُۥ مِن قَبْلُ ۚ فَأَسَرَّهَا يُوسُفُ فِى نَفْسِهِۦ وَلَمْ يُبْدِهَا لَهُمْ ۚ قَالَ أَنتُمْ شَرٌّ مَّكَانًا ۖ وَٱللَّهُ أَعْلَمُ بِمَا تَصِفُونَ۝٧٧

    Qaloo in yasriq faqad saraqa akhun lahu min qablu faasarraha yoosufu fee nafsihi walam yubdiha lahum qala antum sharrun makanan waAllahu aʿlamu bima tasifoona

    De sa: ”Om han har stulit så har en bror till honom faktiskt redan stulit en gång!” Josef dolde vad han kände och visade dem inget. Han tänkte: ”Ni befinner er i en värre ställning. Gud vet mycket väl vad ni påstår.”

78. 12:78

    قَالُوا۟ يَـٰٓأَيُّهَا ٱلْعَزِيزُ إِنَّ لَهُۥٓ أَبًا شَيْخًا كَبِيرًا فَخُذْ أَحَدَنَا مَكَانَهُۥٓ ۖ إِنَّا نَرَىٰكَ مِنَ ٱلْمُحْسِنِينَ۝٧٨

    Qaloo ya ayyuha alʿazeezu inna lahu aban shaykhan kabeeran fakhuth ahadana makanahu inna naraka mina almuhsineena

    De sa: ”Du mäktige! Hans far är väldigt gammal så ta en av oss i hans ställe. Vi ser att du är en god person.”

79. 12:79

    قَالَ مَعَاذَ ٱللَّهِ أَن نَّأْخُذَ إِلَّا مَن وَجَدْنَا مَتَـٰعَنَا عِندَهُۥٓ إِنَّآ إِذًا لَّظَـٰلِمُونَ۝٧٩

    Qala maʿatha Allahi an nakhutha illa man wajadna mataʿana ʿindahu inna ithan lathalimoona

    Han svarade: ”Gud förbjude att vi tar någon annan än den hos vilken vi fann vår egendom! Då vore vi orättfärdiga.”

80. 12:80

    فَلَمَّا ٱسْتَيْـَٔسُوا۟ مِنْهُ خَلَصُوا۟ نَجِيًّا ۖ قَالَ كَبِيرُهُمْ أَلَمْ تَعْلَمُوٓا۟ أَنَّ أَبَاكُمْ قَدْ أَخَذَ عَلَيْكُم مَّوْثِقًا مِّنَ ٱللَّهِ وَمِن قَبْلُ مَا فَرَّطتُمْ فِى يُوسُفَ ۖ فَلَنْ أَبْرَحَ ٱلْأَرْضَ حَتَّىٰ يَأْذَنَ لِىٓ أَبِىٓ أَوْ يَحْكُمَ ٱللَّهُ لِى ۖ وَهُوَ خَيْرُ ٱلْحَـٰكِمِينَ۝٨٠

    Falamma istayasoo minhu khalasoo najiyyan qala kabeeruhum alam taʿlamoo anna abakum qad akhatha ʿalaykum mawthiqan mina Allahi wamin qablu ma farrattum fee yoosufa falan abraha alarda hatta yathana lee abee aw yahkuma Allahu lee wahuwa khayru alhakimeena

    När de hade förlorat hoppet om honom, drog de sig undan för att rådslå i enskildhet. Den äldste bland dem sa: ”Minns ni inte att er far tog ett löfte från er i Guds namn, och hur försumliga ni varit med Josef? Jag lämnar inte detta land förrän min far tillåter det eller Gud dömer till min fördel; han är den bäste domaren.

81. 12:81

    ٱرْجِعُوٓا۟ إِلَىٰٓ أَبِيكُمْ فَقُولُوا۟ يَـٰٓأَبَانَآ إِنَّ ٱبْنَكَ سَرَقَ وَمَا شَهِدْنَآ إِلَّا بِمَا عَلِمْنَا وَمَا كُنَّا لِلْغَيْبِ حَـٰفِظِينَ۝٨١

    Irjiʿoo ila abeekum faqooloo ya abana inna ibnaka saraqa wama shahidna illa bima ʿalimna wama kunna lilghaybi hafitheena

    Återvänd till er far och säg: 'Far, din son har stulit. Vi vittnar bara om det vi vet, och vi kunde inte förutse vad som skulle hända.

82. 12:82

    وَسْـَٔلِ ٱلْقَرْيَةَ ٱلَّتِى كُنَّا فِيهَا وَٱلْعِيرَ ٱلَّتِىٓ أَقْبَلْنَا فِيهَا ۖ وَإِنَّا لَصَـٰدِقُونَ۝٨٢

    Waisali alqaryata allatee kunna feeha waalʿeera allatee aqbalna feeha wainna lasadiqoona

    Fråga [invånarna i] staden vi var i och karavanen vi kom med. Vi talar sanning!'”

83. 12:83

    قَالَ بَلْ سَوَّلَتْ لَكُمْ أَنفُسُكُمْ أَمْرًا ۖ فَصَبْرٌ جَمِيلٌ ۖ عَسَى ٱللَّهُ أَن يَأْتِيَنِى بِهِمْ جَمِيعًا ۚ إِنَّهُۥ هُوَ ٱلْعَلِيمُ ٱلْحَكِيمُ۝٨٣

    Qala bal sawwalat lakum anfusukum amran fasabrun jameelun ʿasa Allahu an yatiyanee bihim jameeʿan innahu huwa alʿaleemu alhakeemu

    Han sa: ”Nej, era inre har förskönat detta för er. [Jag måste visa] tålamod av vackraste slag! Kanske återför Gud dem alla till mig. Han är den Allvetande, den Vise.”

84. 12:84

    وَتَوَلَّىٰ عَنْهُمْ وَقَالَ يَـٰٓأَسَفَىٰ عَلَىٰ يُوسُفَ وَٱبْيَضَّتْ عَيْنَاهُ مِنَ ٱلْحُزْنِ فَهُوَ كَظِيمٌ۝٨٤

    Watawalla ʿanhum waqala ya asafa ʿala yoosufa waibyaddat ʿaynahu mina alhuzni fahuwa katheemun

    Han vände sig från dem och sa: ”O Josef, hur stor är inte min sorg för dig!” Hans syn slocknade av sorg, men han bar sorgen tyst inom sig.

85. 12:85

    قَالُوا۟ تَٱللَّهِ تَفْتَؤُا۟ تَذْكُرُ يُوسُفَ حَتَّىٰ تَكُونَ حَرَضًا أَوْ تَكُونَ مِنَ ٱلْهَـٰلِكِينَ۝٨٥

    Qaloo taAllahi taftao tathkuru yoosufa hatta takoona haradan aw takoona mina alhalikeena

    De sa: ”Vid Gud! Du kommer fortsätta att minnas Josef tills du blir dödssjuk eller går under.”

86. 12:86

    قَالَ إِنَّمَآ أَشْكُوا۟ بَثِّى وَحُزْنِىٓ إِلَى ٱللَّهِ وَأَعْلَمُ مِنَ ٱللَّهِ مَا لَا تَعْلَمُونَ۝٨٦

    Qala innama ashkoo baththee wahuznee ila Allahi waaʿlamu mina Allahi ma la taʿlamoona

    Han sa: ”Jag anförtror bara min börda och min sorg till Gud. Jag vet om Gud sådant som ni inte vet.

87. 12:87

    يَـٰبَنِىَّ ٱذْهَبُوا۟ فَتَحَسَّسُوا۟ مِن يُوسُفَ وَأَخِيهِ وَلَا تَا۟يْـَٔسُوا۟ مِن رَّوْحِ ٱللَّهِ ۖ إِنَّهُۥ لَا يَا۟يْـَٔسُ مِن رَّوْحِ ٱللَّهِ إِلَّا ٱلْقَوْمُ ٱلْكَـٰفِرُونَ۝٨٧

    Ya baniyya ithhaboo fatahassasoo min yoosufa waakheehi wala tayasoo min rawhi Allahi innahu la yayasu min rawhi Allahi illa alqawmu alkafiroona

    Mina söner! Gå och leta efter Josef och hans bror, och ge aldrig upp ert hopp om att Gud ska ge er en väg ut; endast de otrogna känner misströstan om Guds hjälp.

88. 12:88

    فَلَمَّا دَخَلُوا۟ عَلَيْهِ قَالُوا۟ يَـٰٓأَيُّهَا ٱلْعَزِيزُ مَسَّنَا وَأَهْلَنَا ٱلضُّرُّ وَجِئْنَا بِبِضَـٰعَةٍ مُّزْجَىٰةٍ فَأَوْفِ لَنَا ٱلْكَيْلَ وَتَصَدَّقْ عَلَيْنَآ ۖ إِنَّ ٱللَّهَ يَجْزِى ٱلْمُتَصَدِّقِينَ۝٨٨

    Falamma dakhaloo ʿalayhi qaloo ya ayyuha alʿazeezu massana waahlana alddurru wajina bibidaʿatin muzjatin faawfi lana alkayla watasaddaq ʿalayna inna Allaha yajzee almutasaddiqeena

    När de trädde in hos honom sa de: ”Du mäktige! Svårigheter har drabbat oss och vår familj. Vi har kommit med torftiga varor men ge oss ändå fulla mått [spannmål] och var givmild mot oss. Gud belönar de givmilda.”

89. 12:89

    قَالَ هَلْ عَلِمْتُم مَّا فَعَلْتُم بِيُوسُفَ وَأَخِيهِ إِذْ أَنتُمْ جَـٰهِلُونَ۝٨٩

    Qala hal ʿalimtum ma faʿaltum biyoosufa waakheehi ith antum jahiloona

    Han svarade: ”Minns ni ert omdömeslösa handlande mot Josef och hans bror?

90. 12:90

    قَالُوٓا۟ أَءِنَّكَ لَأَنتَ يُوسُفُ ۖ قَالَ أَنَا۠ يُوسُفُ وَهَـٰذَآ أَخِى ۖ قَدْ مَنَّ ٱللَّهُ عَلَيْنَآ ۖ إِنَّهُۥ مَن يَتَّقِ وَيَصْبِرْ فَإِنَّ ٱللَّهَ لَا يُضِيعُ أَجْرَ ٱلْمُحْسِنِينَ۝٩٠

    Qaloo ainnaka laanta yoosufa qala ana yoosufu wahatha akhee qad manna Allahu ʿalayna innahu man yattaqi wayasbir fainna Allaha la yudeeʿu ajra almuhsineena

    De sa: ”Är du verkligen Josef?” Han sa: ”Jag är Josef, och detta är min bror. Gud har visat oss nåd! Den som fruktar Gud och har tålamod, [ska veta] att Gud inte låter de godas lön gå förlorad.”

91. 12:91

    قَالُوا۟ تَٱللَّهِ لَقَدْ ءَاثَرَكَ ٱللَّهُ عَلَيْنَا وَإِن كُنَّا لَخَـٰطِـِٔينَ۝٩١

    Qaloo taAllahi laqad atharaka Allahu ʿalayna wain kunna lakhatieena

    De sa: ”Vid Gud! Gud har gett dig företräde framför oss. Vi har verkligen gjort fel.”

92. 12:92

    قَالَ لَا تَثْرِيبَ عَلَيْكُمُ ٱلْيَوْمَ ۖ يَغْفِرُ ٱللَّهُ لَكُمْ ۖ وَهُوَ أَرْحَمُ ٱلرَّٰحِمِينَ۝٩٢

    Qala la tathreeba ʿalaykumu alyawma yaghfiru Allahu lakum wahuwa arhamu alrrahimeena

    Han sa: ”Inget klander riktas mot er i dag! Må Gud förlåta er; han är den mest barmhärtige av alla barmhärtiga.

93. 12:93

    ٱذْهَبُوا۟ بِقَمِيصِى هَـٰذَا فَأَلْقُوهُ عَلَىٰ وَجْهِ أَبِى يَأْتِ بَصِيرًا وَأْتُونِى بِأَهْلِكُمْ أَجْمَعِينَ۝٩٣

    Ithhaboo biqameesee hatha faalqoohu ʿala wajhi abee yati baseeran watoonee biahlikum ajmaʿeena

    Gå med denna min skjorta och lägg den över min fars ansikte; han kommer då att återfå sin syn. Och kom sedan till mig med hela er familj.”

94. 12:94

    وَلَمَّا فَصَلَتِ ٱلْعِيرُ قَالَ أَبُوهُمْ إِنِّى لَأَجِدُ رِيحَ يُوسُفَ ۖ لَوْلَآ أَن تُفَنِّدُونِ۝٩٤

    Walamma fasalati alʿeeru qala aboohum innee laajidu reeha yoosufa lawla an tufannidooni

    När karavanen gav sig av sa deras far: ”Jag känner Josefs doft. Tro inte att jag yrar!”

95. 12:95

    قَالُوا۟ تَٱللَّهِ إِنَّكَ لَفِى ضَلَـٰلِكَ ٱلْقَدِيمِ۝٩٥

    Qaloo taAllahi innaka lafee dalalika alqadeemi

    De svarade: ”Vid Gud! Du har visst inte gett upp dina gamla illusioner!”

96. 12:96

    فَلَمَّآ أَن جَآءَ ٱلْبَشِيرُ أَلْقَىٰهُ عَلَىٰ وَجْهِهِۦ فَٱرْتَدَّ بَصِيرًا ۖ قَالَ أَلَمْ أَقُل لَّكُمْ إِنِّىٓ أَعْلَمُ مِنَ ٱللَّهِ مَا لَا تَعْلَمُونَ۝٩٦

    Falamma an jaa albasheeru alqahu ʿala wajhihi fairtadda baseeran qala alam aqul lakum innee aʿlamu mina Allahi ma la taʿlamoona

    När budbäraren kom med de goda nyheterna och lade den över hans ansikte fick han sin syn tillbaka. Han sa: ”Sa jag inte till er att jag vet om Gud, sådant som ni inte vet?”

97. 12:97

    قَالُوا۟ يَـٰٓأَبَانَا ٱسْتَغْفِرْ لَنَا ذُنُوبَنَآ إِنَّا كُنَّا خَـٰطِـِٔينَ۝٩٧

    Qaloo ya abana istaghfir lana thunoobana inna kunna khatieena

    De sa: ”Far! Be om förlåtelse för våra synder. Vi har verkligen gjort fel.”

98. 12:98

    قَالَ سَوْفَ أَسْتَغْفِرُ لَكُمْ رَبِّىٓ ۖ إِنَّهُۥ هُوَ ٱلْغَفُورُ ٱلرَّحِيمُ۝٩٨

    Qala sawfa astaghfiru lakum rabbee innahu huwa alghafooru alrraheemu

    Han sa: ”Jag ska be min Herre om förlåtelse för er. Han är den ständigt Förlåtande, den Barmhärtige.”

99. 12:99

    فَلَمَّا دَخَلُوا۟ عَلَىٰ يُوسُفَ ءَاوَىٰٓ إِلَيْهِ أَبَوَيْهِ وَقَالَ ٱدْخُلُوا۟ مِصْرَ إِن شَآءَ ٱللَّهُ ءَامِنِينَ۝٩٩

    Falamma dakhaloo ʿala yoosufa awa ilayhi abawayhi waqala odkhuloo misra in shaa Allahu amineena

    När de trädde in hos Josef omfamnade han sina föräldrar och sa: ”Stig in i Egypten, om Gud vill, i trygghet.”

100. 12:100

     وَرَفَعَ أَبَوَيْهِ عَلَى ٱلْعَرْشِ وَخَرُّوا۟ لَهُۥ سُجَّدًا ۖ وَقَالَ يَـٰٓأَبَتِ هَـٰذَا تَأْوِيلُ رُءْيَـٰىَ مِن قَبْلُ قَدْ جَعَلَهَا رَبِّى حَقًّا ۖ وَقَدْ أَحْسَنَ بِىٓ إِذْ أَخْرَجَنِى مِنَ ٱلسِّجْنِ وَجَآءَ بِكُم مِّنَ ٱلْبَدْوِ مِنۢ بَعْدِ أَن نَّزَغَ ٱلشَّيْطَـٰنُ بَيْنِى وَبَيْنَ إِخْوَتِىٓ ۚ إِنَّ رَبِّى لَطِيفٌ لِّمَا يَشَآءُ ۚ إِنَّهُۥ هُوَ ٱلْعَلِيمُ ٱلْحَكِيمُ۝١٠٠

     Warafaʿa abawayhi ʿala alʿarshi wakharroo lahu sujjadan waqala ya abati hatha taweelu ruyaya min qablu qad jaʿalaha rabbee haqqan waqad ahsana bee ith akhrajanee mina alssijni wajaa bikum mina albadwi min baʿdi an nazagha alshshaytanu baynee wabayna ikhwatee inna rabbee lateefun lima yashao innahu huwa alʿaleemu alhakeemu

     Han förde sina föräldrar upp på tronen, och de föll alla ned på sina ansikten inför honom. Han sa: ”Far! Detta är betydelsen av min dröm från förr. Min Herre har låtit den gå i uppfyllelse. Han var god mot mig när han förde mig ur fängelset och förde er hit från öknen, efter att Satan sått split mellan mig och mina bröder. Min Herres godhet når vem han vill, på de mest oväntade sätt. Han är den Allvetande, den Vise.”

101. 12:101

     ۞ رَبِّ قَدْ ءَاتَيْتَنِى مِنَ ٱلْمُلْكِ وَعَلَّمْتَنِى مِن تَأْوِيلِ ٱلْأَحَادِيثِ ۚ فَاطِرَ ٱلسَّمَـٰوَٰتِ وَٱلْأَرْضِ أَنتَ وَلِىِّۦ فِى ٱلدُّنْيَا وَٱلْـَٔاخِرَةِ ۖ تَوَفَّنِى مُسْلِمًا وَأَلْحِقْنِى بِٱلصَّـٰلِحِينَ۝١٠١

     Rabbi qad ataytanee mina almulki waʿallamtanee min taweeli alahadeethi fatira alssamawati waalardi anta waliyyee fee alddunya waalakhirati tawaffanee musliman waalhiqnee bialssaliheena

     ”Herre! Du har gett mig makt och lärt mig att tyda drömmar. Himlarnas och jordens Skapare! Du tar hand om mig i detta liv och det kommande. Låt mig dö som muslim och förena mig med de rättfärdiga.”

102. 12:102

     ذَٰلِكَ مِنْ أَنۢبَآءِ ٱلْغَيْبِ نُوحِيهِ إِلَيْكَ ۖ وَمَا كُنتَ لَدَيْهِمْ إِذْ أَجْمَعُوٓا۟ أَمْرَهُمْ وَهُمْ يَمْكُرُونَ۝١٠٢

     Thalika min anbai alghaybi nooheehi ilayka wama kunta ladayhim ith ajmaʿoo amrahum wahum yamkuroona

     Detta hör till berättelserna om det som var dolt för dig, som vi nu uppenbarar för dig. Du var inte hos dem när de fattade sitt beslut och smidde sina planer.

103. 12:103

     وَمَآ أَكْثَرُ ٱلنَّاسِ وَلَوْ حَرَصْتَ بِمُؤْمِنِينَ۝١٠٣

     Wama aktharu alnnasi walaw harasta bimumineena

     De flesta människor kommer inte att tro, hur ivrigt du än önskar det.

104. 12:104

     وَمَا تَسْـَٔلُهُمْ عَلَيْهِ مِنْ أَجْرٍ ۚ إِنْ هُوَ إِلَّا ذِكْرٌ لِّلْعَـٰلَمِينَ۝١٠٤

     Wama tasaluhum ʿalayhi min ajrin in huwa illa thikrun lilʿalameena

     Du ber dem inte om ersättning för detta; det är bara en påminnelse för alla människor.

105. 12:105

     وَكَأَيِّن مِّنْ ءَايَةٍ فِى ٱلسَّمَـٰوَٰتِ وَٱلْأَرْضِ يَمُرُّونَ عَلَيْهَا وَهُمْ عَنْهَا مُعْرِضُونَ۝١٠٥

     Wakaayyin min ayatin fee alssamawati waalardi yamurroona ʿalayha wahum ʿanha muʿridoona

     Hur många är inte de tecken i himlarna och på jorden som de bara går förbi utan att ägna någon eftertanke?

106. 12:106

     وَمَا يُؤْمِنُ أَكْثَرُهُم بِٱللَّهِ إِلَّا وَهُم مُّشْرِكُونَ۝١٠٦

     Wama yuminu aktharuhum biAllahi illa wahum mushrikoona

     Och de flesta av de som tror på Gud dyrkar även andra vid hans sida.

107. 12:107

     أَفَأَمِنُوٓا۟ أَن تَأْتِيَهُمْ غَـٰشِيَةٌ مِّنْ عَذَابِ ٱللَّهِ أَوْ تَأْتِيَهُمُ ٱلسَّاعَةُ بَغْتَةً وَهُمْ لَا يَشْعُرُونَ۝١٠٧

     Afaaminoo an tatiyahum ghashiyatun min ʿathabi Allahi aw tatiyahumu alssaʿatu baghtatan wahum la yashʿuroona

     Kan dessa [avgudadyrkare] vara säkra på att de inte kommer att drabbas av Guds förkrossande straff, eller att den yttersta stunden inte ska överraska dem när de minst anar det?

108. 12:108

     قُلْ هَـٰذِهِۦ سَبِيلِىٓ أَدْعُوٓا۟ إِلَى ٱللَّهِ ۚ عَلَىٰ بَصِيرَةٍ أَنَا۠ وَمَنِ ٱتَّبَعَنِى ۖ وَسُبْحَـٰنَ ٱللَّهِ وَمَآ أَنَا۠ مِنَ ٱلْمُشْرِكِينَ۝١٠٨

     Qul hathihi sabeelee adʿoo ila Allahi ʿala baseeratin ana wamani ittabaʿanee wasubhana Allahi wama ana mina almushrikeena

     Säg: ”Detta är min väg; jag kallar till Gud med fullständig klarhet, jag och de som följer mig. Upphöjd är Gud, och jag hör inte till avgudadyrkarna.”

109. 12:109

     وَمَآ أَرْسَلْنَا مِن قَبْلِكَ إِلَّا رِجَالًا نُّوحِىٓ إِلَيْهِم مِّنْ أَهْلِ ٱلْقُرَىٰٓ ۗ أَفَلَمْ يَسِيرُوا۟ فِى ٱلْأَرْضِ فَيَنظُرُوا۟ كَيْفَ كَانَ عَـٰقِبَةُ ٱلَّذِينَ مِن قَبْلِهِمْ ۗ وَلَدَارُ ٱلْـَٔاخِرَةِ خَيْرٌ لِّلَّذِينَ ٱتَّقَوْا۟ ۗ أَفَلَا تَعْقِلُونَ۝١٠٩

     Wama arsalna min qablika illa rijalan noohee ilayhim min ahli alqura afalam yaseeroo fee alardi fayanthuroo kayfa kana ʿaqibatu allatheena min qablihim waladaru alakhirati khayrun lillatheena ittaqaw afala taʿqiloona

     Alla sändebud vi sänt före dig var män från stadsbefolkningen som vi uppenbarade för. Har de inte färdats på jorden och sett hur det slutade för deras föregångare? Det kommande livets boning är bättre för de gudfruktiga. Använder ni inte ert förstånd?

110. 12:110

     حَتَّىٰٓ إِذَا ٱسْتَيْـَٔسَ ٱلرُّسُلُ وَظَنُّوٓا۟ أَنَّهُمْ قَدْ كُذِبُوا۟ جَآءَهُمْ نَصْرُنَا فَنُجِّىَ مَن نَّشَآءُ ۖ وَلَا يُرَدُّ بَأْسُنَا عَنِ ٱلْقَوْمِ ٱلْمُجْرِمِينَ۝١١٠

     Hatta itha istayasa alrrusulu wathannoo annahum qad kuthiboo jaahum nasruna fanujjiya man nashao wala yuraddu basuna ʿani alqawmi almujrimeena

     Till sist, när sändebuden nästan gett upp hoppet [om sina fienders undergång] – och [fienderna] var övertygade om att [de utlovade straffen bara] var tomma hot – kom vår hjälp till dem. Vi räddade dem vi ville rädda, och vårt straff kan inte avvärjas från ett folk av obotfärdiga syndare.

111. 12:111

     لَقَدْ كَانَ فِى قَصَصِهِمْ عِبْرَةٌ لِّأُو۟لِى ٱلْأَلْبَـٰبِ ۗ مَا كَانَ حَدِيثًا يُفْتَرَىٰ وَلَـٰكِن تَصْدِيقَ ٱلَّذِى بَيْنَ يَدَيْهِ وَتَفْصِيلَ كُلِّ شَىْءٍ وَهُدًى وَرَحْمَةً لِّقَوْمٍ يُؤْمِنُونَ۝١١١

     Laqad kana fee qasasihim ʿibratun liolee alalbabi ma kana hadeethan yuftara walakin tasdeeqa allathee bayna yadayhi watafseela kulli shayin wahudan warahmatan liqawmin yuminoona

     I deras berättelser finns lärdomar för de som använder sitt förstånd. Det är ingenting fabricerat utan en bekräftelse av det som redan kommit, samt en utförlig förklaring av allt och en vägledning och nåd för människor som tror.